You are currently viewing Motstridiga resultat kring om mejeriprodukter skapar inflammation

Motstridiga resultat kring om mejeriprodukter skapar inflammation

Mejeriprodukter står för ca 15% av västvärldens totala kaloriintag. Livsmedel vi inte bara använder i stora mängder utan också på många olika sätt. Yoghurt, ost, grädde, mjölk och så vidare. Och åsikterna samt resultaten från studier skiljer sig en del kring huruvida mejeriprodukter skapar eller motverkar inflammation i kroppen. Livsmedel med minst sagt kontroversiella åsikter.

Mejeriprodukter verkar skapar mycket känslor. Få livsmedel innehåller så många näringsämnen; proteiner, kalcium, D-vitamin, magnesium, zink, kalium, B-vitaminer och så vidare. Vilket gör att de ofta framhålls som ytterst viktiga livsmedel av diverse kostkunniga. Och vi älskar ju dessutom mejeriprodukter, framförallt i Norden. Hur ersätter man dessa produkter; smält ost i ugn, grädde…?!

Samtidigt upplever många besvär av mejeri, framförallt intolerans mot laktos med uppsvälldhet och gaser som följd. Och för att inte prata om den moraliska och miljöfokuserade biten av att äta dessa livsmedel.  Men även frågor kring om mejeriprodukter skapar kroniskt låggradiga inflammationer har seglat upp på listan.

Inflammationer är enbart en påverkanseffekt av mejeriprodukter. Det finns många fler som inte diskuterats i denna artikel.

”Det är ju inte många andra djur som diar ett helt liv, mjölk från en annan djurart dessutom. Och vad händer i våra kroppar när vi diar som vuxna människor…?”

Häng med, det finns mycket att gröta i här.

Ska vi verkligen dia en annan djurart ett helt liv…?

Det är ju inte många andra djur som diar ett helt liv, mjölk från en annan djurart dessutom. Och vad händer i våra kroppar när vi diar som vuxna människor…?

Mat påverkar markörer av inflammation i allra högsta grad. Livsmedel såsom grönsaker och frukter hjälper till att minska och reglera inflammationer medan skräpmat såsom livsmedel med högt sockerinnehåll och processat kött kan öka inflammationer. Och framförallt i hur vanan av att ofta inta dessa livsmedel påverkar vår hälsa; hälsosamt liv – minskade inflammationer, ohälsosamma vanor – ökade inflammationer. 

Låggradig kronisk inflammation

Akuta inflammationer är livsviktiga och en del av vårt immunförsvar. Det är en av den första responsen för att aktivera immunsystemet. Men vid framförallt en ohälsosam livsstil ökar andelen cytokiner samt andra inflammationsmarkörer till en punkt då immunförsvaret blir överaktivt. Varpå låggradig kronisk inflammation uppstår och det är just dessa systematiska inflammationer som leder till ohälsa och diverse sjukdomar. För en ingående diskussion kring inflammationer läs artikeln ”Inflammation minskar vid viktnedgång, inte främst med en antiinflammatorisk kost”.

Låggradig kronisk inflammation är en del av problematiken i vanliga sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och andra autoimmuna sjukdomar. Vill vi minska våra inflammationer i kroppen bör vi främst se över våra livsvanor i helhet; kost, fysisk aktivitet, sömn, stress och så vidare. Snarare än enskilda antiinflammatoriska eller inflammatoriska livsmedel. Det är sällan enbart ett livsmedel som bidrar till en pro- eller anti-effekt, utan helheten av ditt liv.

Kor på äng i solnedgång. Närbild på två fullvuxna kor, en vit och en svartvit. I bakgrunden syns två kalvar. Korna står på en äng med natur runtom och grönt gräs.
Mjölken från kor har under många generationer varit livsnödvändiga födoämnen framförallt i kallare delar av världen. Så pass att nordbor behåller enzymet laktas som bryter ner laktos hela livet.

Mättade fetter kan påverka inflammation

En kost med höga mängder mättade fetter har länge misstänkts kunna leda till inflammationer. Vilket är just de fetterna mejeriprodukter framförallt består av. Markörer för låggradig inflammation stiger främst i takt med övervikt och ett ohälsosamt leverne. Och många studier visar idag på att individer som konsumerar stora mängder mättade fetter lättare drabbas av övervikt och fetma.

”Mättade fetter kan öka på redan existerande inflammationer genom att de absorberar inflammatoriska molekyler vid namn lipopolysackarider

Mättade fetter bidrar dock inte nödvändigtvis till inflammationer men de kan öka på redan existerande inflammationer genom att de absorberar inflammatoriska molekyler vid namn lipopolysackarider. Samt kan leda till viktökning som i sin tur leder till inflammation.

Varvid flertalet forskare anser att mejeriprodukter kan bidra till ökade kroniska inflammationer och autoimmuna sjukdomar. Flertalet studier de senaste åren har dock visat på en antiinflammatorisk effekt av mejeriprodukter oavsett fetthalt. Fullfeta produkter, med stora mängder mättade fetter, har visat sig ha samma effekt som låghaltiga produkter. Vilket gör att många nu ifrågasätter vårt synsätt på höga mängder fetter. Ett förvirrande område, jag vet. Håll ut, vi ska fortsätta reda ut i denna gröt.

Mejeriprodukter kan minska inflammation

2021 gjordes flertalet översiktsartiklar (vetenskaplig artikel som sammanställer data/forskning kring ett specifikt ämne vid den tidpunkten) kring hur mejeriprodukter påverkar inflammationer hos personer som inte redan har allvarliga systematiska inflammationer i kroppen. Enligt dessa sammanställningar av forskningen har mejeriprodukter en neutral till en minskade effekt på inflammationer.

Flertalet studier visar på att mejeriprodukter främst har en antiinflammatorisk effekt. Även hos personer med metabola sjukdomar, vilka är bidragande orsaker till låggradiga inflammationer. Men det nämns också att studier med personer som har metabola sjukdomar också antagligen visar på större antiinflammatoriska reaktioner eftersom dessa personer redan har systematiska inflammationer. Hos personer som är friska ses en mindre antiinflammatorisk effekt.  

Mjölkindustrin finansierar studier om mjölk

Och vem har bekostade flertalet av dessa översiktsartiklar? Mjölkindustrin. Betyder det att studierna är vinklade? Nej, det behöver de inte vara – de är sammanställningar av annan forskning. Betyder det att översiktsartiklarnas frågeställningar är vinklade så att svaren de får är till fördel för deras ekonomiska intresse? Sådant sker inom forskningen – man ska alltid vara vaksam när industrin som gör forskningen också är de som har ett ekonomiskt intresse av vad slutsatserna i studierna blir.

”2013 uppskattades mjölkproduktionen till 100 liter mjölk per person per år världen över. En mycket inflytelserik bransch

Mjölkindustrin är enorm världen över. Mejeriprodukter står för ca 15% av det totala kaloriintaget i västvärlden. 2013 uppskattades mjölkproduktionen till ca 784 miljoner ton, vilket blir ca 100 liter mjölk per person per år världen över. En mycket inflytelserik bransch. Så pass att Arla hade en heldag med oss som studerade kostvetenskap (3-årigt program) på Göteborgs Universitet, för att prata om fördelarna med mejeriprodukter. Visste inte att man fick göra så på svenska universitet faktiskt. Att specifika branscher får gå in med betald lobbyverksamhet på universitet. Inte en organisation som allmänt arbetar för människors hälsa, utan ett företag som säljer en specifik produkt. Vi var många i klassen som ifrågasatte korrektheten i den mutan.

Just på grund av mjölkindustrins enorma inflytande tycker jag det är lite svårt att veta vilken information vi kan lita på här. Låt mig förklara lite närmre varför i styckena nedanför.

Mejeriprodukter kan skapa inflammation hos personer med allergi

Så för merparten av de studier där mejeriprodukters påverkan på diverse inflammationsmarkörer undersökts verkar dessa livsmedel bidra med en antiinflammatorisk effekt. Men, för personer som är allergiska mot komjölk ses istället en ökning av inflammationsmarkörer. Med allergi mot mejeri menas allergier mot proteinet, oftast kasein. Laktosintolerans är inte en allergi utan en brist på enzymet laktas som behövs för att bryta ner laktos. Därmed blir man intolerant, inte allergisk, mot vissa mejeriprodukter.

Samtidigt finns forskning som visar på att personer med laktosintolerans kan få ökade mängder inflammationer vid konsumtion av laktos. Och hur många i världen är intoleranta mot laktos? Nästintill 100% av den vuxna populationen i Asien och Afrika, samt ca 5–20% i Norra Europa och 30–60% i södra Europa. Hur många blir då kvar som inte har någon form av intolerans mot mejeriprodukter och kan innefattas i den gruppen som får en antiinflammatorisk effekt…?

En möjlig ökning av inflammationer vid intag av mejerier verkar även gälla för personer med celiaki. Celiaki är inte det samma som att vara känslighet eller intolerans mot gluten. Utan hos personer med celiaki förstörs tarmluddet och slemhinnorna i tarmarna när de äter gluten, även i mycket små mängder. Och var producerar laktas, enzymet som bryter ner laktosen i mejeri? Precis, i tarmens slemhinna. Varpå även personer med celiaki kan påverkas negativt av mejeriprodukter, både gällande gasbildning och inflammationer. Om dessa personer dock helt utesluter gluten och läker sina slemhinnor kan de eventuellt tolerera mejeriprodukter igen.

Hemmagjord yoghurt i gryta och en skål med yoghurt bredvid. Grytan är av keramik och locket ligger på sidan. Grytan är full med krämig, hemmagjord yoghurt. Bredvid finns en fyrkantig skål fylld med yoghurt och en träsked bredvid. Grytan och skålen sitter på en randing kökshandduk. Skapar mejeriprodukter inflammation
Just fermenterade mejeriprodukter, såsom yoghurt och fil, har setts agera antiinflammatoriskt hos många indivder. Samt bidra med goda bakterier till mikrofloran i tjocktarmen.

Kasein i mjölk kan skapa inflammation

Proteinet kasein, som finns i stora mängder i mjölk, har setts skapa inflammation inte enbart hos personer med allergi mot mjölkproteiner utan även hos vuxna som lider av laktosintolerans. Faktum är att det ofta är just kaseinet som bidra till tarmbesvär, och inte laktosen som många tror.

”Studier har visat på att personer med självuppskattad laktosintolerans i själva verket reagerar på proteinet kasein snarare än på laktosen

Studier har visat på att personer med självuppskattad laktosintolerans har visat på högre inflammationsmarkörer i tarmen efter intag av mjölk. Och att det i själva verket ofta är kasein de reagerar på snarare än laktosen.

Olika mejeriprodukter ger olika effekt

En studie från 2018 visade att konsumtion av yoghurt har minskade effekter på inflammationer, medan konsumtion av ost istället kan öka inflammationerna. Denna studie gjortes på en brasilians population, en kultur med relativt lågt intag av mejeriprodukter.

Anledningen tros vara skillnaden på fettinnehåll, där yoghurt innehåller ungefär 3% mot ost som har ca 20–30% fett. En kost med högt fettintag, framförallt mättade fetter, har länge kopplats samman med ökade risker för inflammationer. Det skulle också kunna bero på den synergiska effekten av de specifika fettsyror som finns i mejeriprodukter tillsammans med mjölkproteinerna. Vi vet helt enkelt inte helt än. Och många studier visat på ganska olika resultat.   

Fermenterade mejeriprodukter minskar inflammation

Vi vet idag hur betydelsefull en rik mikroflora i tjocktarmen är för vår hälsa, bland annat mot inflammationer. Och därmed vilken viktig roll fermenterade livsmedel spelar i vår kost som bidrar med probiotika. Fermenterade mejeriprodukter såsom yoghurt, fil och ost har setts minska inflammationsmarkörer, hos personer som inte är allergiska mot mjölk. Vilket produkterna gör genom flertalet olika bakteriestammar.

Olika studier visar alltså på ganska varierande resultat kring huruvida ost skapar inflammationer eller inte. Med största sannolikhet beror det på vilken befolkning eller grupp studien har gjorts på.

Nordbor lättare för att bryta ner mejeriprodukter

Hur lätt du har för att bryta ner laktosen i mjölk beror främst på var i världen dina förfäder kommer från. Kor samt andra idisslare och dess mjölk har fått en otrolig betydelse för vår överlevnad i de kallare delarna av världen. Där odlingsåret är mycket kort och vintern med långa period av svårigheter att hitta mat i naturen förutom jakt. Vi har helt enkelt varit beroende av mjölken och dess produkter för vår överlevnad under lång tid. Alla befolkningar i delar av världen har överlevt på olika typer av livsmedel. Och har därför skapat en aningen olika gener som kan hantera, eller sämre hantera vissa specifika födoämnen.

”I stora delar av världen är nästan 100% av den vuxna populationen laktosintoleranta. Medan i Sverige är det ca 5-20%”

Befolkningen från norra Europa har helt enkelt gener som lättare bryter ner mjölken. Framförallt genom att behålla enzymet laktas hela livet, som bryter ner laktosen i mjölk. Ett enzym som för de flesta folkslag försvinner runt 6–8 års åldern. I många delar av världen är nästintill 100% av den vuxna befolkningen laktosintoleranta (främst i Asien och Afrika).

Uteslutningsmetoden

Om du har någon typ av problematik med matsmältningen eller eksem och utslag kan du testa att utesluta mejeriprodukter under ca 1 månad. För att se om du får någon effekt på ditt mående. Uteslut dock enbart mejeriprodukterna för att säkerställa att det verkligen är just de produkterna.

Krämig chokladdrink med grädde och oreo på toppen. Chokladdrinken är upphälld i ett glas med handtag och står på en vit tallrik med chokladsås på. På insidan av drinken rinner mörkchokladsås nerför sidorna och ovanpå ligger skopor med glass och grädde. Kex är nedstoppade i drinken och glassen. Längst upp ligger en kaka oreo. Mejeriprodukter
Smarrig mjölk, grädde och glass är svåra att motstå och ersätta. Men är det värt det om vi får ont i magen och inflammationer? Kanske inte om man har mjölkallergi, laktosintolernas, IBS eller celiaki.

Slutligen och sammanfattningsvis

Så vad kommer vi fram till? Ingenting är svart eller vitt. Ingenting leder till eller ökar på. Det är helheten av ditt liv som främst bidrar till om du får ökade eller minskade inflammationer i kroppen. Förutom vid specifika allergier då inflammationer kan ökas på om vi utsätter kroppen för vad den är allergisk mot.

Enligt den samlade forskningen skapar mejeriprodukter inte inflammationer i kroppen, utan det finns indikationer på att dessa livsmedel istället kan minska låggradiga inflammationer. Förutom hos personer som har en allergi mot mjölkprotein, då inflammationsmarkörerna istället ökar. Inte ens hos personer med metabola sjukdomar ses en inflammatorisk effekt av mejeriprodukter.

Samtidigt som det finns forskning som visar på att olika beståndsdelar i mejeriprodukter visst kan skapa inflammationer; såsom mättade fetter och proteiner kasein (framförallt hos personer med laktosintolerans). Och att inflammationer möjligen ökar hos personer med laktosintolernans vid intag av mejeriprodukter regelbundet.

I slutändan blir frågan kanske framförallt vilka typer av mejeriprodukter vi intar och vad de bidrar till. För en person med måttlig konsumtion av mejeriprodukter och mestadels fermenterade såsom yoghurt, kommer mejeri eventuellt leda till en anti-inflammatorisk effekt. Medan för en person som intar stora mängder smör, ost samt andra feta mejeriprodukter finns främst risken att intaget leder till övervikt vilket i sin tur ökar inflammationer i kroppen.

Är du med andra ord en hälsosam person med bra matvanor kommer du antagligen inte få inflammationer av mejeriprodukter. Så vitt vi vet med dagens forskning. Det är mestadels kombinationen av allt vi äter som leder till inflammationer i kroppen. Inte bara enskilda livsmedel.

Så, vad ska du göra? Om du är en person inte får större bekymmer av mejeriprodukter kan du antagligen fortsätta äta måttligt med mejerier utan att oroa dig för inflammationer. Om du däremot är känslig för mjölk på något sätt; allergi mot mjölkprotein, laktosintolerans, har inflammatoriska tarmsjukdomar såsom IBS eller har celiaki, så kanske det är värt att tänka över om du bör utesluta mejeriprodukter. Då kan de skapa låggradig kronisk inflammation.  

Men vi ska alltid vara mycket varsamma med forskning som kommer från några av världens mest inflytelserika branscher som mejeribranschen är. De finansierar många studier och översiktsartiklar. Precis som till exempel läkemedelsbranschen gör.

Lite mindre grötigt…? Tveksamt.

Referenser

Bordoni, A., Danesi, F., Dardevet, D., Dupont, D., Fernandez, A. S. Gilles, D., Nunes dos Santos, C., P. Et al. (2017). Dairy products and inflammation: A review of the clinical evidence. Critical Reviews in Food Science and Nutrition. 57(12).

Gadotti, T. N., Maintinguer Norde, M., Macedo Rogero, M., Fisberg, M., Fisberg, R. M., Oki, E & Martini, L. A. (2018). Dairy Consumption and Inflammatory Profile: A Cross-sectional Population-based Study, São Paulo, Brazil. Nutrition (Burbank, Los Angeles County, Calif.) 48(2018). p 1-5.

He, M., Sun, J., Qin Jiang, Z. & Xin Yang, Y., (2017). Effects of cow’s milk beta-casein variants on symptoms of milk intolerance in Chinese adults: a multicentre, randomised controlled study. Nutrition Journal. 16(72).

Hess, J. M., Stephensen, C. B., Kratz, M. & Bolling, B. W. (2021). Exploring the Links between Diet and Inflammation: Dairy Foods as Case Studies. Advances in Nutrition, 12(Supplement 1). P 1S–13S. DOI: https://doi.org/10.1093/advances/nmab108.

Livsmedelsverket. (2022). Mjölk och laktos. Hämat den 2022-02-24 från: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/allergi-och-overkanslighet/mjolk-och-laktos

Nieman, K. M., Anderson, B. D. & Cifelli, C. J. (2021).The Effects of Dairy Product and Dairy Protein Intake on Inflammation: A Systematic Review of the Literature. Journal of the American Collage of Nutrition. 40(6). P 571-581. DOI: https://doi.org/10.1080/07315724.2020.1800532

Pal, S., Woodford, K., Kukuljan, S. & Ho, S., (2015). Milk Intolerance, Beta-Casein and Lactose. Nutrients7(9). p 7285-7297. DOI; https://doi.org/10.3390/nu7095339

© 2022 Karolines Way of Life Hälsoblogg

Karolines Way Of Life HälsoBlogg

Jag heter Karoline och driver denna Hälso- och Örtblogg där jag skriver artiklar kring det mesta som har med hälsa att göra. Det viktigaste jag vill inspirera till är: hälsa är inte att vara perfekt. Jag vill inspirera till ett lagom hälsosamt liv, där kraven sätts utifrån vad du faktiskt kan uppnå i just ditt liv. Och örter (läkeväxter) kan hjälpa oss på den vägen. Min bakgrund är en kandidatexamen inom hälsa och kost. Dessutom är jag örtkännare (herbalist).

Lämna ett svar