You are currently viewing Kanel för matsmältningssystemet och diabetes typ 2

Kanel för matsmältningssystemet och diabetes typ 2

Kanel är inte bara en smakhöjare och en given krydda i jultider utan även en potent läkeväxt som bland annat hjälper matsmältningssystemet genom att minska kramper, gaser, diarréer och så vidare. Men kan även vara en av dina bästa kort för att motverka samt påverka redan existerande insulinresistens och diabetes typ 2.

Kanelen har en given plats i vår kryddhylla men borde ha en lika stor plats i vårt medicinskåp och som en del av vår hälsostärkande rutin. Kanel är en så kallad värmande ört som sätter igång processer i kroppen. Den hjälper till att få igång blodcirkulationen och om du är en person som lätt fryser är kanel en bra ört att dagligen inkorporera i din kost. En krydda med högt näringsinnehåll likväl som medicinala effekter och som är välstuderad för många typer av sjukdomar.

Kanelens effekter på vår kropp

Kanel agerar som antioxidant, är antiinflammatorisk, antidiabetisk, antimikrobiell, anticancerogen, lipidsänkande (sänker blodfetter) och stärker det kardiovaskulär systemet. Bland så mycket annat. Dessutom har kryddan i studier även setts hjälpa vid neurologiska sjukdomar såsom Parkinsons och Alzheimers. Inte illa för denna vanliga kökskrydda!

De olika typerna av kanel

Kanel är barken från ett träd ursprungligen från Sydostasien men som idag växter på många tropiska ställen runt världen.  Det finns flertalet olika varianter av kanel där de två som oftast används är den vanliga cinnamomun cassia samt den lite sötare men mildare cinnamomum verum/zeylanicum, eller ceylonkanel som den sistnämnda också kallas.  

Cinnamomun cassia

Cinnamomun cassia är kanelen vi är vana med i köket, den som har en starkt aromatisk smak och doft, med mest tydlig ”kanelig” smak. Den typen av bark är hårdare och kanelstänger från dessa är symmetriskt runda och släta.

Cinnamomum verum/zeylanicum

Cinnamomum verum/zeylanicum är istället inte lika vanlig i Sverige, den är ovanlig att finna i vanliga matbutiker men däremot lätt att hitta på nätet. Och har de senaste åren fått ett uppsving tack vare att den inte innehåller lika mycket av det i stora mängder giftiga ämnet kumarin (se stycket längre ner för mer info om kumarin).

Barken från denna kanel är istället mjukare och kanelstängerna är mer porösa och lite ”flaky”. Smaken är mildare än den vanliga cassiakanelen och lite sötare. Eftersom den är mildare i smaken går den att använda i större doser när vi bakar, i gröten, smoothies eller i mat.  

Det är dessutom ceylonkanelen som i flertalet studier setts ge bäst medicinal effekt på att reglera blodsockernivåerna.

Hela kanelstänger av ceylonkanel, cinnamomun verum, ligger i hög på ett bord med mald kanel bredvid. Närbild på kanelsstängerna och den malda kanelen.
Ceylonkanelen är mjukare, lite mildare i smaken och aningen sötare. Dessutom innehåller den färre mängder av det toxiska ämnet kumarin.

Toxiska ämnet kumarin i kanel

I kanel finns ämnet kumarin som i stora mängder är toxiskt för levern. Vid små doser är det ingen fara för hälsan men om vi äter stora mängder kanel dagligen kan det till slut leda till leverskador (vissa individer är mer känsliga på grund av genetiska faktorer). Dock är det inte en skada som består om vi slutar med de höga mängderna kanel utan levern kan då återhämta sig. Kumarin finns i små mängder i många olika växter såsom lavendel samt diverse grässorter och är faktiskt det ämnet som ger den där härliga doften av nyklippt gräs eller nyslaget hö.

Kumarin som ämne finns dock som läkemedel i flertalet länder runtom i Europa (men inte i Sverige) för att behandla sjukdomar såsom lymfödem och andra ödemtillstånd, infektioner samt kroniskt trötthetssyndrom. Som med alla växter är det alltid dock bäst att använda hela växten, inte enbart enskilda ämnen.

I cassiakanelen finns mycket högre nivåer av kumarin, så vill vi ta större doser under en längre period är det absolut ceylonkanelen vi bör använda. Skillnaden i smak, att cassiakanelen är mycket mer aromatisk med en starkare smak, beror bland annat på att den innehåller högre mängder kumarin.

Casssiakanelen bör inte tas i större doser än 1 tesked per dag för vuxna och ½ tesked för barn. Men som sagt, det kan variera kraftigt mellan olika individer. 1 tesked väger ungefär 2 gram. Medan för ceylonkanelen kan den dosen vara flertalet gånger större.

Kanel för matsmältningssystemet

Kanel är en fantastisk växt för diverse matsmältningsproblem såsom magknip, gaser eller lånsam aktivitet i hela förloppet. Tack vare sin antispasmodiska effekt kan kanel hjälpa till att lugna kramper i mag- och tarmkanalen. Ofta används också kanel vid diarréer. Den kan dessutom dämpa illamående och är ett alternativ för gravida kvinnor vid illamående, då framförallt ceylonkanelen.

Har du på något sätt problem med mag- och tarmkanel är kanel en fin växt att inkludera dagligen i din kost. Vare sig det är exempelvis inflammerade tarmar, gaser eller långsam matsmältning.

Kanelen har också visat sig effektiv för att minska menstruella kramper. Helst ska barken intas flera dagar innan mensen är förväntad, då te på kanel är ett smakrikt och effektivt sätt att använda den på (läs mer om kanelte längre ner).

Kanel mot diabetes typ 2 och insulinresistens

Kanel är en effektiv ört för att reglera blodsockernivåerna och därmed diabetes typ 2. Flertalet studier världen runt har gjorts som visat på att kanel på doseringar om ca 2–6 gram per dag mycket effektivt har reducerat blodsockernivåerna hos diabetiker. Och slutsatsen har varit att kanel är ett effektivt komplement till insulin för personer med diabetes typ 2. Du måste dock så klart inte vara diabetiker för att få dessa positiva effekter på blodsockret.  

Eftersom kanel sänker blodsockernivåerna bör personer med diabetes hålla koll på sina blodsocker- och insulinnivåer vid högre doser kanel regelbundet. Och börja med små doser som sakta trappas upp.

Kanel vid förkylningar och andra luftvägsinfektioner

Bland annat är kanelens eteriska oljor hjälpsamma vid luftvägsinfektioner. Och med kanelens värmande effekter är en varm kopp te på barken utmärkt vid kalla symtom vid förkylning såsom frusenhet. Dessutom är kanelen antimikrobiell och antiinflammatorisk.

Kanel vid artros och smärta

Atros är en ledsjukdom som orsakar smärta, svullnad och stelhet i lederna. Att inkludera många antiinflammatoriska växter är därför högst viktigt, varpå kanel är ett bra alternativ med sina antiinflammatoriska egenskaper. Ceylonkanelen är en av de äldsta traditionellt använda medicinerna i Indien för inflammatoriska och smärtrelaterade sjukdomar.

Men även den modulerande och balanserande påverkan på immunförsvaret anses inom forskarvärlden vara en av de läkande effekterna vid inflammatoriska och smärtrelaterade sjukdomar.

Hela kryddor i skål och utspridda på bord; kanel (ceylonkanel), stjärnanis, kardemumma, nötter, färsk ingefära, korianderfrön.
Kanel gör sig utmärkt tillsammans med andra aromatiska kryddor i både mat och bakverk. Dessutom är de alla medicinala. På bilden ser vi kanelstänger av ceylonkanel.

Läkande daglig dos av kanel

För att använda kanel terapeutiskt bör vi ta runt 1–6 gram per dag, av ceylonkanel. Börja alltid med små doser! Och öka uppåt tills du får önskad effekt. Tar du en stor dos omedelbart kan det kännas i mag- och tarmkanalen.

Te på kanel och använd kryddan i salta maträtter

Många använder kanel i söta bakverk eller liknande men det går lika bra att använda kanel i salta rätter. Vilket görs i många länder såsom i Indien, Mellanöstern och Mexiko. Om du inte redan använder kanel i dina maträtter testa att blanda ner i kötträtter, vegetariska grytor, ugnsbakade grönsaker eller chili con carne exempelvis.

Att göra te på kanel är otroligt gott. Gör ett te på endast kanelbark och testa dig fram till vilka doser du gillar. Börja förslagsvis med ½ tesked ceylonkanel i bitar (inte pulver) per kopp vatten och öka om du gillar smaken. Sjud barken i minst 20 minuter, sila sedan bort (går ofta att koka ett par omgångar så samma barnmassa) och drick som den är eller tillsammans med honung. Testa även att addera andra aromatisk kryddor, såsom chai-kryddor, om du gillar kanelteet.

När ska man inte använda kanel?

Kanel är en mycket potent läkeväxt och bör inte användas i stora mängder av gravida kvinnor. Framförallt inte cassiakanel. Vanliga doser i maten är dock ingen fara, eller kanelte för illamående vid enstaka tillfällen.

Dessutom förtunnar kanel blodet en aning så vid blodförtunnande mediciner bör kanel inte intas i stora doser. Att äta kanel i vanliga doser i maten är däremot inga problem.

Referenser

Clare, B. (2020). Spice Apothacary – blending and using common spices for everday health. Storey: North Adams.

De La Foret, R. (2017). Alcemy of herbs. Hay House Inc

Hariri, M., Ghiasvand, R. (2016). Cinnamon and Chronic Diseases. In: Gupta, S., Prasad, S., Aggarwal, B. (eds) Drug Discovery from Mother Nature. Advances in Experimental Medicine and Biology, vol 929. Springer, Cham. https://doi.org/10.1007/978-3-319-41342-6_1

Livsmedelverket. (2022). Kumarin i kanel. Hämtat den 2022-12-05 från: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/vaxtgifter/kumarin-i-kanel

Vaibhavi    Jakhetia, Rakesh  Patel, Pankaj  Khatri, Neeraj  Pahuja, Sunil Garg, Anupriya Pandey & Sonu Sharma. (2010). CINNAMON: A PHARMACOLOGICAL REVIEW. Journal of Advanced Scientific Research. 1(2). Pp 19-23

© 2023 Karolines Way of Life Hälsoblogg

Karolines Way Of Life HälsoBlogg

Jag heter Karoline och driver denna Hälso- och Örtblogg där jag skriver artiklar kring det mesta som har med hälsa att göra. Det viktigaste jag vill inspirera till är: hälsa är inte att vara perfekt. Jag vill inspirera till ett lagom hälsosamt liv, där kraven sätts utifrån vad du faktiskt kan uppnå i just ditt liv. Och örter (läkeväxter) kan hjälpa oss på den vägen. Min bakgrund är en kandidatexamen inom hälsa och kost. Dessutom är jag örtkännare (herbalist).

Lämna ett svar