Våren kommer inte bara med solsken utan även med vilda ätbara växter. Överallt runtomkring oss växter det örter som är ätbara, näringfyllda och som alltid varit en viktig del av människans föda. Dessa vilda växter är som godast precis när de kommer upp och är spröda och små. De är inte bara näringsfyllda utan har även andra positiva hälsostärkande och förebyggande egenskaper. Här är några av de vanligaste vilda ätbara växter som finns precis överallt och som alla borde använda i sin kost!
Samtliga dessa tre växter är säkra att äta, ingen risk att få en toxisk effekt av och är dessutom goda (ja, eller inte göräckliga enligt vissas smak möjligen). De är stärkande för hälsan och likvärdiga vilka andra grönsaker som helst. Enligt EUs lister över godkända livsmedel finns dessa tre med eftersom de traditionellt har använts som mat under många år.
1. Maskros (taraxacum officinale)
Hur vackert är det inte på våren när maskrosen, som en av de första blommorna att spricka ut, står stolt över hela vårt land?! (För en längre artikel om maskrosen läs här) I varenda gräsmatta, asfaltsspricka och stadspark står de där varje år med sin gula närvaro. Fält av maskrosmarmelad, maskrosvin (min personliga favorit) och goda sallader. Tänk om fler visste vilken fantastisk mat och medicin hela plantan är!
Jag har hört flera som tror att maskrosen är giftig vilket inte är fallet. Man kan äta hela maskrosen; blomman, bladen och roten har traditionellt alltid konsumerat av människan (och stammen men den används mer sällan). Kanske är det för växtens bittra smaker som många tror att den är giftig. Men det är precis dessa som är en stor del av magin hos maskrosen. Dess bitterämnen är mycket fördelaktig för oss (läs vidare i artikeln ”Bittra växter för matsmältningen”) då de effektiviserar hela matsmältningssystemet. Vi har receptorer för den bittra smaker i hela kroppen och får därför en effekt på många ställen. Bland annat ökar saliven, aktiviteten hos enzymer i magen som bryter ner makroämnen, gallsaften (vilket underlättar nedbrytningen av fetter) och den naturliga rörelsen i tarmarna påverkas positivt (även kallad peristaltik).
Näringsämnen och egenskaper hos maskrosen
Förutom bitterämnen är maskrosen fullspäckad med näringsämnen såsom kalcium, fosfor, kalium, järn, karotener (ett provitamin A), mangan, antioxidanter, kostfibrer, proteiner, klorofyll, vitamin A, K och C. Den har dessutom bland annat antiinflammatoriska egenskaper. En fantastisk ört att inkorporera i sin kost helt enkelt.
Vid jämförelse med vanliga salladsblad och spenat har maskrosen ett högre innehåll av kostfibrer, mineraler, vitaminer och proteiner med en större variation av aminosyror. Alltså ett mycket bättre alternativ än de flesta blad vi köper till vår sallad i butikerna.
Maskrosen är användbar för att stärka levern, mycket tack vare sina bitterämnen. Men den har också en positiv inverkan på njurarna. Det kan märkas på dess milt diuretiska effekt (vätskeutdrivande). Har man till exempel lätt för att samla på sig vätska kan den därför vara användbar.
Så här kan du använda maskrosen
Maskrosbladen finns att plocka en stor del av året även i kalla Skandinavien. Äter man bara bladen är de bittra men blandade i en sallad är det knappt märkbart. Men de positiva effekterna av bitterämnena finns fortfarande där. Just blandade i en sallad är ett utmärkt sätt att få i sig maskrosen. Även blombladen gör sig gott så, och otroligt vackert dessutom. Blombladen är kanon att göra maskrosvin på eller marmelad. Roten kan rostas och använda som te, eller torkas och göra tinkturer på. Även bladen används i teer men är då inte bittra alls.
2. Brännnässlor (urtica dioica)
Vilken svensk känner inte till brännässlan och hur den svider när man råkar sätta huden mot dess syrefyllda blad? Så fort bladen krossas eller tillagas bränns de dock inte längre. Det är framförallt bladen innan den har gått i blom som används men det går så klart att använda dem efter också. Smaken är då dock lite kraftigare, träigare och innehåller lite färre näringsämnen. Fröna på nässlan som kommer fram under sensommaren/hösten är sprängfyllda med näring och också de användbara.
Brännässlan har traditionellt alltid används i många kulturer. Både som mat för sina hälsofrämjande egenskaper och som en läkeväxt för mer förebyggande eller behandlande åtgärder. Bland annat för sina effekter mot artros och reumatism, som nässlan nu också vetenskapligt bevisat sig effektiv mot.
Näringsämnen och egenskaper hos nässlor
Få andra växter är så fullproppade med näringsämnen som nässlan och den är därför en viktig växt för att stärka våra kroppsliga system och hälsan. Järn, kalcium, kiseldioxid, magnesium, zink, vitamin A, C, K och flertalet B-vitmainer, karotener, antioxidanter, klorofyll, kostfibrer, proteiner och fenoler. And the list goes on.
Även nässlan används för dess positiva effekter på levern och njurarna. Växten är antiinflammatorisk, antimikrobiell, milt smärtstillande, diuretisk (vätskeutdrivande), sammandragande (vilket är positivt för att stoppa blödningar samt använda utvärtes) och antiastmatisk. Varför äter inte alla denna fantastiska och lätthittade växt kan man undra?
Så här kan du använda nässlor
Brännässlan har en ganska kraftig smak. Inte nödvändigtvis starkt eller övertagande men kraftig. Blir det för mycket i exempelvis te kan den blandas med andra smakrika örter såsom mynta, ingefära eller citronmeliss. När bladen krossas eller tillagas bränns de som sagt inte längre och de är därför lätta att använda i många maträtter, såsom smoothies, pesto, istället för spenat i maträtter, soppor, teer och så vidare.
Tänk på att använda en handske när du plockar nässlan. En sax och handske. Det är absolut ingen fara med den brännande känslan, den kan dock vara obehaglig.
3. Kirskål (aegopodium podagraria)
För alla som har trädgård har kirskålen oftast en negativ betoning, den liksom tar över allt… Men låt oss då utnyttja den stora utbredningen av denna ätbara växt. Välj helst de små spröda bladen, som kan fortsätta komma under hela säsongen om man plockar dem regelbundet.
Kirskålen är inte bara en näringsfylld växt vilken kan användas som grönsak, utan även en kraftfull läkeväxt. Den har under alla tider används för reumatoid artrit (RA), gikt, hemorrojder och njursten. På engelska heter den just goutweed (gikt), eller ground elder.
Näringsämnen i kirskål
Kirskålen innehåller bland annat vitaminerna A och C, järn, mangan, koppar, kalcium, magnesium, kalium, kostfibrer, klorofyll och antioxidanter. Växten är från samma familj som morot, persilja och selleri.
Så här kan du använda kirskål
Kirskålen har en frisk smak som gör sig utmärkt i sallader, men också istället för spenat i maträtter. Testa att steka den i smör, salt, peppar, vitlök och citron. Enkelt, gott och billigt. Eftersom den växter i överflöd är det en tacksam växt att använda mycket av, och smaken är mild varpå den är lätt att inkorporera i matlagning.
Plocka vilda ätliga växter
När vi plockar vilda ätbara växter vill vi alltid se till att inte överplocka eftersom de är mat till många djur, samt behöver blomma ut för att sprida sina frön och därmed överleva som art. Men, dessa tre örter växter i sådana enorma mängder överallt att det är svårt att överplocka dem. Vi kan med gott samvete plocka dem ofta och i stora mängder.
Vad man däremot ska tänka på är att inte plocka örter för att konsumera som växer nära bilvägar med mycket avgaser.
Lycka till och lämna gärna kommentarer eller funderingar! 🙂
Lär dig mer om läkeväxter – Följ med på örtvandring!
Följ med på örtvandring i Mölnlycke (10 min utanför Göteborg) under vår till höst. Där du lär dig identifiera vilda ätliga växter samt hur de kan användas hälsostärkande, förebyggande samt läkande.
Jag håller dessutom flertalet andra örtkurser under året, bland annat hur du gör dina egna örtprodukter – en av mina mest populära kurser. Likväl som örtkurser online, som du gör helt i din egna takt.
Läs mer på www.way-of-life.se!
Referenser
EU Novel Food. (2021). EU Novel Food Catalogue. Hämtat den 2021-03-31 från: https://ec.europa.eu/food/safety/novel_food/catalogue/search/public/index.cfm
Gladstar, R. (2008). Herbal recipes for vibrant health. Storey: North Adams
González-Castejón, M., Visioli, F. & Rodriguez-Casado, A. (2012). Diverse biological activities of dandelion. Nutrition Reviews. 70(9). P 534–547. DOI: https://doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1111/j.1753-4887.2012.00509.x
Mueen, A. & Subramani, P. (2016). Urtica dioica L. (Urticaceae): a stinging nettle. Systematic Reviews in Pharmacy. 5(1). P 6–8. DOI: 10.5530/srp.2014.1.3
www.herbmentor.com – en amerikansk prenumerationssida med ofantligt mycket information. Om man är intresserad av att lära sig mer om örtkunskap och örter är detta en av de absolut bästa. www.learningherbs.com är deras gratisversion, med mycket mindre information.
© 2023 Way of Life Hälso- & Örtblogg
Pingback: Vad är en läkeväxt? | Karolines Way Of Life HälsoBlogg
Pingback: Vad är skillnaden mellan grönsaker och läkeväxter/örter? | Karolines Way Of Life HälsoBlogg