You are currently viewing Du behöver självrespekt för sunda livsvanor, inte disciplin

Du behöver självrespekt för sunda livsvanor, inte disciplin

I mitt möte med personer som ofta faller in i ohälsosamma livsvanor med ständiga försök att förbättra dessa har jag sett ett tydligt mönster: brist på självrespekt. Och inte framförallt brist på disciplin som många verkar tro vara orsaken. Det kanske är sällan vi funderar på hur mycket vi faktiskt respekterar oss själva. Vi hör prat om självkärlek och ”self care”, men hur mycket respekterar du faktiskt dig själv, din kropp och din person?

Här är det viktigt att börja med att understryka att ingen lever perfekt och det är inte det vi bör sträva efter. Att vara hälsosam handlar inte om att göra allt perfekt i livet. Eller om att alltid vara en perfekt balanserad individ. Men tillräckligt för att du ska må bra och hålla dig frisk. Och respekten för dig själv ligger till grunden för att det ska bli hållbart.

Jag tycker att begreppet självrespekt oftast dyker upp när vi pratar om oss själva som personer, vårt varande. Men allt för sällan om hur vi faktiskt respekterar vår kropp. Respekterar du din kropp tillräckligt mycket för att ta hand om den väl?

Termer som ”self care” innebär egentligen mest att ta ett avslappande bad, en massage eller läsa en bok med en varm kopp te vid ett tänt värmeljus. Superviktiga stunder men de sakerna är enkla och kräver inga stora förändringar. Visst mår vi bra en liten stund men det är de stora livsstilsvanorna som faktiskt spelar roll för hur du mår.

Vaddå självrespekt?

Att förbättra sina vanor i livet handlar inte främst om disciplin som många tror. Utan om självrespekten. För var kommer disciplin från? Varför gör du roliga saker för ditt barn (även fast det inte alltid är så skoj för dig att sitta på ett lekland i 3 timmar) eller för dina vänner? För att du har disciplin…? Knappast. För att du älskar dem, respekterar dem och vill få dem att må bra.

”Varför gör du roliga saker för ditt barn eller för dina vänner? För att du har disciplin…? Knappast. För att du älskar dem, respekterar dem och vill få dem att må bra. Det samma bör gälla din kropp”

Jag har märkt i mina samtal med personer jag hjälper för att få bättre livs- och matvanor att det är just här det ofta brister. I respekten vi känner för våra egna kroppar och vår person. Jag bryr mig helt enkelt inte tillräckligt om jag mår fysisk och psykisk dåligt för att på riktigt göra något åt det. Det kanske låter hårt men följ med.

Skulle du behandla ditt husdjurs så som du behandlar din egen kropp? Skulle du ge din hund den maten du själv äter? Skulle du prata till ditt barn så som du pratar till dig själv?

Visst vet många om att de inte bör och får lite dåligt samvete över att äta den där skräpmaten allt för många dagar i veckan. Men inte tillräckligt dåligt för att sluta med vanan. Och jag säger så klart inte att vi ska må dåligt och därmed förändra våra beteenden.

Katt blir kliad under hakan och ser väldigt nöjd ut. Katten ligger på ett bord och blir kliad under hakan, har stängda ögon. Ta hand om dig själv med självrespekt som du tar hand om ditt husdjur
Är du lika snäll mot dig själv som du är mot ditt husdjur?

Är det verkligen dåligt med dåligt samvete?

Men dåligt samvete är en viktig kompass för respekt. Det är den som gör att jag säger förlåt till min partner när vi har bråkat om onödiga detaljer, som gör att jag lyssnar på folk i min närhet när de berättar något för mig eller kanske till och med som får mig att träna upp mina ryggmuskler när ryggen gör ont.

Respekterar jag inte mig själv tillräckligt, ljuder antagligen inte det dåliga samvetet lika högt och därmed är det faktiskt svårt att göra förändringar.

Vi är så rädda idag för dåligt samvete, för att må lite dåligt eller att ha ont. Helt naturliga beteenden som fyller sina viktiga funktioner i en social kontext och för vår överlevnad. För att vi ska hålla ihop i flocken och därmed överleva. Återigen, jag säger inte att vi ska må dåligt, få oss själva att må dåligt för att hålla kontrollen! Men att vi ska bli bättre på att lyssna på den inre kompassen som just alarmerar oss om när vi faktiskt gör saker mot oss själva som kommer att leda till att vi mår mer fysiskt och psykiskt sämre. Så att vi kan må bättre.

Det är den evolutionära uppgiften med dåligt samvete –att hålla samman flocken och fungera socialt för att i slutändan kunna överleva. Jag mår skit om jag inte säger förlåt när jag skrikit på mitt barn alldeles för lättsamt. Tack gode för det dåliga samvetet som får mig att krya till kors och säga förlåt (det kanske är dåligt samvete som är en av de viktiga sociala funktionerna narcissister saknar?).

Frågan är inte; ”mår du dåligt när du gör saker som inte är bra för dig?” utan ”tyckte du lite synd om dig själv när du gjorde saker som inte är bra för dig och samtidigt tänkte att det inte kändes bra och därför ska vara snällare mot dig själv framöver”? Och lyssnar sedan på den rösten. Det är väl just det respekt handlar om. Självklart ska vi inte må dåligt men lära oss att lyssna på vår inre kompass.

Brister för vi alla

Vi alla brister här, på olika plan och i olika grader. Vi är varierande duktiga på att ta hand om oss själva under olika faser i livet. Men om du ofta hamnar i ett ohälosamt leverne när annat pockar på din uppmärksamhet kanske du borde titta djupt in i dig själv och fråga hur mycket du respekterar den där kroppen du går i. Likväl som dig själv som person.

”Om jag inte respekterar min kropp kommer jag heller antagligen inte finna tillräckligt med motivation till att behandla den väl”

Det är heller inte realistiskt att vi alltid står emot alla fällor som de frestelser företagen så manipulativt spelar vårt mänskliga psyke in i. Men fall inte för alla. Vi alla faller ibland. Men fall lite så där lagom.

Självrespekt för din fysiska kropp

Om jag inte respekterar min kropp kommer jag heller antagligen inte finna tillräckligt med motivation till att behandla den väl (precis som att jag har mycket lättare att prata elakt mot en annan person som jag inte respekterar). Jag kommer antagligen att äta mat som får den att må sämre men som känns gott för stunden, inte röra på den tillräckligt, släcka lampan för sent på kvällen, stressa allt för mycket, ta substanser (inklusive alkohol) i för stora doser och så vidare. Jag hittar inte motivationen att ta hand om mig själv tillräckligt mycket för att faktiskt göra förändringar.

Återigen, tänk dig om du hade behandlat din hund eller dina barn såsom du behandlar din kropp. Och känn efter vilken mängd av respekt du då fylls med. Kändes det bra? Lite sorligt? Hade du gett din hund alla de där chipsen eller pizzorna? Det är ju inte så att vår människokropp tål skräpmat mer än något annat djur. Visst överlever vi, men hur bra?

Du äter det antagligen för att du inte bryr dig tillräckligt om vad som händer med din kropp. Du vet med största sannolikhet att snabbmat allt för ofta inte är en bra matvana men struntar helt enkelt i det. Det är få som inte har den kunskapen idag. För att ”det är enklast”, ”går snabbast”, ”är gott”, ”det är ju ändå helg”, ”hinner inte laga mat själv”. Det finns alltid en undanflykt, det har narkomaner och alkoholister också.

Du bryr dig kanske helt enkelt inte tillräckligt i att det till slut ofta leder till hälsorelaterade sjukdomar som kan stanna för livet. Återigen, jag förstår att jag låter hård. Men det måste finnas en rå ärlighet för att komma framåt. Annars kommer aldrig förändring.

Det finns självklart individer med bristande kunskap eller en ekonomisk press vilket gör det svårt att leva på ett mer hälsosamt sätt. Men i de grupperna placeras långt ifrån alla som inte tar hand om sig själva. Gör du?

Person håller ett skrivet kort med text i handen. Kortet är svart med vita kanter och vit text som säger: "let your intution guide you. You are what you've been looking for". Självrespekt och självkärlek
Bygg på din inre självrespekt för att göra bra val för din hälsa. Istället för att förlita dig på disciplin samt temporär hjälp från andra.

Gör det bästa av dina förutsättningar

Alla har självklart inte möjlighet att träna de flesta dagar i veckan, bara äta ekologiskt eller laga middagar varje kväll i veckan. Och det är inte det detta handlar om. Utan, gör du det bästa för dig själv med de förutsättningar du har? Var ärlig i det svaret… Inga bortförklaringar om heltidsarbete som tar all din tid. Tar du med dig en någorlunda hälsosam matlåda till heltidsjobbet? Äter du frukt till mellanmål? Promenerar du dit? Hoppar av bussen en bit innan för att kunna promenera en stund dit? Har en snäll morgonrutin? Sjyst kvällsrutin? Stänger du av nattlampan i tid för att få tillräckligt mycket sömn? Hur spenderar du dina lediga stunder? Vad gör du för dig själv? Det finns alltid saker vi kan göra i självrespektens tecken.

Så hur är det då att ha självrespekt? Att vakna på morgonen och börja med rutiner som får dig att må bra, är att visa respekt för dig själv. Att sedan välja det bättre matalternativet till lunch gör du för att du bryr dig om att din kropp och ditt sinne ska hålla sig starka Du får sedan fysisk aktivitet några gånger i veckan för annars tycker du synd om din kropp såsom du tycker synd om din hund som inte får gå ut på promenad. För att du vill dig och din kropps bästa. Inte för att du ”måste”. Du vill. Du vill att din kropp och att du ska må bra.

Vi lär våra barn självrespekt

Vanor är ingen lätt sak! Ofta är de upplärda av våra föräldrar, vi plockar med dem hemifrån. Att det till exempel är svårt att avstå det sena kvällsätandet är en stark vana att förändra. Men det kommer antagligen inte hända enbart genom att du bestämmer dig. Utan för att du börjar tycka synd om din kropp för att du behandlar den illa. Att det kommer från en källa av sympati för dig själv, inte från att ”du hatar dig själv som inte kan sluta äta på kvällen, fan att jag inte kan sluta”.

”Det är lätt att tro att det är just kosten jag behöver hjälp med om jag har svårt för att hålla (tillräckligt) hälsosamma matvanor. Men om du har svårt för att hålla vanor är det första steget att börja med din självrespekt”

Tänkt på: om du har barn lär du dem hur mycket de bör respektera sina kroppar och sina personligheter. En jobbig tanke (hujja att vi alla brister i föräldrarskapet på olika plan). Men det är en otroligt viktig tanke. Vad får mina barn för matvanor? Kommer det blir starka vuxna människor av dem? Kommer de genom denna mat lära sig att respektera sina kroppar och därmed med mycket större lätthet ta sig igenom livet? Kommer mina barn lättare dra på sig fysiska och psykiska sjukdomar som vuxna på grund av vanorna jag gett dem…? Jag vet, usch, inga lätta frågor och ingen förälder är perfekt. Men vi kan istället vända på det och fråga: hur mycket undviker du dessa frågor? För att det innebär att du måste ta tag i dina egna vanor.

Det är inte alltid med kosten det måste börja

Det är lätt att tro att det är just kosten jag behöver hjälp med om jag har svårt för att hålla (tillräckligt) hälsosamma matvanor. Men varför har du så svårt med det? Om du har svårt för att hålla vanor tycker jag det första steget är att börja med din självrespekt.

Jag kanske låter hård, men det är inte det jag är ute efter. Utan snarare försöka få dig att på ett djupare plan förstå vad det faktiskt kanske är som brister. Och ifrågasätta hur du pratar med dig själv. Hur snäll är du mot dig själv i dina tankar och hur du pratar med dig själv? Hur motiverar du dig själv till att träna mer och äta bättre? Hur låter de tankarna? Kommer de från självrespekt eller självhat? Se tankarna och sakta, sakta förändra de som är grundande i självförakt.  

Du måste bestämma dig för hur Du vill behandla dig själv. Varifrån kommer den rösten? Från kärlek och respekt? Eller från försummelse och förakt? Och du fixar det, i små steg framåt. Bli medveten om hur du pratar med dig själv. Du är ju precis hur bra som helst så klart och bättre blir du när du också respekterar dig själv <3 Respekterar du dig själv vågar Du också vara dig själv i större utsträckning, och gå Din väg. En jäkligt skön känsla.

Karolines Way Of Life HälsoBlogg

Jag heter Karoline och driver denna Hälso- och Örtblogg där jag skriver artiklar kring det mesta som har med hälsa att göra. Det viktigaste jag vill inspirera till är: hälsa är inte att vara perfekt. Jag vill inspirera till ett lagom hälsosamt liv, där kraven sätts utifrån vad du faktiskt kan uppnå i just ditt liv. Och örter (läkeväxter) kan hjälpa oss på den vägen. Min bakgrund är en kandidatexamen inom hälsa och kost. Dessutom är jag örtkännare (herbalist).

Lämna ett svar