Vad är en läkeväxt?

Vad är en läkeväxt?

Läkeväxt är ett samlingsnamn för ätbara växter som finns i naturen eller odlas och används för sina näringsämnen och/eller medicinala effekter. Kärt barn har många namn och andra benämningar som används omväxlande är örter, medicinalväxter och ätbara växter.

En ätbar växt innebär alltså en växt som inte är giftig för människan att konsumera. Vilda ätliga växter innefattar alla växter i naturen vilka kan användas både som mat men även som medicin, till exempel från deras blad, blommor, rötter, löv och stjälkar. Läkeväxter inbegriper dessa vilda växter men också de som odlas. Det finns dock ingen tydlig definition på vad en läkeväxt är.

Benämningarna läkeväxt, ört, medicinalväxt och ätlig växt används således omväxlande, där de syftar på samma växter. Botaniskt sätt finns det en skillnad mellan dessa begrepp men i dagligt tal används begreppen omväxlande och synonymt. Exempelvis kan timjan refereras till som ört då den används som krydda i köket men även som en läkeväxt eller medicinalväxt bland annat för dess slemlösande egenskaper.

I denna artikel och alla mina andra blandar jag därför mellan begreppen. Jag inser att det kan vara svårt att förstå skillnaden dem emellan men de används ofta omväxlande med varandra. En växt är sällan enbart ”läkande/behandlande” eller bara en matlagningsört. De flesta innehar både hälsofrämjande, förebyggande och behandlande egenskaper och man använder därmed alla dessa begrepp för växterna.

Indelning enligt användningsområde

Växterna kan användas i sin hela form, färska eller torkade. Men de kan även förädlas och användas som preparat, vilka då hamnar under två olika kategorier. Indelningen beror på hur de till exempel extraheras, vilken forskning som finns tillgänglig angående effekt men främst vilka påståenden som görs om dem, om det är behandlande– eller hälsopåståenden. Det finns två kategorier där ”naturprodukter” kan ingå:

1. Läkemedel

2. Kosttillskott

Läkeväxt som läkemedel

Många läkeväxter går under läkemedel där det finns ytterligare indelningar. Dessa växter används då i behandlande syfte, varpå Läkemedelsverket är tillsynsmyndigheten för att granska dessa preparat (en mycket dyr och ofantligt invecklad process).

Läkeväxt som kosttillskott

Ett kosttillskott definieras som vitaminer och mineraler i koncentrerad form, där också läkeväxter och växtextrakt i koncentrerad form ingår. Kosttillskott är endast till för hälsofrämjande syfte och får därför bara använda hälsopåståenden på sina produkter. De får alltså inte ha påståenden om att lindra eller bota sjukdomar utan det får enbart läkemedel göra. Syftet med kosttillskott är då att stärka eller förbättra hälsan tillsammans med en varierad och hälsosam kost.

I dess hela form

En läkeväx i dess hela ursprungliga form, som exempelvis timjan, ingefära, maskrosblad, kardemumma och cayenne anses vara livsmedel. Med andra ord är koncentrerade former av läkeväxter kosttillskott medan de i sin hela ursprungliga form kan anses vara grönsaker och livsmedel. Å andra sidan kan man ifrågasätta varför vissa växter anses vara kosttillskott då de pulveriserats och säljs medan andra går under livsmedel (ex malda kryddor).

Det kan vara lite svårt att förstå men om din enda vilja är att plocka växter i naturen för eget bruk behöver man inte sätta sig in i dessa krångliga definitioner (om man inte är väldigt intresserad).

En vissen buske med ljung på kala bohusländska klippor och har hostdämpande egenskaper
Ljungen kan användas som läkeväxt, bl.a. verkar den lugnande och har hostdämpande egenskaper. Man plockar dock blommorna när de står i full blom, inte som på bilden ovan där de redan vissnat. Bild: Elisabeth Johansson

Vad använder man läkeväxter till?

Ätbara växter har används så länge vi människor har traskat omkring på denna jord. Med tankte på att vi under den största delen av vår existens har levt som jägare-samlare har vilda växter varit en av våra basfödor. Likväl som den enda typen av medicin vi har haft tillgång till.

Tyvärr har mycket av denna kunskap försvunnit under de senaste få hundra åren. Jag tycker dock att det är så viktigt att vi kommer ihåg att vi har utvecklats tillsammans med dessa växter. Det känns som att det idag finns en allmän skepsis och rädsla för dem.

”Funkar de?” är en fråga jag ofta får. Vilket är ungefär som att fråga om broccoli ”funkar”. Ja, grönsaker är ju ett av de viktigaste livsmedlen, de stärker vår hälsa och kan därmed agera förebyggande mot sjukdomar (tillsammans med en allmän hälsosam livstil). Vilda växter och grönsaker är ju egentligen samma sak, bara att vi odlar den ena och eventuellt inte, eller möjligtvis, den andra. De odlade grönsakerna var ju en gång vilda. Allt kommer från naturen, likväl vi.

På frågan om de fungerar som medicin hänvisar jag till den stora mängd vetenskapliga bevis som ändå finns på väldigt många växter. Samt den enorma uråldriga kunskap som vi burit med oss sedan början av vår existens. Det har skett många ”trial and error” genom åren.

Är läkeväxter farliga?

Det finns så klart växer som är giftiga. I Sverige kan man finna några av dessa men där allvarliga förgiftningar är ovanliga enligt Giftcentralen.  För flera av växterna krävs det stora intag för att de ska vara toxiska medan vissa är giftiga vid relativt små mängder. Exempel är nordisk stormhatt (Aconitum lycoctonum) och fingerborgsblomma (Digitalis spp), vilken är den aktiva ingrediensen i hjärtflimmer- och hjärtsviktsmedicin.

Giftcentralen påpekar dock att det nästan aldrig är farligt om man råkar få i sig enbart en liten mängd av en giftig växt. Likväl innehåller många vegetabilier som konsumeras även ämnen som kan vara toxiska i stora mängder, som till exempel kumarin i kanel, fenylhydraziner i champinjoner och cyanogena glykosider i exempelvis linfrön och bittermandel. Det är dock sällan det blir sådana toxiska mängder av dem.

Rent allmänt anses dessa livsmedel bidra med fler hälsofördelar än risker och nackdelar. För de flesta av de livsmedel som säljs i butik finns det tillräckligt med forskning för att uttala sig om hälsoför- och nackdelar, vilket dock saknas för många av de vilda växterna. Det är alltså de vetenskapliga bevisen som saknas för att många västerlänska kulturer ska anamma växterna, snarare än faktisk effekt.

Läkeväxten maskros växer i grönt gräs, en maskros som blommar och en som vissnat och blommat färdigt på en solig vårdag
Maskrosor. Hela växten kan användas: rot, blommor och blad. Har både hälsofrämjande, förebyggande och behandlande effekter. Bild: Elisabeth Johansson

Läkemedelsinteraktioner

En möjlig risk med somliga läkeväxter är om de intas samtidigt som vissa konventionella läkemedel, vare sig syftet med att konsumera läkeväxten är hälsofrämjande eller behandlande. De kan därmed interagera med läkemedlet och ofta då i samband med de läkemedel med en avgränsad terapeutisk effekt, som till exempel Warfarin för att sänka blodtrycket.

Oron finns främst kring att vissa växter tar bort effekten av en del läkemedel då de till exempel effektiviserar enzymer i levern (som då också bryter ner läkemedlet snabbare. Varpå jag tänker, vilken möjlighet att då också använda dessa växter för få ut oönskade partiklar ur kroppen. Om man ser det från ett possitivt håll med möjligheter istället från ett baserat på rädla). Somliga växters naturliga effekter kan också vara detsamma som för läkemedel, till exempel urindrivande, varpå växterna då istället skulle kunna intensifiera effekten av läkemedlet.

Det finns dock inte tillräckligt med forskning för att säkerställa dessa interaktioner för de flesta läkeväxter förutom ett fåtal såsom johannesört, ginkgo och ginseng. (Det ska tilläggas att även konventionella läkemedel kan ha interaktionseffekter i kombination med varandra).

Vilka växter kan du själv plocka ute i naturen?

Många! Men man ska enbart plocka växter man är helt säker på vilka de är. Ta med dig en bok om vilda växter (finns bland annat att låna på de flesta bibliotek) för att identifiera, men använd inte växten om du inte är helt säkert på vilken den är.  

Det är också ytterst viktigt att vi inte plockar stora delar när vi hittar en grupp med växter. Många herbalister brukar säga att man inte bör plocka mer än 20% och lämna 80%. Bland annat för att säkerställa att de kan spridas vidare samt att de också kan vara föda för andra djur. Vilket så klart skiljer sig beroende på vilka växter vi finner. Maskrosor som finns i ett stort överflöd är inte så stor chans att vi utrotar genom att plocka de flesta när vi finner dem (lycka till med att plocka alla du finner…). Medan andra växter såsom äkta johannesört inte växter i samma utsträckning och vi vill därför enbart plocka några av de vi hittar. Vi vet dessutom inte hur många andra som också tar av samma bestånd.  

Några av de vanligaste växterna vi kan plocka i naturen likväl som i många trädgårdar är nässlor, kirskål, maskros, viol, nypon, fläder (vilken ofta är odlad), groblad och rölleka. Ingen av dessa växter är på något sätt farliga eller har andra skadliga växter som liknar dem. De växer dessutom i princip överallt i Sverige, ofta i stora mängder och just vid de platser vi människor bor på.

läkeväxt viol blommor växer i grönsaksrabatt tillsammans med rödbetsblast
Viol används bl.a. vid torrhosta och kan även ätas som en grönsak. Jag tycker att blomman smakar som det gamla tuggummit jenka!

Referenser

Drugs.com (2019). Nettles. Hämtad 2019-04-26 från: https://www.drugs.com/npp/nettles.html

Giftcentralen (2019). Växter. Hämtat den 2020-04-07 från: https://giftinformation.se/temasidor/forgiftningar-vuxna/vaxter/

Hjärt- och lungfonden. (2019). Hjärtflimmerbehandling och hjärtsviktsbehandling. Hämtad 2019-04-08 från:  https://www.hjart-lungfonden.se/Sok/?q=digitalis

Livsmedelsverket. (2018b). Växtgifter. Hämtad 2019-04-09 från: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/vaxtgifter

Läkemedelsverket. (2017). Växtbaserade läkemedel, traditionella växtbaserade läkemedel och naturläkemedel. Hämtad 2019-04-08 från: https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Halso—sjukvard/Vaxtbaserade-lakemedel-traditionella-vaxtbaserade-lakemedel-och-naturlakemedel/

Mithril, C. & Dragsted, L. O. (2012). Safety evaluation of some wild plants in the New Nordic Diet. Food and Chemical Toxicology.  50(12). 4461–4467. https://doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1016/j.fct.2012.09.016

Nikolic, M., Glamoclija, J., Ferreira, I., Calhelha, R.C., Fernandes, Â., Markovic, T., Markovic, D., Giweli, A. & Sokovic, M. (2014). Chemical composition, antimicrobial, antioxidant and antitumor activity of Thymus serpyllum L., Thymus algeriensis Boiss. and Reut and Thymus vulgaris L. essential oils. Industrial Crops and Products. 52 (2014). 183–190. http://dx.doi.org/10.1016/j.indcrop.2013.10.006

National Center for Complementary and Integrative Health. (2015). Herb-drug interactions. Hämtad 2019-04-26 från: https://nccih.nih.gov/health/providers/digest/herb-drug

Sjöqvist, F. (2018). För Farmaceutiska Specialiteter i Sverige – FASS. Interaktion mellan läkemedel. Hämtad 2019-04-04 från: https://www.fass.se/LIF/menydokument?menyrubrikId=126&userType=0

Karolines Way Of Life HälsoBlogg

Jag heter Karoline och driver denna HälsoBlogg där jag skriver artiklar kring det mesta som har med hälsa att göra. Det viktigaste jag vill säga är: hälsa är inte att vara perfekt. Jag vill inspirera till ett lagom hälsosamt liv, där kraven sätts utifrån vad du faktiskt kan uppnå i just ditt liv. Min bakgrund är en kandidatexamen i hälsa och kost från Göteborgs universitet. Utöver det har jag studerat extra träningslära, är herbalist och företagsekonom.

Detta inlägg har 11 kommentarer

  1. Marie Ellis

    Having read this I believed it was rather enlightening.

    I appreciate you spending some time and energy to put this article together.

    I once again find myself personally spending a
    lot of time both reading and posting comments.

    But so what, it was still worth it!

Lämna ett svar