Vi kan helt ha missuppfattat hur stenålderskosten faktiskt såg ut. Nya arkeologiska analyser visar nämligen att 75–90% av födan på stenåldern bestod av växter, inte majoriteten kött som forskare tidigare trott. Detta visar nya analyser som har gjorts på ben av människor bosatta i Anderna i Peru för 6000-9000 år sedan.
Hittills har forskare trott att den största delen av stenåldersmänniskans kost bestod av kött. Antagande som också inkluderar befolkningarna runt de Andinska bergen i Peru. Arkeologiska fynd hos dessa och andra grupper världen runt visar på jakt av stora däggdjur, och på grund av en hög mängd fynd av just vapen samt ben från stora djur har forskare tidigare trott att jakt varit den främsta källan till mat.
Nya isotopiska analyser har gjorts på skelettens sammansättning
Men nya analyser har gjorts på 24 individer från befolkningar i Anderna i Peru. Människor som levde för ca 6000–9000 år sedan, alltså den tid vi kallar stenåldern. Perioden innan människan blev jordbrukare och fortfarande främst levde som jägare och samlare.
”Med hjälp av analyserna av människoben har forskarna sett att så mycket som 75–90% av individernas kost bestod av växter, och då framförallt rötter, knölar och vad vi idag kallar rotfrukter”
Genom dessa nya analysmetoder av skelett har forskare kunnat fastslå att människorna i Anderna åt betydligt mycket mer växter än vad som tidigare antagits. Där den kemiska sammansättning av ben, med hjälp av isotopisk analys, har analyserats från två olika bosättningar i Anderna, Peru.
Med hjälp av analyserna har forskarna sett att så mycket som 75–90% av individernas kost bestod av växter, och då framförallt rötter, knölar och vad vi idag kallar rotfrukter. Samt i mindre mängd fisk samt små djur. Den största delen av kosten bestod alltså av växter med fokus på knölar, och därefter stora däggdjur. Liknande resultat har också tidigare visats hos ett fåtal individer i en befolkning från Argentina.
Forskarna från studien tror att detta även kan ha varit sant för andra befolkningar i flera delar av världen, också mer nordliga samt kalla området eftersom Anderna ligger på flera tusen meters höjd.
Teorier kring varför det var mer växter än kött i stenålderskosten
En teori från forskarna till varför kosten bestod av så pass stora mängder växter är att människan länge jagat och därmed både utrotat flertalet stora däggdjur likväl som drastiskt minskat på antalet av andra, och att det alltså redan för ca 6000–9000 år sedan inte fanns tillräckligt med bytesdjur för en stötte andel i kosten.
”Forskarna tror att de verktyg som använts för att gräva rötter samt samla växter antagligen har varit sådana som inte bevarats lika väl och vi därför inte hittat lika stor andel av dem som vapen för jakt”
Medan en annan tanke är att vi idag helt enkelt överskattat människans tidigare jaktfrekvens, hur mycket vi har jagat för vår överlevnad (läs mer längre ner kring mitt personliga resonemang som örtkännare samt kostvetare).
Antagande om tidigare stor köttkonsumtion har berott på arkeologiska fynd av vapen
Varför vi tidigare gjort antaganden om att stenålderskosten skulle bestå av huvudsakligen kött beror på arkeologiska fynd av stora mängder vapen från dessa tidsepoker. Forskarna från den nya studien tror nu istället att de verktyg som använts för att gräva rötter samt samla växter antagligen har varit sådana som inte bevarats lika väl och vi därför inte hittat lika stor andel av dem. De vapen som använts för jakt har helt enkelt besvarat bättre under dessa tusentals år.
Varför var rötter och knölar en så stor del av stenålderskosten?
Varför just rötter var en sådan stor andel av jägare-samlarens kost är tack vare deras näringstäthet, samt högre energiinnehåll än ovan-jorden-växter. Roten är just basen till växten, den som ska ge liv och näring till hela resterande delar av plantan. De innehåller bland annat antioxidanter, kostfibrer, fenolföreningar (ämnen som bland annat ger ett försvar mot patogener), saponiner (med bl.a. antioxidativa effekter), bioaktiva proteiner samt fytinsyror (som inte enbart är av ondo för oss utan också är mycket viktiga för hälsan).
Dessutom agerar rötter balanserande för både kolesterol samt blodsockernivåer. Likväl som att de balanserar immunförsvaret och agerar antimikrobiellt. Hos många av de medicinala plantorna vi använder är det hos just roten mest aktiva ämnen sitter, och därför ofta de som nyttjas. Knölar och rötter är också relativt stabila i tillgång hela året på många ställen runt om i världen.
Och än idag står diverse stärkelserika rötter för en betydande roll i livsmedelsförsörjningen världen runt. Det är enbart spannmål som står för en större andel av kolhydratskällan. Likväl som att de är viktiga som djurfoder.
Varför växter är så viktiga för hälsan
Dessa fynd överensstämmer med den bild forskningen idag har om vikten av växter för att bygga en stark fysisk och mental hälsa. Där rekommendationerna är att äta minst 1/2 kg växter varje dag för att upprätthålla hälsa. Idag pratar vi dock mestadels om grönsaker och frukter, och mer sällan om vilda ätbara växter (och svampar). En av de främsta anledningarna till varför vi behöver stora andelar växter i vår kost är kostfibrerna som bygger en stark mikrobiota med goda bakterier i tjocktarmen.
De senaste framförallt 10–15 årens studier har explosionsartat visat på vikten av en rik bakterieflora i vår tarm, och hur denna påverkar alla delar av hur vi mentalt och fysiskt mår. För att bakterierna ska bli många och starka i tarmen behöver de PREbiotika, vilket framförallt är kostfibrer från växter som agerar mat till dessa bakterier.
Men likväl är växter näringstäta och innehåller många av de vitaminer, mineraler och fytokemikalier vi behöver för att bygga hälsa.
Som örtkännare är jag inte överraskad, utan det känns självklart att människan alltid ätit stora andelar växter
Som örtkänner (och kostvetare) har jag tidigare ifrågasatt denna bild vi haft av att människan förr åt så stora mängder kött. Det känns helt enkelt inte logiskt. För det första är det en enorm kraftansamling att jaga, med stor energiåtgång och inte en garanti att den kommer att återbetalas med ett byte. Men främst är jakt förknippat med fara. Infekterade sår var en av de största dödsorsakerna vid stenåldern. Risker värda att ta, men inte varje dag om naturen också erbjuder mängder av växter, svampar, bär, rötter, frukter, frön och nötter.
”Självklart måste människorna på stenåldern ha ätit de blad, frön, blommor, nötter, bär de stötte på medans de gick på jakt. Då den främsta sysselsättning varje dag var att hitta mat för att överleva gick de knappast förbi all den mat naturen på många ställen är full med”
Men även de dagar då människan gick på jakt (vilket absolut inte enbart var män, även kvinnor jagade – något som också visat dig i arkeologiska fynd, ännu en föreställning som visat sig inte stämma), tänker jag att de åt mängder av växter på vägen. Framförallt då, när den biologiska mångfalden var betydligt mycket större än vad den är idag. Självklart måste människorna ha ätit de blad, frön, blommor, nötter, bär de stötte på medans de gick på jakt. Då den främsta sysselsättning varje dag var att hitta mat för att överleva gick de knappast förbi all den mat naturen på många ställen är full med. Tänk om de inte lyckades fälla ett djur, då var de ju bästa att också äta den mat de såg på vägen, eller?
Hos den nutida, framförallt västerländska människan är få medvetna om hur många ätbara växter vi har nedanför våra fötter i varje steg vi tar. Och därför är det svårt som nutidsmänniska att uppskatta hur mycket växter vi tidigare i vår existens åt. Vilket jag personligen tror bidrar till vår syn på att kött har var en sådan central del. Från okunskapen av ätbart i naturen helt enkelt.
Jag tror att ju mer uppmärksamma och kunniga vi blir på att finna mat i naturen, desto mer ifrågasätter vi nog föreställningarna om att majoriteten stenåldersmänniskans kost var kött. Och därmed vad som är en ”naturlig kost” för människan. Det finns alldeles för mycket ätbart i naturen för att det ska vara logiskt. Mat som inte kräver bråkdelen av energi att samla, samt betydligt färre skaderisker. Vilket var enormt viktiga aspekter under en tid där infektioner var främsta anledningen till död.
Referenser
Chandrasekara A. & Josheph Kumar, T. (2016). Roots and Tuber Crops as Functional Foods: A Review on Phytochemical Constituents and Their Potential Health Benefits. International Journal of Food Science. 2016:3631647. doi: 10.1155/2016/3631647. Epub 2016 Apr 3. PMID: 27127779; PMCID: PMC4834168.
C. Chen, J., S. Aldenderfer, M., W. Eerkens, J., S. Langlie, BA., Viviano Llave, C., T. Watson, J. & Haas, R. (2024). Stable isotope chemistry reveals plant-dominant diet among early foragers on the Andean Altiplano, 9.0–6.5 cal. Ka. Plos one. DOI: https://doi.org/10.1371/journal.pone.0296420
Sveriges Radio. (2024). Nytt fynd utmanar teorier om stenålderskosten – förvånar forskare. Hämtat den 2024-01-26 från: https://sverigesradio.se/artikel/nytt-fynd-utmanar-teorier-om-stenalderskost-forvanar-forskare
© 2023 Way of Life Hälso- & Örtblogg
