You are currently viewing Hälsan hos jägar-samlar befolkningar

Hälsan hos jägar-samlar befolkningar

Den största majoriteten av människans existens har vi levt som jägare och samlare. Vår kropp och vårt psyke är fortfarande idag gjorda för just den typen av liv. Men de flesta av oss lever långt ifrån hur vi som människo-djur faktiskt ska leva. Det finns dock befolkningar runtom i världen som fortfarande lever som jägare och samlare. Och deras hälsa ser helt annorlunda ut mot hos oss i västvärlden.

För ungefär 10 000 år sedan börjare människan att odla och gick sakta men säkert över till ett jordbrukssamhälle. Helt fantastiskt nog finns det som sagt dock människor i världen som fortfarande lever som jägare och samlare. Grupper som inte har någon boskap eller några odlingar utan helt livnär sig på att jaga och samla ihop vegetabilier för att överleva. Dessa folkgrupper är dessutom mycket mer hälsosamma än vad de flesta övriga människor i världen är. Vad i deras liv är det som gör dem så hälsosamma?

Hadza-befolkningen i norra Tanzania

Det har gjorts otaliga studier på olika folkgrupper som fortfarande lever som jägar-samlare. Så klart är de av stort intresse för många grenar inom forskningsvärlden. Den antagligen mest studerade jägar-samlarbefolkningen är Hadza i norra Tanzania, vilken är en av de få sista stammarna i Afrika som lever på detta uråldriga vis.

Här lever ca 1200 individer i närheten av både savannen och sjön Eyasi. Av dem är det ca 200–400 personer som enbart lever som jägare och samlare, i grupper om ca 10–30 personer. Grupperna lever i tillfälliga byar som flyttar på sig ungefär var sjätte vecka. Där också medlemmar från olika stammar kan komma och gå i andra byar.

De använder sig inte av några moderna verktyg och byter en del med andra närliggande byar men 90% av deras kost kommer från det gruppen jagar och samlar. Det har framförallt gjorts många hälsostudier på deras rörelsemönster samt mikroflora.

Välstuderad ursprungsbefolkning

Det kan tyckas lite underligt att leva så isolerat från resten av världen men flera gånger per decennium, sedan början av 60-talet, få besök av diverse forskare från västvärlden. Som kommer för att studera dem, ta blodprover, sätta på dem stegmätare, ta avföringsprover, väga, mäta, observera och så vidare. Undra hur de ser på oss??

I denna artikel kommer jag mestadels att referera till Hadza-befolkningen eftersom det har gjorts så många studier på dem. De har dessutom så generöst har delat med sig av sin vardag och verklighet.

Två män i shorts och bar överkropp från jägar samlar befolkningen Hadza i Tanzania jagar med pilbåge och två hundar står i bakgrunden i torrt landskap med träd bakom
Hadza- männen jagar med enbart pil och båge

Allmänt hälsotillstånd

Den allmäna hälsan hos jägar samlar befolkningar är väldigt bra. Dessa stammar har nästintill inga så kallade ”icke smittsamma sjukdomar”. Alltså de metabola syndrom och sjukdomar som vi i västvärlden idag drabbas av framförallt på grund av vårt ohälsosamma leverne och som alltså inte är smittsamma (vi rör oss för lite, har dåliga matvanor, sitter stilla för mycket, sover för lite, stressar för mycket, dricker alkohol samt tar andra berusningsmedel, använder stora mängder läkemedel, röker och så vidare).

Medan vi i västvärlden ofta går med sjukdomar ett helt eller halvt liv dör dessa individer framförallt av plötsliga orsaker. De har inte sjukdomar som måste rås om dagligen, de individerna som föds med dessa tillstånd dör nog antagligen relativt snabbt. Medan vi, i industrialiserade delar av världen, kan gå på behandlingar och mediciner ett helt liv. De individer som med andra ord överlever framförallt barndomen är i stort sett friska. Två väldigt olika sätt att leva på.

BMI

Det finns nästintill inga individer som är överviktiga, även om man har sett i några grupper att BMI kan vara lite högre än vad som anses vara ”normalvikt”. De har dock haft stor andel muskler i förhållande till sin längd och har därav haft ett högre BMI (BMI är förhållandet mellan längd och vikt. Ett viktigt verktyg när man mäter i en större population men kan bli väldigt missvisade på individnivå just hos personer med stor muskulatur).

De flesta individer inom Hadza ligger på ett BMI runt 20 vilket hos oss i västvärlden anses vara den undre delen av normalviktig. Gränsen för ”undernärd” ligger på 18,5 vilket många inom Hadza-folket ligger på. Då kan man ju ifrågasätta hur korrekta våra gränser är satta på vad som egentligen är ”normalvikt” för oss som människosläkte? Hadza folket lyckas dessutom behålla detta BMI hela livet och har en relativt konstant vikt även upp i åldrarna. 

Kardiovaskulärhälsa (eller ohälsa)

I västvärlden är hjärt- och kärlsjukdomar den vanligaste dödsorsaken vilket inte ens de äldsta, +60 år, inom Hadza drabbas av. I USA har 60% av alla över 60 år någon from av hypertensiv hjärtsjukdomar, alltså de hjärtsjukdomar som orsakas av för högt blodtryck. Inte ens 30% av flertalet jägare-samlarebefolkningar och livsmedelsbönder över 60 år visar ens tecken på mild hypertoni, högt blodtryck. Det är med andra ord ingenting som verkar komma naturligt med åldern.   

Med tanke på hur mycket dessa folkgrupper rör på sig varje dag existerar knappt hjärt- och kärlsjukdomar samt metabola syndrom. Vilket visar ganska tydligt att dessa sjukdomar är något vi själva skapat i dagens värld med den livsstil vi lever.

Maximal syreupptagningsförmåga som mått på hjärthälsa

När den maximala syreupptagningsförmågan (VO2max, den maximala andelen syre kroppen kan ta upp och använda under hård fysisk ansträngning, vilket är en indikation på hur god kondition man har) gjorts på dessa typer av grupper har män mellan 20–40 år ett snitt på 57 mlO2/min/kg kroppsvikt. Elitidrottare inom konditionskrävande sporter såsom skidor och löpning ligger på ungefär 75–85. Medan individer inom lagsporter snittar på ungefär 50–65. En icke-vältränad man ligger på någonstans under 40 mlO2/min/kg vilket är vad man sett snittet ligger på hos till exempel Kanadensiska män (37 mlO2/min/kg). Låg syreupptagningsförmåga ligger under 32 vilket en nyare studie visar på att hela 46% av vuxna svenskar idag inte kommer över.

När syreupptagningsförmågan är god fungerar hjärt- och kärlsystemet som det ska, syresättningen till alla kroppens delar är bra och man är rent allmänt i god fysisk form. Låga värden indikerar istället på högre risker för till exempel förtidig död, sämre arbetsförmåga samt metabola sjukdomar såsom fetma, diabetes typ 2, högt blodtryck och höga blodfettvärden.

Återigen, hjärt- och kärlsjukdomar är den största dödsorsaken hos svenskar idag, ungefär 1/3 av alla dödsfall (följt av cancer med 1/4). De många timmar dessa grupper spenderar i fysisk aktivitet per dag tillsammans med kosten de äter bidrar till att de i princip inte har några hjärt- och kärlproblem.

Hadza befolkningen i Tanzania dansar och sjunger tillsammans med färgglada kläder i solen på torr mark

Medellivslängd

Medellivslängden hos Hadza-befolkningen är runt 30–40 år vilket inte är speciellt högt eftersom enbart lite mer än hälften av barnen lever tills de är 15 år. Om man överlever sin 45-årsdag (vilket ca 40% gör) kan man vara hyffsat säker på att man har 20+ mer år att leva. Det finns dessutom många som lever upp till 60–70 år och äldre.

Dödsorsaker

Den största anledningen till död är akuta infektioner, som tyvärr drabbar många spädbarn och barn som klarar det sämre varpå många dör. Dessa grupper har inte tillgång till varken sjukhus eller annan vård, precis som vi alla levde för inte allt för många år sedan.

Ungefär 70% av dödsfallen är orsakade av akuta infektioner samt andra akuta sjukdomar, som tex mag-och tarminfektioner. Ytterligare 20% av dödsfallen är på grund av olyckor och våld. Med andra ord står åtminstone 90% av dödsfallen från akuta händelser, där vi i västvärlden har sjukhus samt annan vård som relativt lätt kan åtgärda många av dessa. Det är väldigt få antal dödsfall i västvärlden som orsakas av dessa anledningar (förutom till exempel olyckor och våld). Vi dör istället av långsamma ohälsosamma vanor (hjärt- och kärlsjukdomar samt flera varianter av cancer), vilka knappt finns hos jägar-samlarstammar.

Det vi dör av har de nästintill inga fall av och de sjukdomar som de dör av har vi enkla knep för att stoppa inom ofta några dygn (förutom så klart återigen, olyckor och mord).  

Fysisk aktivitet

De allmäna rekommendationerna är idag att röra sig minst 150 minuter med en måttlig intensitet per vecka, eller 75 min med hög intensitet. Vilket till exempel inte ens 10% av amerikanarna når upp till och inte heller stora delar av den svenska populationen.

Stammar som Hadza-befolkningen i Tanzania samt andra liknande grupper rör sig dock så pass mycket och mer varje dag. De har som sagt heller inga av de metabola sjukdomar (diabetes, övervikt/fetma, högt blodtryck, höga blodfetter) som vi i västvärlden ser explosionsartade ökningar av.

Dessa grupper rör sig mycket varje dag, en stor del i låg intensitet och några timmar i medel-hög intensitet. Den största delen är dock med låg pulshöjning, såsom enkla vardagssysslor men som ändå är i rörelse och inte i stillasittande. När de är stilla sitter de ofta hukade eller i andra positioner som ändå aktiverar många muskler. Till skillnad mot att sitta i en stol vilket blir ett helt passivt läge.

Antal steg per dag

Genomsnittligt är männen ute på jakt och samlar andra födoämnen strax över 6 timmar per dag och kvinnor strax över 4 timmar. De internationella rekommendationerna från WHO är att ta minst 7000 steg per dag och vid framförallt 10 000 steg börjar vi se en stor skillnad i att minska riskerna för sjukdomar och att främja hälsa.

Grupper som Hadza tar istället minst 15 000–20 000 steg per dag. Män brukar röra sig lite mer då kvinnor spenderar mindre tid med att samla mat och istället är mer i byn. Utöver det skiljer sig inte dagsaktiviteterna något nämnvärt mellan könen eller åldrarna, de flesta gör lite av allt. Inte ens under graviditet eller därefter rör kvinnorna sig mindre utan fortsätter i vanlig takt.

Bör vi röra oss mer i låg intensitet?

Det är just denna enorma uthållighet som är människans fördel. Vi har styrkemässigt inte en chans mot de flesta djur men vi har däremot mycket bra uthållighet. Att jaga byten till utmattning har setts vara en strategi hos grupperingar som idag har studerats (och alltid varit en strategi under vår jägar-tid).

Med andra ord kanske vi inte nödvändigtvis behöver träna superintensivt utan hellre istället minska vårt stillasittande och röra på oss i mer låg-mellan intensitet? Det verkar iallafall vara det många av studierna av dessa befolkningar kommer fram till.

Problemet blir dock i vårt samhälle att få tiden till denna typ av fysisk aktivitet. Men om vi ändå har det i åtanke kanske vi kan forma vår rörelse så mycket det går åt det hållet. Att det till exempel kanske inte är det bästa att köra stenhård träning 2 gånger i veckan utan hellre i lite lugnare tempo (eller medel om man vill det) men utspritt över hela veckan.

Försöka få in små pauser av rörelse under hela dagen genom att minska stillasittandet, öka sina aktiva transporter (alltså att transportera sig själv med hjälp av sin kropp såsom att promenerat till jobbet eller cykla till butiken), stå oftare istället för att sitta och eventuellt sitta hukande istället för i soffan eller på en stol lite då och då (kan kännas både konstigt och stelt i början men man vänjer sig och det blir till slut ganska skönt).  

Inte större energiåtgång än västerlänningen

Det verkar vara alla mekanismer som händer i kroppen vid rörelse som ger positiva hälsoeffekter snarare än det faktum att man spenderar mycket mer energi när man rör på sig i stor uträckning. Konstigt nog har det inte setts hos tex Hadza-grupperna att de spenderar nämnvärt mycket mer energi än mer inaktiva populationer. Antagligen för att kroppen vänjer sig vid en viss aktivitetsnivå och kompenserar i andra funktioner för att spara energi.

Studier har visat på att alla individer i byn mer eller mindre har samma TEE (total energy expendure – antalet kalorier som används under en dag, justerat till aktivitetsnivå). Även fast vissa har mycket längre perioder av jakt eller liknande.

Teorin är att de individer som också rör på sig stora delar av dagen kompenserar resten av tiden genom att till exempel ligga istället för att sitta eller göra färre moment i byn. Medan de personer som inte spenderar lika stora delar i rörelse utanför byn istället är mer aktiva med vardagssysslorna och liknande. I slutändan spenderar de mer eller mindre lika många kalorier.

Också andra fysiologiska funktioner har i tidigare studier inom fysisk aktivitet visat sig gå ner i funktion när aktivitetsnivån är hög, för att på så sätt spara energi. Kroppen är finurlig.  

Bildkollage av Hadza jägar samlar befolkningen i Tanzania med människor från stammen i olika delar av dagen

Kosten

Kosten hos olika jägar-samlare är så klart vidd skilda beroende på var i världen stammarna bor. Grupper i torra delar av Afrika kommer att ha helt andra möjligheter mot befolkningar bosatta i bördiga Amazonas. Gemensamt för de flesta är dock att man äter en blandning av djur och vegetabilier.

Vissa studier har visat på att många stammar får ca 50% av sitt energiintag från djurriket, vilket har varit grogrunden för den nutida Paleo-dieten som förespråkar färre kolhydrater och mer proteiner och fetter.

Äter de verkligen lågkolhydratskoster?

Andra studier visar dock på det omvända. Till exempel får män i Hadzastammen runt 20% av sitt energiintag från honung. Vissa tidpunkter kan det vara så mycket som upp till 50%. Det har bland annat tagits urinprover på Hadza-medlemmar för att upptäcka ketonkroppar (som uppkommer när kroppen inte får i sig tillräckligt med kolhydrater, vilket hjärnan, röda blodkroppar och celler behöver som energisubstrat. Istället börjar levern då producera ketonkroppar som energi). Inga urinprover har uppvisat några ketonkroppar vilket innebär att individerna har en relativt stor andel kolhydrater i sin diet.

Flertalet andra jägar-samlarpopulationer i världen har också setts få färre än 50% av sitt intag från djurriket. Studier gjorda på olika befolkningar, samt fossila fynd, har visat att deras koster sällan är lågkolhydratskoster. Utan istället ofta har bestått av en stor andel kolhydrater, framförallt fibrer.

Forskargrupper har bland annat hittat fossiler från neandertalare och paleolitiska människor (med start från 2,5 miljoner år sedan till ca 10 000 f.Kr.). Fynden har visat på att man redan på den tiden kokade sädesslag, vilda gräs och stärkelserika rötter. Just variationen av mat har antagligen varit en av människans starka överlevnadsfaktorer.

Kosten hos Hadza

Den största delen av kosten hos Hadza-befolkningen består av diverse fåglar som skjuts med pil och båge. Männen är de som jagar och har alltid med sig en båge, de använder faktiskt inga andra verktyg för att jaga fåglar samt andra djur. Honung är ett annat viktigt födoämne som även den männen samlar in. Varpå de äter stor del (ofta så mycket som hälften) när den hämtas och resterande tas med till byn. På vägen äter de ofta bär och baobab, ett träd med frukter, samt tar med sig vissa av dessa tillbaka till byn.

Kvinnorna ansvarar istället för att samla in vegetabilierna. De gräver efter knölar och rötter (ett av det vanligaste livsmedlet för hela gruppen) och samlar bär och frukter. Under året varierar frukter och bär men knölar och rötter är relativt stabila i tillgång.

Jämt fördelat mellan könen

Det råder en relativ balans av den maten som förs tillbaka till byn. Inget av könen verkar var mer arbetsbelastad än det andra. Genomsnittligt spenderar män som tidigare nämnt strax över 6 timmar per dag med att jaga och samla medan kvinnor spenderar strax över 4 timmar. Båda könen äter ungefär 1/3 till 1/4 av den insamlade maten under tiden som de är ute, resterande tas med till byn för att delas med de andra.

Intressant nog jagar män nästintill alltid ensamma medan kvinnorna går i grupper om tre till åtta vuxna samt ofta tillsammans med barn. Kvinnor spenderar också mer tid i byn vilket kan vara en av förklarningarna till varför de äter aningen mer frekvent än männen samt lite mer av alla livsmedel. Inte överraskande rankar både kvinnor och män honung som favorit födan.   

Tarmfloran

Många studier kring Hadza har varit om jägar-samlarstammars mikroflora. Tarmarnas bakterier har ju varit i ropet de senaste framförallt ca 10 åren. Under denna tiden har det gjorts flertalet studier på vad dessa samhällen äter och vad de har för tarmbakterier.

Tarmbakterier livnär sig framförallt på kostfibrer, vilket är kolhydrater som inte kan brytas ner i tunntarmen (där resten av kolhydraterna absorberas) utan följer med ner till tjocktarmen och istället fermenteras av tarmbakterierna. När det sker frigörs flertalet ämnen som är fördelaktiga för oss som värdar och vi vill, som nog ingen kan ha missat, ha så många goda bakterier som möjligt. Så hur ser då Hadaza-befolkningens flora ut?

Fiberintag Hadza  

Hadza folket äter runt 80–150 gram fibrer per dag. I jämförelse med industrialiserade länder där det äts ca 20 gram per dag (rekommendationerna är 25–35 gram per dag. Äter man dock fullkornsprodukter, de 500 gram frukt och grönt per dag man bör samt nötter, baljväxter, nötter och frön kommer man ganska lätt upp i högre tal än 35 gram per dag). Vi kan alltså konstatera att Hadza-folket äter mycket stora mängder med fiberrika vegetabilier varje dag. Kött har inga fibrer vilket innebär att en stor andel av dagsintaget av mat kommer från vegetabilier, kolhydratrika källor.

Inte helt överraskande har man sett fler bakterier som kan bryta ner och använda sig av kolhydrater (kostfibrer i tjocktarmen) hos Hadza än hos till exempel amerikaner. Många av de bakteriestammar som finns hos Hadza individer förekommer knappt hos personer i industrialiserade länder. Framförallt eftersom de flesta västerlänningar inte äter tillräckligt med kostfibrer.  

Bakteriestammarna hos män och kvinnor skiljer sig en aning eftersom de har olika sysslor och därmed äter aningen olika födoämnen. Det är en skillnad vi inte ser hos könen i västvärlden. Dessutom varierar bakteriestammarna över året, framförallt eftersom det regnar tämligen mycket från december till maj och sedan är torrperiod från juni till november varpå födoämnena kan variera relativt mycket över perioderna. Återigen, en skillnad vi inte ser hos individer i västvärlden eftersom vi mer eller mindre äter samma livsmedel hela året.

Matvanor mellan kvinnor och män

Kvinnorna stannar mer i byn och äter mer frekvent, alltså fler gånger under en dag, än männen som oftare är ute och jagar samt samlar. Rent generellt verkar Hadza-männen ha en högre kvalitet på maten de äter än kvinnorna. Men med allt detta sagt, det är ju omöjligt att veta exakt vad samtliga individer har fått i sig, både vid samling av mat samt i byn eftersom alla äter medan de samlar och jagar.

Klart och tydligt är i alla fall att de har en näringsrik och bra kosthållning som bidrar till en frodande mikroflora. En flora vi inte ens kommer i närheten av i urbaniserade, industrialiserande delar av världen.  

Sömn

Underligt nog har studier på Hadza-folkets sömnvanor visat på att de generellt inte sover mer än 6–7 timmar under natten. Det säger dock inget om de istället sover under andra delar av dygnet (för er som nu tänkte använda er av denna fakta för era egna korta sömnvanor).

Själv tänker jag att varför vissa av oss är morgonmänniskor och andra nattmänniskor, är väl för att man ska helt enkelt ta olika sömnpass i en by. Vissa somnar tidigt och vaknar därmed tidigt för att vakta över byn. Andra håller istället kollen under natten för att sova lite länge på morgonen. Eftersom det blir relativt varmt under stora delar av dagen i till exempel Afrika tordes det inte omöjligt att man har ”siesta” på eftermiddagen, de varmaste timmarna.

Andra hälsofaktorer

Det finns dessutom många andra faktorer som kan bidra till att många av dessa grupper inte har de sjukdomar vi i västvärlden lider av. Bland annat har de inte samma överstimulation från tusen håll. Kraven på allt vi måste uppnå och vara. Det är så klart nock av ett krav att finna mat för att överleva men det är ju en naturlig instinkt vi delar med alla djurarter och mer eller mindre en arbetsuppgift.

Personligen tror jag inte att de ifrågasätter sin tillvaro så som vi västvärlden konstant verkar göra. Vad är meningen med livet? Vad vill jag uppnå, bli, vara, göra och så vidare? Det skapar mycket oro och förvirring.

Social tillhörighet

Dessa grupper spenderar hela sina dagar i naturen och friska luften. De är tätt sammanvävda med familjen och vänner. Dessutom besöker de andra närliggande bosättningar av sociala själ och känner antagligen sällan en ensamhet som vi i västvärlden så ofta verkar göra. De lever helt enkelt precis så som vi är menade att leva som människor.

Samtidigt kan det ju kännas otänkbart att leva som jägare-samlare när man har fötts i ett industrialiserat samhälle. Men vi kanske kan komma lite närmre? Se oss själva som det djur vi är och i alla situationer relatera till just det. Vilket kanske leder till att vi fattar andra beslut, lever lite annorlunda, prioriterar på ett annat sätt och framförallt kanske förstår oss själva lite bättre.

Slutligen och sammanfattningsvis

Hälsan hos jägar samlar befolkningar är väldigt mycket bättre än hos många andra populationer. Dessa folkgrupper lever fortfarande som vi alla levde för några tusen år sedan. Det man kort sammanfattningsvis kan säga är att våra hälsotillstånd framförallt beror på miljön vi lever i. Vilket är en slutsats många forskare kommit fram till, inte enbart min egen konklusion här och nu.

Visst finns det genetiska omständigheter som till exempel driver på vissa sjukdomar men de flesta av våra hälsotillstånd beror på hur vi lever våra liv, de vanor vi har. Det är delvis gener vi fick av föräldrarna vi valde men framförallt liven vi valde att leva. Eller snarare livet samhället valde åt oss. Den miljö vi västerlänningar lever i är effektiv på att stoppa akuta tillstånd men är ytterst förödande för vår hälsa.   

Referenser

Berbesque, C. J., Marlowe, F. W. & Crittenden, A. N. (2011). Sex differences in Hadza eating frequency by food type. American Journal of Human Biology. Vol.23(3). 339-345. ISSN: 1042-0533.

Ekblom‐Bak, E., Ekblom, Ö., Andersson, G., Wallin, P., Söderling, J., Hemmingsson, E. & Ekblom B. (2018).  Decline in cardiorespiratory fitness in the Swedish working force between 1995 and 2017. Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports. 29(2). 232-239. DOI: https://doi.org/10.1111/sms.13328

Marlowe, F. W. (2010). The Hadza: Hunter-Gatherers of Tanzania. Berkeley: University of California Press.

Pontzer, H., Wood, B. M. & Raichlen, D.A. (2018). Hunter-gatherers as models in public health. Obesity Reviews. Dec 2018, vol.19. pp. 24-35.

Raichlen, D. A., Pntzer, H., Harris, J. A., Mabulla, A. Z. P., Marlowe, F. W., Josh Snodgrass, J., Eick G., Coletta B. J., Sancilio, A. & Wood, B. M. (2017). Physical activity patterns and biomarkers of cardiovascular disease risk in hunter-gatherers. American Journal of Human Biology. Mar/April 2017. Vol. 29(2). DOI 10.1002/ajhb.22919

Smits, S. A., Leach, J., Sonnenburg, E. D., Gonzales, C. G., Lichtman, J. S., Reid, G, Knight, R., Manjurano, A., Changalucha, J., Elias, J. E., Domingues-Bello, M. G. & Sonnenburg, J. L. (2017). Seasonal cycling in the gut microbiome of the Hadza hunter-gatherers of Tanzania. Science. Vol. 357(6353). 802-806. DOI:10.1126/science.aan4834

Socialstyrelsen. (2019). Statistik om dödsorsaker 2018. Stockholm: Socialstyrelsen.

© 2022 Karolines Way Of Life HälsoBlogg

Karolines Way Of Life HälsoBlogg

Jag heter Karoline och driver denna Hälso- och Örtblogg där jag skriver artiklar kring det mesta som har med hälsa att göra. Det viktigaste jag vill inspirera till är: hälsa är inte att vara perfekt. Jag vill inspirera till ett lagom hälsosamt liv, där kraven sätts utifrån vad du faktiskt kan uppnå i just ditt liv. Och örter (läkeväxter) kan hjälpa oss på den vägen. Min bakgrund är en kandidatexamen inom hälsa och kost. Dessutom är jag örtkännare (herbalist).

Lämna ett svar