You are currently viewing Varför du blir uppsvälld och ansamlar vätska – och vad du kan göra

Varför du blir uppsvälld och ansamlar vätska – och vad du kan göra

Anledningarna till att vi känner oss svullna och ansamlar vätska i kroppen kan vara många, framförallt för kvinnor med månadsvisa hormonella svängningar. Vissa har lättare än andra för att ansamla vatten och här går vi igenom vad det kan bero på, samt vad som kan göras.

I denna artikel diskuterar vi inte svullnad på grund av sjukdomar som gör att vattenansamlingar blir stora och tydliga, där exempelvis ett ben sväller upp till den dubbla storleken. Vilket kan bero på problem med hjärtat och kärlsystemet, likväl som andra allvarliga sjukdomar.

Utan vi går här igenom den där lite mindre märkbara, men som ändock känns och möjligen återkommer. Här är några fakrorer som kan bara bidragande orsaker:

Stillasittande

Att inte röra på sig tillräckligt, sitta stilla långa stunder eller att stå stilla länge kan bidra till att kroppen inte lika effektivt gör sig av med vätska och vi blir därmed uppsvällda. Framförallt i ben och under delen av kroppen. Att kontinuerligt få fysisk aktivitet kan hjälpa, samt små regelbundna pauser från stillasittandet kontinuerligt under dagen. Står du mer eller mindre i samma position under långa perioder är det viktigt att du sträcker på benen, böjer dem, sparkar lite kanske, helt enkelt rör på kroppen så att cirkulationen kommer igång.    

Antidepressiva läkemedel samt andra läkemedel

Flertalet läkemedel kan göra att vi samlar på oss vatten, däribland antidepressiva läkemedel. Som ju används av en stor andel människor idag. Äter du dessa läkemedel kan det vara än viktigare att tänka på punkterna som kommer nedan.

Stress

Vid långvarig stress frisläpps stora mängder av hormoner kortisol som också stannar på höga nivåer hela dagen. Kortisol påverkar i sin tur antidiuretiskt hormon (ADH) som får njurarna att återabsorbera och behålla mer vätska i kroppen. Och därmed är det alltså lättare att vi samlar på oss mer vätska och känner oss svullna under långvarig stress.

Spagetti och köttfärssås på en bit tallrik med persilja stött ovanpå. Bilden är i närbild på maten där spagettin ligger i botten och köttfärsåsen i mitten ovanpå. Kolhydrater ansamlar vätska
Stora andelar kolhydrater i kosten kan bidra till ansamling av vätska (bilden: spagettin). Varje kolhydratsmolekyl binder ca 2,5 gånger sin egen vikt i vätska.

Maten vi äter

Maten vi äter är antagligen den främsta anledningen till att vi känner oss svullna.

Kolhydrater binder vätska

Kolhydrater binder mycket vatten, varje kolhydratsmolekyl binder ca 2,5 gånger sin egen vikt i vätska. En av anledningarna till varför det är viktigt att äta tillräckligt med kolhydrater vid fysisk aktivitet då vi svettas mycket. Men också skälet till att lågkolhydratskoster är så effektiva på att minska i vikt snabbt. Det är helt enkelt stora andelar vätska vi tappar, inte fett.

Ansamlar vi vätska lätt kan det därför vara bra att se över hur stora andelar kolhydrater kosten består av. Och framförallt då så klart de snabba kolhydraterna, inte kostfibrer (som också är kolhydrater). Insulinnivåerna höjs till höga höjder av snabba kolhydrater som också gör att kroppen lättare absorberar natrium. Vilket i sin tur gör att kroppen håller kvar mer vätska.

Därför kan vi ibland känna oss väldigt uppsvällda dagen efter mycket alkohol, en stor middag, efter julmåltiderna och så vidare. Ett sätt att bli av med denna extra vätska är helt enkelt att ta sig några svettiga träningspass och använda en del av alla de kolhydraterna musklerna har lagrat. Ju högre upp i puls du går desto mer kolhydrater kommer kroppen att använda. Och därmed frisläpps också vätska.

Allt som oftast är det nog framförallt stora mängder kolhydrater som gör att vi känner oss svällda.

För mycket salt

Höga mängder salt, natrium, gör att kroppen binder vatten. Återigen, kanon när vi ska ut och träna eller tävla under lång tid. Då behöver vi få i oss salt (finns i sportdrycker) så att kroppen absorberar mer vatten. Men inte så fint när vi inte är aktiva och saltet istället ansamlar stora mängder vatten som aldrig används.

Det mesta saltet får du inte från bordssalt utan från redan färdiga produkter såsom bröd, ost, charkuteri, oliver och färdiglagad mat. Äter du mycket salt är det bra att balansera med kaliumrika livsmedel; banan, spenat, nötter, frön, potatis, färsk och torkad frukt och grönsaker rent allmänt. Kalium och sodium är de två mineraler som agerar balanserande i alla våra celler och reglerar blodtryck samt vätska i kroppen (de två hänger ju ihop).

Hormonella anledningar

Kvinnans hormoner bidrar till att kroppen ansamlar vätska under vissa perioder.

PMS och näringsämnen som kan hjälpa

Tiden innan mensen är det många kvinnor som känner att de samlar på sig extra mycket vätska och blir uppsvällda. Anledningen till det är att progesteronet då är som högst vilket ökar aptiten (östrogen som dominerar efter mens fram till ägglossning dämpar istället aptiten) samt påverkar hormonet aldosteron. Ett hormon som leder till att njurarna behåller mer salt och därmed vätska. Att inta mindre mängder salt under denna period är därför att rekommendera.

Det finns vissa studier som visar på att magnesium kan hjälpa att minska den hormonella uppsvälldhet som ofta kommer innan mensen. En anledning till att äta mörk choklad under den premenstruella perioden men också gröna bladgrönsaker, nötter, baljväxter, kött, fisk, skaldjur och fullkorn som alla har höga mängder magnesium.

Likväl vitamin B6 kan bidra till att minska uppsvälldhet. Vilket finns i bananer, mejeriprodukter, fullkorn, gröna bladgrönsaker, baljväxter, frukt, bär, mandlar, potatis, sesamfrön. Alltså till viss del samma livsmedel som där magnesium finns.

Kvinna håller för magen som att den gör ont. Bilden är tagen på kvinnan från axlar neråt. Hon sitter på en stol och har en blå kortärmad tröja på sig som visar hennes armar, vilka hon har omsvept runt sin mage och lätt framåtlutat överkropp. Ansamling vätksa och magknip vid PMS
Under perioder i den kvinnliga cykeln kan hormoner bidra till vätskeansamlingar samt smärtor.

Klimakteriet

Både östrogen och progesteron påverkar vätskebalansen i kroppen. Och under hela klimakteriefasen svänger dessa hormoner upp och ner, varpå svullnader kan uppkomma. Vissa anser att svullnaden oftast är som mest påtaglig i den preklimakteriefasen. Om du också stressar en del, inte rör dig tillräckligt samt äter en mer ohälsosam kost än hälsosamt är det många faktorer som kan bidra till vätskeansamling.

Läs längre ner vilka örter som kan användas för att underlätta.

Du dricker för lite vätska

Det är lätt att tro att om vi samlar på oss vätska bör vi dricka mindre. Men det är precis tvärtom. Att inte dricka tillräckligt kan faktiskt få kroppen att samla på sig mer vätska. Vilket är på grund av att balanserna av mineraler samt vätska i cellerna ruckas som gör att kroppen istället behåller mer vätska. Se alltid till att dricka tillräckligt (men inte överdrivet)!

Ödem

Vill det sig riktigt illa ansamlas stora mängder vätska i vävnader och bidrar till ödem. Vilket sker när kärlsystemen i kroppen inte klara av att transportera bort vätskan och den ansamlas därmed i vävnader. Det kan bland annat ske efter en operation och skador.

Det finns grovt sagt två typer av ödem:

  • Lipoödem – skadade fettceller ökar i mängd och i fettvävnaden kan då vätska ansamlas. Drabbar nästintill enbart kvinnor och ofta vid puberteten, under graviditet eller i klimakteriet.
  • Lymfödem – lymfsystemet fungerar inte som det ska och transporterar inte bort lymfvätskan tillräckligt varpå vätska ansamlas i vävnaden.

Örter som kan hjälpa när vi ansamlar vätska

Självklart finns det örter vi kan använda för att minska vätskeansamling. Det finns läkeväxter för allt. Två av de vanligaste för dessa symtom är ogräs som växter i varenda trädgård, park, fält och dike: maskrosor och nässlor.

Båda maskrosen och nässlorna är milt vätskeutdrivande och gör att vi urinerar lite mer. Två växter som har används som vätskedrivande i alla tider. Men till skillnad mot vätskeutdrivande läkemedel som också gör att vi förlorar mineraler när vi använder dem, innehåller dessa örter mängder av mineraler och tillför dem till kroppen. Såsom kalium och magnesium. Att använda vätskeutdrivande läkemedel är därför inte att rekommendera vid kontinuerliga besvär. Du kommer att förlora allt för många mineraler.

Men det finns även många andra örter som agerar vätskeutdrivande: persilja, snärjmåra, hibiskus och mjölon exempelvis. Är det lymfsystemet som inte cirkulerar så bra som det borde är ringblomma en ört att testa. Lätt att odla eller köpa samt god som te.

Referenser

Caporuscio, J. (2019). Weight gain during period: What to know. Hämtat den 2022-04-22 från:  https://www.medicalnewstoday.com/articles/327326

Juzo. (2021). Snabbfakta om ödem. Hämtat den 2022-04-20 från: https://www.juzo.com/sv/nyheter-i-fackhandeln/snabbfakta-om-odem

Khatri, M. (2022). Why Am I Retaining Water? Hämtat den 2022-04-25 från: https://www.webmd.com/diet/why-am-i-retaining-water

Stachenfeld, N. S. (2014). Hormonal Changes During Menopause and the Impact on Fluid Regulation. Reproductive Sciences. 21(5). Pp 555–561.doi: 10.1177/1933719113518992

© 2022 Karolines Way of Life Hälsoblogg

Karolines Way Of Life HälsoBlogg

Jag heter Karoline och driver denna Hälso- och Örtblogg där jag skriver artiklar kring det mesta som har med hälsa att göra. Det viktigaste jag vill inspirera till är: hälsa är inte att vara perfekt. Jag vill inspirera till ett lagom hälsosamt liv, där kraven sätts utifrån vad du faktiskt kan uppnå i just ditt liv. Och örter (läkeväxter) kan hjälpa oss på den vägen. Min bakgrund är en kandidatexamen inom hälsa och kost. Dessutom är jag örtkännare (herbalist).

Lämna ett svar