Kakao & Choklad – medicinalväxten som kan bekämpa inflammation och fetma

Kakao & Choklad – medicinalväxten som kan bekämpa inflammation och fetma

Kakao, älskade kakao, vem tycker inte om choklad? Denna underbara frukt är sannerligen älskad och konsumerad av många. Och för alla som äter mörk choklad finns det ingen anledning att ifrågasätta sin konsumtion. Forskning tyder på att kakaon kan vara ett mycket viktigt livsmedel för att både förebygga och behandla de metabola syndromen, alltså övervikt/fetma, diabetes, högt blodtryck och höga blodfetter. En viktig medicinalväxt helt enkelt.

Kakaobönan (theobroma cacao) har använt i Sydamerika i åtminstone 4000 år och idag produceras helt otroliga mängder kakao runtom i världen. Sedan 2010 produceras omkring 400 miljoner ton varje år! Där Elfenbenskusten och Ghana står för 2/3 av den produktionen.

Okej, nu kommer vi nörda ner oss ordentligt i egenskaperna och beståndsdelarna av kakaobönan. Om du gillar att förstå saker på en molekylär nivå (vilket jag personligen älskar, kemi är kul), then this one is for you. Och för er som älskar choklad, läs! Vilken böna!

70–100% choklad är rena medicinen

En lagom stor mängd (och vad sjutton är det…?) choklad är alltså riktigt bra för vår hälsa. Och då förstår vi nog alla så klart att vi menar vi mörk choklad, med minst 70% choklad. Ju mörkare desto bättre, annars är det allt för stora andelar socker. Även i en 70% choklad är det nästan 30% socker, vilket blir ganska mycket om man äter det ofta.

Så för allra bästa hälsoeffekt försök att gå över till minst 85%. Det finns många lena, goda varianter idag. Och bitterämnen i mörk choklad har otroliga hälsostärkande egenskaper i sig.

kakaobönor, kakaonibs och flera block med choklad ligger tillsammans i en hög på ett vitt bord. En av blocken med choklad är bruten i hälften. Kakao
Kakobönan, kakaonibs och mörk choklad är rena medicinen och dämpar inflammation samt stärker vår kognitiva funktion.

Kakaons egenskaper

Förutom att vara typ det godaste som växer på denna jord är den också skyddande för hjärt-och kärlsystemet samt för nervercellerna i våra hjärnor, balanserar inflammationer, verkar uppiggande och anses av vissa vara en afrodisiaka. Plus lite mer ”spirituella” sidor av kakaon om att den är hjärtöppnande (vilket nog kan kopplas till bland annat seratonin-frisläppningen och de upplyftande egenskaperna som jag förklarar lite längre ner).

Antioxidanter

Kakaobönan innehåller höga nivåer av polyfenoler, vilket är en grupp antioxidanter där bland annat också flavonoider ingår. Just dessa stora mängder antioxidanter anses vara en av bönans främsta hälsoegenskaper, och huvudsakligen de som bidrar till den anti-inflammatoriska effekten.

”Dessa stora mängder antioxidanter anses vara en av bönans främsta hälsoegenskaper, och huvudsakligen de som bidrar till den anti-inflammatoriska effekten”

Kan bekämpa metabola syndrom

Många studier har visat på att kakaobönan är ett viktigt livsmedel för att sänka blodtryck, förbättra insulinresistens, sänka höga kolesterolvärden och framförallt minska på inflammationsmarkörer. Choklad kan alltså vara ett viktigt livsmedel för att bekämpa metabola syndrom! (De metabola syndromen är högt blodtryck, rubbningar i blodfetterna, insulinresistens och övervikt/fetma.)

Men visst innehåller choklad och kakao också mycket fett, så ät i lagom mängder för att inte få ett större energiintag än energiåtgång. Tack vare dessa fetter är kakao också användbar utvärtes, som kakaosmör. Eftersom bönan innehåller relativt stora mängder mättade fetter är smöret hårt.

Teobromin gör oss pigga och glada

Ett av de aktiva ämnena i kakaon är teobromin som är lik koffeinmolekylen. De påverkar vårt centrala nervsystem ungefär likadant då båda dockar in i receptorer för adenosin i hjärnan, vilket förhindrar känslan av trötthet. Teobromin fungerar som koffein och gör oss på bättre humör, upprymda och lite piggare.

Dock är koffeinet enbart en av alla alkaloider (ämnen som har en stark kroppslig och psykisk påverkan på oss människor) i kaffebönan, och alla alkaloider samverkar med varandra. Teobromin verkar inte ha samma negativa effekter som koffeinet kan ha, samt att sammansättningen av kakaobönans alkaloider ser annorlunda ut. Och därmed får vi inte samma obehagliga känslor av stora mängder teobromin som av koffein.

Studier har också visat på att teobrominet anses ha positiva effekter mot tumörer, vara anti-inflammatoriskt samt skyddande för hjärt- och kärlsystemet.

Serotoninet påverkas

Bönan innehåller aminosyran tryptofan vilken behövs för att tillverka serotonin, en signalsubstans som balanserar vårt humör och gör att vi mår bra. För att tryptofan ska kunna ta sig igenom blod-hjärnbarriären behövs dock kolhydrater, vilket vi får genom sockret som oftast äts tillsammans i choklad. Bra kombo.

Men kakaobönan inte bara påverkar serotoninet i vår hjärna utan innehåller också serotonin, ju mörkare chokladhalt desto mer. Choklad med minst 60% kakaohalt innehåller en bra mängd av ämnet.

Kakaobönan påverkar serotoninet i 4 steg: 1. Innehåller aminosyran tryptofan som behövs för att tillverka serotonin i hjärnan. 2. har stora mängder magnesium vilket behövs för att aktivera det ämne som är förstadiet till serotonin (5-HTP) 3. Höjer nivåerna av serotonin. 4. Innehåller serotonin!

Ökad kognitiv förmåga

Kakaobönan, bland annat med effekten från teobrominet, ökar dessutom vår kognitiva funktion. Vi blir mer skärpta och studier har visat på ökat minne hos personer som regelbundet ätit choklad. Måste vara en av anledningarna till att mina kvinnliga vänner är så förbaskat kloka och medvetna 😉

Man håller i en kopp gjord av trä och en slev i andra handen, ovanför en kastrull med kakaodryck. Han håller upp kakaon i koppen med sleven. Mannen står i en djungel och har kakaocermoni, choklad.
I en kakaocermoni dricker man stora mängder kakao och får därmed en kraftig effekt av alla de ämnen i kakobönan som gör att man bland annat blir upprymd, glad, mer öppenhjärtad och skärpt.

Kakaoceremonier

Under de senaste åren har så kallade kakaoceremonier blivit populära världen runt. Där fokuset och anledningen till att just kakaobönan används i ritualer är för dess förmåga att öppna våra hjärtan, komma närmre både oss själva och andra, bli upprymda samt skärpta.

Serotonin och magnesium

En del av den positiva känslan är frisläppningen av serotonin vilket så klart blir högre med de stora mängderna kakao som intas under en ceremoni. Kakaobönan innehåller också en hel del magnesium vilket är ett mineral som bland annat gör oss lugna. Magnesium behövs även för att aktivera det ämne som är förstadiet till serotonin (5-HTP). Så även magnesiumet anses vara en del av effekten.

Fenetylaminer

Ett av ämnena i kakaobönan är fenetylamin (PEA – phenethylamine) vilket är en alkaloid och en naturlig signalsubstans i vår hjärna. Den agerar som en simulant på det centrala nervsystemet och liknar amfetaminmolekylen. I stora doser kan man alltså uppleva stimulerande effekter som på amfetaminpreparat. I vanlig konsumtion av bönan får vi inte den effekten eftersom fenetylaminerna bryts ner snabbt i kroppen. Men om vi intar mycket stora mängder, vilket görs under en kakaoceremoni, kan fenetylaminen spela en roll i den kroppsliga upplevelsen under ritualen.  

Anandamider

Men inte nog med alla de redan nämnda uppiggande ämnena utan kakaon innehåller dessutom ett ämne som heter anandamid, vilket är en signalsubstans och en endocannabinoid. Små doser av detta ämne ger en minskning av ångest och större mängder en känsla av eufori. Molekylens namn kommer från sanskritordet ananda som betyder ”bliss”, alltså stor lyckokänsla.

De främsta källorna till anandamid är just kakaobönan samt kokabladet (som i sin rena form tuggas av människor i bergsområden för att bättre klara de höga höjderna samt att den är bra för matsmältningen. Det är också denna buske kokain utvinns från, uppenbarligen dock ganska långt från det ursprungliga bladet). Men också bröstmjölk innehåller anandamider!

Det finns dessutom två andra ämnen i chokladen som härmar effekten av anandamid. Detta ämne är med andra ord antagligen också en bidragande anledning till de upprymda och glada känslorna av höga doser kakao.

”I kakaon finns ett ämne som heter anandamid. Små doser av detta ämne ger en minskning av ångest, och större mängder en känsla av eufori”

Så klart har ceremonin och dess ritualer i sig en stor betydande del i vad som upplevs men stora mängder kakao har en mycket upplyftande känsla. Det är långt ifrån placebo som vi kan se ovan.

Varför älskar kvinnor choklad så mycket?

Jag tror de flesta är överens och medvetna om att de flesta kvinnor inte verkar överleva utan choklad. Men vad är det som gör att kvinnosläktet har ett sådant sug efter denna planta? Framförallt verkar det bero på våra hormoner som både påverkar vårt humör och vår hunger. Och eftersom kakaon har en direkt effekt på hjärnan, bland annat genom att pigga upp både energin och humöret samt stilla sockerbehovet vilket nästintill är okontrollerbart under vissa dagar i månaden, är chokladen ett ganska utmärkt livsmedel.

Mycket forskning har även visat på att kvinnor oftast tenderar att ha ett sug efter sött medan män mer för salt. Det har visats att så många som 92% av personer som känner ett starkt sug efter choklad är kvinnor! Ganska övertygande.

Tjej med brunt kort hår i page och gul mössa på huvudet håller choklad. En chokladkaka i ena handen som hon håller upp framför kameran. Den handen är ur fokus och suddig. Den andra handen håller en annan bit choklad som hon har i munnen, med ett leende och tittar in i kameran.
Hur många tjejer har du mött i ditt liv som inte gillar choklad…? Enligt forskning är 92% av de som känner ett starkt sug efter choklad kvinnor. Så klart.

Så slutligen, är choklad beroendeframkallande?

Choklad innehåller många av de ämnena som vi ser ofta leder till ett ”beroende” eller ett stort sug av; socker, fett, aminosyran tryptofan som bidrar till serotonin vilket får oss att må bra samt likväl serotonin, koffein och teobromin. Samt flertalet andra kemiska beståndsdelar som gör att vi mår bättre och gärna äter mer av den där chokladen. Och återigen, alla dessa effekter blir starkare ju mörkare choklad vi äter.

Bönans innehåll av små mängder koffein men desto större nivåer teobromin är en del av svaret till varför människan älskar choklad så mycket. Just eftersom dessa ämnen skärper våra sinnen, ökar vår kognitiva förmåga, minskar trötthet samt får oss bli lite gladare.

Tänk på det här när du köper kakao och choklad

Chokladtillverkning har blivit en enorm industri i världen. Där odlingen alltid sker i mindre utvecklade och fattigare länder. Tyvärr är det som i alla industrier som genererar pengar, ofta just det finansiella som sätts i centrum och människorna samt miljön längst bak. Med andra ord är det alltså superviktigt att tänka på var vi lägger våra pengar. Vi betalar för den världen vi vill ha, inte bara för produkten vi köper. Försök därför att köpa ekologisk och fairtrade-märkt choklad, där man tar mer hänsyn till både människorna som arbetar med bönan samt miljön. Idag finns det många varianter i den kategorin som inte kostar skjortan.

Nu är jag jääättteeesugen på choklad och tänker tassa till mitt chokladskåp (ja, så klart jag har ett sådant, har inte du?! :))

Referenser

Gu, Y. & Lambert, J. D. (2013). Modulation of metabolic syndrome-related inflammation by cacao. Molecular Nutrition and food Research – Special Issue: Cocoa and Human Health. 57(6). Pp 948-961. DOI: https://doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1002/mnfr.201200837

https://onlinelibrary-wiley-com.ezproxy.ub.gu.se/doi/full/10.1002/mnfr.201200837

Guillén-Casla, V., Rosales-Conrado, N., León-González, M. E., Pérez-Arribas, L.V. & Polo-Díez, L.M. (2016). Determination of serotonin and its precursors in chocolate samples by capillary liquid chromatography with mass spectrometry detection. Journal of Chromatography A. 1232(6). Pp 158-165. DOI: https://doi.org/10.1016/j.chroma.2011.11.037

Hallam, J., Boswell, R. G., DeVito, E. E. & Kober, H. (2016). Gender-related differences in food craving and obesity. Yale Journal of Biology and Medicine. 89(2). Pp 161–173.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4918881/

Martinez-Pinilla, E., Oñatibia-Astibia, A. & Franco, R. (2015). The relevance of theobromine for the beneficial effects of cocoa consumption. Frontiers of Pharmacology. 6(30). DOI: 10.3389/fphar.2015.00030

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4335269/

Smita, K., Sushil Kumar, V. & Premendran, J. S. (2007). Anandamide: an update. Fundamental & Clinical Pharmacology. 21(1). Pp 1-8. DOI: https://doi-org.ezproxy.ub.gu.se/10.1111/j.1472-8206.2006.00454.x

Vivek Voora, Steffany Bermúdez, Cristina Larrea. (2019). Global market report: Cacao – Sustainable commodities marketplace series 2019. Hämtat den 2021 från:

https://www.iisd.org/system/files/publications/ssi-global-market-report-cocoa.pdf

www.herbmentor.com – en amerikansk prenumerationssida med ofantligt mycket information. Om man är intresserad av att lära sig mer om örtkunskap och örter är detta en av de absolut bästa. www.learningherbs.com är deras gratisversion, med mycket mindre information.  

Karolines Way Of Life HälsoBlogg

Jag heter Karoline och driver denna HälsoBlogg där jag skriver artiklar kring det mesta som har med hälsa att göra. Det viktigaste jag vill säga är: hälsa är inte att vara perfekt. Jag vill inspirera till ett lagom hälsosamt liv, där kraven sätts utifrån vad du faktiskt kan uppnå i just ditt liv. Min bakgrund är en kandidatexamen i hälsa och kost från Göteborgs universitet. Utöver det har jag studerat extra träningslära, är herbalist och företagsekonom.

Lämna ett svar