You are currently viewing Det är naturligt för människan att småäta under dagen

Det är naturligt för människan att småäta under dagen

I en tid då vi är utsatta för frestelsen att konstant äta är det många som vill småäta mest hela dagar. Och däremellan tugga tuggummi eller stoppar snus under läppen, vilket lätt leder till en oral fixering om konstant stimulering. Men är det verkligen så onaturligt för människan att småäta? Har vi inte mer eller mindre alltid gjort det för att mätta det ändå ganska stora dagliga energibehovet vi har?

Jo, människan har antagligen alltid småätit. Vi är inte kameler som kan spara hur mycket mat och vätska som helst i kroppen utan behöver ständigt fylla på under ett dygn. Visst klarar vi oss ett tag med ytterst lite mat, men inte särskilt länge och väl.

Människan verkar generellt alltid följt en omnivor kost, vi kan alltså äta både växter och djur. Att jaga och hitta djur som föda är dock en kostsam historia energimässigt likväl som tidskonsumerande. Vi har med andra ord under tiden vi varit på jakt, eller gått för att gräva upp rötter exempelvis också ätit av det vi hittat på vägen. Bär, frön, nötter och främst diverse växter. Det är ju bra mycket smartare att äta sig någorlunda mätt under tiden man tar sig framåt i naturen. Än att mäkta bära med sig allt tillbaka till byn.

Skillnad i vad vi småäter på

Skillnaden mellan idag i jämförelse med för över 10 000 år sedan, då vi levde så som vi människor ska leva som det djur vi är, är så klart vad det är vi småäter på. Förr smååt vi på vilda växter och andra vegetabilier med mycket kostfibrer. Medan vi idag ofta småäter på söta och feta livsmedel. Eller tuggummi.

Tuggandet av kåda, tjära och andra vegetabilier har setts varit en del av de flesta människors ätmönster runtom i världen. Och haft flera funktioner, bland annat varit en bytande del av munvården med antibakteriella och antiinflammatoriska effekter. Likväl som ett sätt att dämpa hunger.

Det faktum att vår tarmflora behöver kostfibrer, som finns i vegetabilier, för att blir stark vilken i sin tur sedan är grunden för vår fysiska och psykiska hälsa tyder på att vi våra kroppar är anpassade för att äta mycket från växtriket. Och växter blir vi inte mätta på omgående, vi behöver äta stora mängder av dem för att bli både mätta och få tillräckligt med energi. Dagens studier visar att personer som inte äter tillräckliga mängder vegetabilier har färre goda tarmbakterier och inte heller lika många bakterier. Och därför riskerar att få sämre hälsa.

Man äter chips och dricker läsk medan han spelar på datorn. Bilden är tagen framifrån när mannen precis satt in chips i munnen och de hänger från mungipan. Samtigit har han på sig hörlurar och trycker på tangentbordet till datorn. På bordet står en skål med chips och ett glas med cola. Småäta på chips.
Småätit har nog alltid människan gjort men knappast på chips och läsk.

Småätande på vilda växter runtomkring oss

Vilket för mig till att de flesta växter runtomkring oss är ätbara. Annars hade varken vi som art eller växterna överlevt evolutionärt. Vi är skapta för att hjälpa varandra att överleva. Ack så viktigt att påminna oss om i dagens köpekultur av mat.

Dessa växter innehåller dock låg mängd energi (dock väldigt hög näringstäthet) och därav har vi som sagt behövt äta stora mängder av dem. Vilket alltså betyder att en stor del av dagen antagligen innehöll tuggande på diverse växter, blad, blommor och rötter. De är ju lättast att hitta, plocka och konstant fylla på med som föda.  

Studier på dagens jägare- och samlarbefolkningar

För att förstå vad som är naturliga kostvanor och föda för människan kan vi använda oss av arkeologiska fynd men det finns också fortfarande ett fåtal stammar runtom i världen som faktiskt lever som jägare och samlare. Så som vi alla levde för över 10 000 år sedan. Dessa stammar lever helt på att jaga och samla sin mat, utan att konservera eller spara till senare delar av året. Otroligt fascinerande att det fortfarande finns människor som lever på det viset.

Studierna har sett att kosten hos dessa grupper består till minst 50% av vegetabilier, vissa delar av året mer. Också arkeologiska fynd har visat att neandertalare och paleolitiska människor (människor som levt för över 10 000 år sedan) åt sädesslag, vilda gräs och stärkelserika rötter. Så klart tänker jag.

Hadza-befolkningen i Tanzania

Genom att studera dessa ursprungsbefolkningar kan forskare få en närmre inblick i vad människans naturliga bettendemönster faktiskt är, på många plan. En av de främsta jägare och samlaregrupperna är Hadza-befolkningen i Tanzania som mycket generöst delat med sig av sin vardag till västerländska forskare som kommit för att mäta antal steg under en dag, bakterier i tarmfloran, rörelsemönster och så vidare.

Och huvudsakligen genom dem har vi bland annat sett att kvinnor småäter mer än män, främst på grund av att de spenderar mer tid i byn samt i grupper medan männens dag till stor del är i jakt. Kvinnor och män har aningen olika kosthållning eftersom de har skilda arbetsuppgifter och samlar olika typer av mat.

Kvinnorna är ansvariga för att samla in knölar, rötter, bär och andra vegetabilier. Och självklart äts det av dessa under tiden de samlar för att ta med sig till resterande gruppmedlemmar. Det är ju så klart mest praktiskt att äta sig mätt på plats sakta med säkert, istället för att spara och behöva bära med sig. Precis som männen äter av honungen under tiden de samlar in den.  

Och vad tror ni både kvinnor och män rankar som favoritfödan? Honung så klart.

För att läsa mer om kosten och hälsan hos Hadza-befolkningen samt andra jägar- och samlargrupper finns en längre artikel här.

Hadza-befolkningen i Tanzania lever fortfarande som jägare och samlare. Genom att följa dem kan vi bättre förstå våra ursprungliga ätmönster.

Arkeologiska fynd visar på att vi alltid småätit

Arkeologiska fynd av människor visar på att vi alltid verkar ha tuggat på diverse material från naturen såsom träkåda likväl som tjära från träd. Tjäran från exempelvis björkbarken användes bland annat som lim för att tillverka vapen och fick rätt konsistens genom att tugga på den. Men den har också antibakteriella egenskaper och därmed en hjälpsam effekt för munhälsan när den tuggas. Den tros också ha tuggats på som tuggummi.

Kortare fasta lika naturligt som att småäta

Men precis lika naturligt som det är att småäta är det också att fasta under lite längre perioder. Då pratar vi främst om timmar och inte allt för många dagar. Beroende på var på planeten människan har bott har det funnit mer eller mindre konstant tillgång till föda året runt. När vi hittat något ätbart dock har vi med största sannolikhet antagligen smaskat i oss den; vilket leder till en hel del småätande. Att utsätta sig för längre fasta förr i tiden var inte en speciellt smart strategi… fann man några vilda ätbara blad åts de ganska garanterat upp. Men nattetid bör vårt matsmältningssystem vila, helst minst 12 timmar. Vi har också alltid gått och lagt oss tidigt när vi enbart följt solens ljus, så sluta helst äte runt 18-tiden (möjligen lite senare om du är nattmänniska, men inte kl. 22)

Bör vi alltså småäta?

Så innebär det här att jag anser att vi bör gå runt och småäta mest hela tiden? Nej, så klart inte. För idag går de flesta inte runt och tuggar på maskrosblad och nässelfrön utan på söta snacks eller tuggummin. Och tänderna behöver vila mellan måltider för att inte slitas ut allt för fort.

Men, om det för dig som person passar bäst att äta många små måltider per dag behöver du nog inte känna att ”det är fel”. Eller om du känner att du har en ”oral fixering” finns det nog en ganska naturlig förklarning för det. Vilket i alla fall jag anser ger lite mindre dåligt samvete och då blir lättare att hantera. Än att känna skam och förbud. Vid tankar som att ”jag är ju helt fixerad” blir då väldigt svårt att förändra en vana som behöver justeras. För nej, vi ska inte småäta på fel saker hela dagarna.

För det är inte bra att stoppa något i munnen var 20 min, mycket på grund av det insluinpåslag som följer. Framförallt de livsmedel som många väljer att knapra på. Var medveten om vad du stoppar i dig. Och försök att hålla det till några tillfällen varje dag, inte 20.

Det är alltid bäst att gå tillbaka till hur vi människor bör leva som ursprungsdjur för att förstå oss själva fysiskt och psykiskt.

Referenser

Karttunen, K. (2020). Hälsan hos jägar-samlarbefolkningar. Hämtat den 2022-05-24 från: https://blogg.way-of-life.se/halsa/halsan-hos-jagar-samlar-befolkningar/

Romey, K. (2019). DNA from Stone Age ‘chewing gum’ tells an incredible story. Hämtat den 2022-05-24 från: https://www.nationalgeographic.com/history/article/dna-stone-age-chewing-gum-microbiome-story

© 2022 Karolines Way of Life Hälsoblogg

Karolines Way Of Life HälsoBlogg

Jag heter Karoline och driver denna Hälso- och Örtblogg där jag skriver artiklar kring det mesta som har med hälsa att göra. Det viktigaste jag vill inspirera till är: hälsa är inte att vara perfekt. Jag vill inspirera till ett lagom hälsosamt liv, där kraven sätts utifrån vad du faktiskt kan uppnå i just ditt liv. Och örter (läkeväxter) kan hjälpa oss på den vägen. Min bakgrund är en kandidatexamen inom hälsa och kost. Dessutom är jag örtkännare (herbalist).

Lämna ett svar