Det första jag vill skriva är att HÄLSA INTE ÄR ATT VARA PERFEKT. Så mycket av det som skrivs, men kanske allra mest visas, ger en känsla av att hälsa är ett tillstånd av att vara hurtig, duktig och kanske till och med lite felfri. Bilder på vältränade, leende PTs i fina kläder (som antagligen sällan dricker mer än 2 glas vin eller råkar trycka i sig hela chokladkakan när man bara skulle smaka en bit?) som pratar om hälsa kanske inte alltid ger en känsla av att ett sunt liv är något alla kan uppnå.
Det är lätt att haka upp sig på det perfekta, det man läser om som man borde uppnå. Alla de där kostråden, träningstipsen och så vidare. Den viktigaste frågan är; vad vill Du uppnå? Är det att ha den absolut ultimataste hälsan en människa kan tänka sig? Att aldrig vara sjuk? Att vara lagom hälsosam? Eller att bli mer hälsosam än vad du nu är? Beroende på vilket mål du har kommer ju vanorna också se väldigt olika ut. För att sätta mål för sig själv, vad man bör göra och inte för sin hälsa är denna fråga högst relevant.
Man kanske inte måste göra alla rätt, det är kanske okej med lite dåliga vanor? Så länge den största delen är de sunda, 70–80% goda vanor och 20–30% ”dåliga”. Börjar man någonstans brukar många också succesivt öka sina goda vanor, det känns ju trots allt ganska bra att leva (lagom) sunt. Att vara snäll mot sig själv och att ha tålamod tycker jag är en mycket viktig del av hälsosamma vanor. Alla har olika förutsättningar och vad som fungerar för en person kan vara en total katastrof för någon annan. Är du tex morgon- eller kvällsmänniska? För vissa fungerar det perfekt att ha morgonrutiner, för andra är det bättre att fokusera på att utföra dem under kvällen. Hur vi äter och när vi är hungriga beror också på dessa faktorer.
Man kan dricka lite för mycket vin emellanåt, eller äta mycket mer choklad ibland än vad man tänkts sig och ändå vara hälsosam. Ingen är perfekt. Vem vill egentligen vara det?
Definitionen av hälsa är mer än bara avsaknaden av sjukdom. Det är en helhetssyn på hur kroppen likväl som sinnet mår och är ett tillstånd av välbefinnande på många plan. Det rör allt i livet som påverkar dig som individ; så som kost, fysisk aktivitet, sömn, stress, stillasittande, socialt liv, årstider och så vidare. Vi kan aldrig bara peka ut, eller enbart arbeta på, en av dessa faktorer – allt är sammankopplat. Vill du uppnå din bästa hälsa spelar det ingen roll hur bra du än äter om du inte rör på dig, eller enbart sover 6 timmar per natt.
Du vet ju antagligen redan detta men ibland behöver man bli påmind.
Inom hälsopromotion pratar man om två olika synsätt; det salutogena (hälsoorienterade) och det patogena (sjukdomsorienterade). Fokuset i vårt samhälle är framförallt orienterat kring det patogena. Till den milda grad att det inom den officiella definitionen om vad ”hälso- och sjukvården” sysslar med knappt ens nämner hälsa, nästintill enbart sjukdom.
Den avser: 1. åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. 2. Sjuktransporter. 3. omhändertagande av avlidna. Vidare skriver de i lagen att hälso- och sjukvården ska arbeta för att hindra ohälsa, istället för att uttrycka sig att man ska arbeta mot att främja hälsa. Det är en inställning som nästan enbart ser utifrån ett patogent synsätt där hälsa bara är frånvaron av sjukdom. Ändå står Hälsa först i ”hälso- och sjukvård” men man bedriver egentligen knappt något hälsoarbete.
Hälsa är så klart inte enbart avsaknaden av sjukdom. Om 60 av 100 personer i en grupp blir sjuka kommer man i det patogent (sjukdoms)-orienterade samhället att fokusera på vad det är som gör att denna majoritet av människor i gruppen blir sjuka. Vänder man på det kan vi istället/också undersöka och fråga vad det är som gör att de resterande 40 inte blir sjuka. Vad är det som gör att de kan motstå sjukdomarna? Detta är vad vi kallar ett salutogent synsätt.
Självklart utesluter inte dessa synsätt varandra i ett samhälle. Det känns dock som att vi allt för länge har fokuserat på det patogena synsättet och därför aldrig på riktigt kommer till skott med vad man kan göra för att förhindra sjukdomar, hur vi kan arbeta preventivt för att undvika sjukdom så gott det går.
Detta är vad hälsopromotion handlar om, eller ”health promotion” som det heter på engelska. En liten gren i ”hälso- och sjukvården” om man jämför med sjukdomsbehandling. Som i ärlighetens namn konstigt nog också verkar stå längre ner i hierarkin än sjukdom.
Det finns många definitioner på vad hälsa innebär men en av de mest vedertagna är från WHO: ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning”. Med den defintionen, ”tillstånd av fullständig…” inser vi att hälsa inte är något man uppnår och förevigt behåller. Det är ett tillstånd man måste arbeta på att behålla, aktivt och medvetet.
Vidare förklarar WHO Hälsopromotion (healthpromotion) som: ”Health promotion is the process of enabling people to increase control over, and to improve, their health”.
Det så viktiga begreppet empowerment (ungefär ”egenmakt” på svenska), att ta och ha kontrollen själv över sin egna hälsa är så viktig för att kunna behålla den. Vilket är precis vad jag vill underlätta för människor att göra bland annat genom att sprida kunskap genom denna blogg.
Benskörhet finns i större uträckning hos personer med hög konsumtion av mjölk. Ett faktum många studier kommit fram till, men få pratar om.
Rosmarin är inte bara en smakrik krydda utan även stimulerande för både minnet och håret. Samt stärkande för hjärt- och kärlhälsan.
Hallonblad har under århundranden använts av gravida kvinnor samt under andra hornomella faser. Likväl för sitt höga näringsinnehåll.
Musik påverkar vår hälsa i allra högsta grad, såväl mentalt som fysiskt. Hela hjärnan aktiveras av musik och b.l.a. dopamin frisläpps.
Självrespekt - respekterar du dig tillräckligt mycket för att ta hand om dig själv som du tar hand om andra? Kanske där det brister?
Att gå ner i vikt vid långvarig stress kan vara en riktig utmaning då kroppen håller kvar extra kg. Samtidigt som vissa istället rasar i vikt.
