Brännässla är utan tvekan en av de mest näringsfyllda växterna du kan äta, inklusive alla grönsaker. Växten är användbar för att stärka din hälsa, förebygga specifika tillstånd och behandla sjukdomar. En växt människan alltid har ätit och som växter nästan överallt runtom i världen. Det är nästan enklare att säga vad denna växt inte kan göra!
Brännässlan är en av de där växterna som påverkar många delar av vår kropp och rent allmänt stärker hälsan. Vissa säger att det är en adaptogen, men den adaptogena gruppen är än så länge en liten exklusive växtgrupp där brännässlan inte har nässlat sig in i än. Kanske främst för att den inte har setts ha en direkt påverkan på HPA-axeln, vilket ju adaptogenerna generellt har. Men brännässlan med all sin kraft har istället bland annat en stärkande effekt på lever, njurarna och urinvägarna samt är ett av de mest näringsfyllda bladen vi känner till.
En växt som inte bara visat sig effektiv genom alla de tusentals år vi använt den, utan även de senaste årens forskningsstudier har kunnat understryka brännässlans enorma effekt både på hälsan och sjukdomar.
Växer över hela världen
Denna snabbväxande och snabbspridande planta växer på de flesta tempererade regioner runtom i världen; Europa, Asien, Nordafrika och Nordamerika. Och kan växa på höjder upp till nästan 2000 meter. Det finns fler varianter av nässlan men brännässlan är den vanligaste runtom i världen och den vi framförallt har i Sverige.
Ätbara delar på brännässla
Oftast används bladen men också roten och fröna kan användas på växten. Frystorkad rot har bland annat visat sig effektiv vid prostataförstoring och problematik med att kissa.
Näringsämnen
Brännässlan innehåller en mängd näringsämnen, såsom:
Vitaminer
Flavonoider (antioxidanter)
Proteiner (ca 5–6% i färska blad och 23–24% i torkade blad)
Betakaroten (antioxidant och förstadie till A-vitamin)
Fetter (ca 1% i färska blad och 5–8% i torkade blad).
Men också bland annat serotonin, histamin och eteriska oljor.
”Mest imponerande kanske är att brännässlan innehåller alla de essentiella aminosyrorna vilket få andra växter gör, hampafrön är ett annat exempel”
Mineralerna i bladen är främst järn, kalcium, kalium, magnesium, fosfor, natrium, zink och kisel. Och vitaminerna är främst B-gruppen, C, E och K. Mest imponerande kanske är att brännässlan innehåller alla de essentiella aminosyrorna vilket få andra växter gör, hampafrön är ett annat exempel. Alltså alla de aminosyror vi behöver få i oss i maten för att kunna bygga de proteiner kroppen behöver för att fungera optimalt.
Brännässlans egenskaper
En växt med många strängar på sin lyra och så många näringsämnen kommer så klart att påverka kroppen positivt på en myriad av olika sätt. Hälsostärkande, förebyggande samt behandlande.
Nässlan är bland annat näringsrik, milt urindrivande, anti-inflammatorisk, sammandragande, blodstillande och återställer balans hos njurarna och binjurarna. Växtens ”energetics” (egenskaper) anses vara ”kylande” till ”neutral” och ”torr”.
Tack vare dessa egenskaper används därför växten vid problem med njurarna och urinvägarna (till exempel urinvägsinfektion), njurstenar, utvärtes och invärtes vid reumatism, förbyggande innan pollensäsong för att minska symtom, för att minska insulinpåverkan, eksem, för att stärka hår/naglar/ben, för att öka energi och till och med för mensvärk. Med mera med mera. Har du eksem är brännässlan en av de viktigaste växterna för dig att inta regelbundet, oavsett ålder.
Och ja, det är möjligt för en växt att göra alla dessa saker.
Den brännande känslan
Brännässlans brännande förmåga kommer bland annat från ett ämne som liknar myrsyra, alltså det ämne som både myror och getingar stinger med. Men också från vinsyra, histamin och en rad andra ämnen. Hela nässlan, förutom ovanpå bladen, har små hår som penetrerar vår hud och frisläpper dessa ämnen när vi vidrör växten. Inte så behagligt men totalt harmlöst. Så fort bladen dock snurras, krossas eller tillagas bränns de inte länge. Varpå nässlan alltså kan användas även rå i exempelvis en pesto eller smoothie (jättegod tillsammans med jordgubbe).
Att piska huden med nässlor för att öka blodcirkulationen till huden och leder är en gammal tradition för bland annat reumatism. Efter en sådan så kallad ”urtikation” (från det latinska namnet på plantan ”urtica”) brukar inflammationer och onda leder ge med sig runt 4–8 dagar. Kan kännas helt galet för dagens människa att göra men det är en gammal tradition som fungerar.
”Att piska huden med nässlor för att öka blodcirkulationen till huden och leder är en gammal tradition för bland annat reumatism. Efter en sådan så kallad ”urtikation” brukar inflammationer och onda leder ge med sig runt 4–8 dagar.”
Om du bränner dig ska du så fort som möjligt skölja med kallt vatten. Tar du på området gnider du bara in ämnena varpå det kommer att brännas mer. Men om du hittar vatten och sköljer det brända området gör det inte lika ont.
Brännässlans brännande känsla är inte giftig!
Jag läste nyligen en artikel från en av våra största dagstidningar som listade giftiga växter i vår natur, där brännässlan fanns med just för den brännande känslan som kan ge upphov till utslag! Sådan missinformation gör mig så fruktansvärt arg. Jag tror att de flesta associerar ”giftig växt” till något som kommer att göra dig sjuk, eventuellt vara dödlig. Medan brännässlan är och har alltid varit en av de viktigaste växterna i vår natur för att stärka vår hälsa. Där den obehagliga brännande känslan är helt harmlös och går över efter några timmar.
Just sådan riskfokuserad, osann information om läkeväxter gör ju att folk inte vågar gå ut och plocka dessa hälsostärkande växter i naturen. Vi hade ju aldrig överlevt som djurart om det mesta vi plockat i naturen hade varit giftigt. De flesta växter vill ju att vi ska äta dem så att de kan sprida sina frön bland annat genom vår avföring. Tänk naturligt logiskt istället för riskfyllt och född av rädsla för det som vi människor inte helt kan kontrollera, eller producera.
Histamin mot allergier
Ja, brännässlan innehåller histamin vilket anses vara en av anledningarna till att nässlor används mot allergier. Låter lite konstigt kanske eftersom det är just ett överdrivet histaminpåslag i kroppen som gör att man får allergiska reaktioner. Men det finns teorier om att just histaminet faktiskt reglerar ner det allergiska försvaret. Som alltid med växter är det synergiska samband mellan många olika delar i plantan som bidrar till dess effekter. Den anti-inflammatoriska effekten spelar antagligen också sin roll i den anti-allergiska verkan.
Brännässlan har setts positivt påverka allergier, och då framförallt under pollensäsongen. För att få den effekten bör man dricka riktigt starkt nässelte mer eller mindre dagligen ca 1 månad innan säsong. Det kanske känns jobbbigt? Men vill vi göra något åt problemet, istället för att bara masksera symtomen när de uppkommer, krävs det en insats. Ingenting löser sig av sig själv, eller ett litet piller. Brännässlan kommer inte framförallt ge direkt effekt vid allergiska känningar.
Att nässlan kan användas på detta sätt är något vi människor känt till under lång tid. Det är en gammal folktradition som nu också har backats upp av forskning.
Brännässla för kvinnor
Tack vare sina stora mängder järn är detta ett grönt blad med fördelar för menstruerande kvinnor. Otroligt många kvinnor har låga nivåer av järn, men eftersom man vänjer sig vid den lite trötta känslan kan det vara svårt att inse järnbristen. Så många som var tredje kvinnor i världen uppskattas ha för låga nivåer av järn! I en dansk undersökning sågs att 40% av kvinnorna hade låga järndepåer. Med andra ord är detta en utmärkt växt för kvinnor. Framförallt om man tränar mycket då järnbrist är än vanligare.
”Tack vare sina stora mängder järn är detta ett grönt blad med fördelar för menstruerande kvinnor. Så många som var tredje kvinnor i världen uppskattas ha för låga nivåer av järn”
När kvinnor istället blir äldre och inte längre har mens är nässlan användbar för dess innehåll av kalcium. Vilket är vad kvinnor behöver efter klimakteriet då skelettet snabbt kan urholkas om vi inte varit fysiskt aktiva under livet, eller har en stillasittande livsstil. Tillräckliga mängder kalcium samt skelettbelastande fysisk aktivitet är livsnödvändigt för kvinnor i denna ålder.
Fördelaktig vid diabetes
I brännässlan finns ämnen som har hyperglykemiska och hypoglykemiska egenskaper. Ämnet med hypoglykemiska egenskaper heter urticin och har sett minska högt blodsocker. Varpå det är ett utmärkt livsmedel för diabetiker. Men även växtens anti-inflammatoriska egenskaper tros ha positiva effekter på diabetes, eftersom diabetes typ 2 är en inflammatorisk sjukdom.
Hur du kan använda brännässla
Använd nässlan färsk, fryst, inlagd eller torkad. Stek, använd istället för spenat, i pesto, lasagne, örtteer, smoothies eller torkad och smulad i mat. Det är en användbar växt.
Min favorit är brännässla i pesto. Jag gör då en vanlig pesto men lägger i mycket nässlor och lite mindre basilika. Mina döttrars (7 och 10 år) favorit är när jag steker nässelblad i smör eller olja, soyasås, vitlök (pulver går lika bra), rökt paprikapulver, peppar och strör sedan näringsjäst ovanpå i slutet (valbart). Det blir som ett grönkålschips ungefär, inte lika krispigt dock men smakmässigt.
Brännässelte
Personligen tycker jag att nässlan är lite stark och inte alls speciellt god att ha som enda örten i ett te. Den är nästan lite kväljande i smak anser jag. Däremot inte när jag äter den stekt eller tillagad på annat sätt, då har den en helt annan behagligare smak. Men i te blandar jag den alltid med andra goda örter och vad jag känner att jag behöver för tillfället. Dricker man teer är det en god idé att torka massa brännässlor under våren och sommaren. Blir väldigt mycket billigare så.
Torka bladen inför vintern
Eftersom nässlan växter i stora bestånd och sprider sig lätt kan du plocka mycket där du finner dem! Och torka inför vinter. Skölj av bladen och ta bort stammen, torska sedan bladen liggandes på till exemepl tidningspapper eller torkugn om du har det. Se till att bladen verkligen är torkade innan du lägger ner dem i glasburkar.
Vad händer vid tillagning?
Studier har visat att när brännässlan tillagas minskar andelen fett, kolhydrater samt C-vitamin, men däremot ökar mängden E-vitamin. Mycket av C-vitaminet hamnar dock i vätskan nässlan eventuellt kokas i, så användes också den får man ändå i sig de största mängderna. Vilket ju görs i ett te till exempel.
När är det bäst att plocka brännässla?
När du har tid och kan, är det enkla korta svaret, innan nässlan blommat. Det finns alltid en ultimat tid men det viktigaste är att det blir av och att du överhuvudtaget får plockat lite nässlor för färskt eller torkat bruk.
Nässlorna på våren och försommaren är som godast för att använda i mat. Samt att de är då de har som allra mest hälsofördelar. Ska du plocka för att torka till te eller senare bruk kan du plocka när som från våren till sensommaren, innan blomning.
Där du plockar kommer det upp skott, vilket innebär att du kan plocka dessa skott hela säsongen ända fram tills att frosten tar dem.
Mycket säker växt, få bieffekter
Brännässlan anses vara ett mycket säker växt, där få bieffekter noterats. Vissa personer kan få huvudvärk om man dricker mycket nässelte och ofta. Antagligen beror det på den milt vätskeutdrivande egenskapen nässlan har, som kan bli för mycket för vissa individer under långa perioder. Då får man helt enkelt sluta. Annars, ät och drick på!
Kom på kurs i örtkunskap – och örtvandring
Vill du lära dig mer om örtkunskap samt att identifiera örter i det vilda? Kom på örtkurs i Mölnlycke och Göteborg! Jag håller flertalet kurser inom örtkunskap, bland annat örtvandringar under vår till höst där vi letar vilda ätliga växter i naturen. Resterande delar av året håller jag kurser inomhus inom örtkunskap, hur vi gör våra egna örtprodukter samt kakaoceremonier (med bland annat breathwork). Kolla dessutom in min onlinekurs ”Hur du väljer örter för dig som individ- energetics”.
Läs mer om kurserna på www.way-of-life.se.
Referenser
Grauso, L., De Falco, B., Lanzotti, V. & Motti, R. (2020). Stinging Nettle, Urtica Dioica L.: Botanical, Phytochemical and Pharmacological Overview. Phytochemistry Reviews. 19(6). Pp 1341-377.
Hoffman, D. (2003). Medicinal herbalism – the science and practice of herbal medicine. Vermont: Healing arts press.
Mahlangeni, N. T., Moodley, R. & Jonnalagadda, S. B. ”The Distribution of Macronutrients, Anti-nutrients and Essential Elements in Nettles, Laportea Peduncularis Susp. Peduncularis (River Nettle) and Urtica Dioica (Stinging Nettle). (2016). Journal of Environmental Science and Health. Part B, Pesticides, Food Contaminants, and Agricultural Wastes. 51(3). pp 160-69.
Upton, R. (2013). Stinging Nettles Leaf (Urtica Dioica L.): Extraordinary Vegetable Medicine. Journal of Herbal Medicine 3(1). pp 9-38.
Weeström, J. i Läkartidningen. (2015). Kvinnor i fertil ålder behöver ofta järntillskott. Hämtat den 2021-06-16 från: https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/klinisk-oversikt/2015/03/kvinnor-i-fertil-alder-behover-ofta-jarntillskott/
www.herbmentor.com – en amerikansk prenumerationssida med ofantligt mycket information. Om man är intresserad av att lära sig mer om örtkunskap och örter är detta en av de absolut bästa. www.learningherbs.com är deras gratisversion, dock med mycket mindre information.
