Blogg

Det samhälle vi idag lever i fokuserar så mycket på sjukdom att vi nästan är omedvetna hur lite strukturerna prioriterar och underlättar för hälsoarbetet. Rent allmänt är vi ett samhälle som helst fokuserar på risker där nyhetsrapporteringarna är ett tydligt exempel. Behandling av sjukdom får vi genom den betalda skatten men det mesta av hälsoarbetet får vi istället betala ur egen ficka. Tyvärr är den sällan subventionerad av staten varpå hälsotjänster blir dyra. Därav är hälsa ett socialt betingat tillstånd, ju lägre ner i den socioekonomiska statusen desto sämre hälsa, och vice versa. Så hur skulle ett samhälle se ut som faktiskt fokuserar på och underlättar för hälsoarbetet snarare än framförallt sjukdom?

Definition av hälsa

Det finns flertalet definitioner på begreppet hälsa men en av de mest vedertagna är WHO:s ”hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning”. Det viktigaste att understryka är att hälsa är mer än bara avsaknaden av sjukdom.

En av de mest beskrivande defintionerna på vad det hälsofrämjande arbetet innebär kommer också från WHO: ”den process som gör det möjligt för människor att öka kontrollen över, och förbättra sin hälsa och därmed leva ett aktivt och produktivt liv för att uppnnå välbefinnande och livskvalitet”. Här betonas framförallt vikten av egenmakt, empowerment.

Men vad är egentligen skillnaden mellan hälsofrämjande och förebyggande?

Hälsofrämjande

innebär att fokuset ligger på hälsan och det är den som stärks. Tanken är alltså inte främst på att motverka någon sjukdom utan att stärka kroppen, psyket och mående. Inom det hälsofrämjande ingår därmed en välbalanserad kost, fysisk aktivitet, tillräckligt med sömn, njutbara aktiviteter och mycket mer. Allt som för dig som individ gör att du mår psykiskt och fysiskt bra. En hälsofrämjande aktivitet staten bedriver är skolmaten.

Förebyggande

innebär istället ett fokus på specifika sjukdomar och vad vi kan göra för att motverka dessa. Exempel är att göra tester för sjukdomar, såsom regelbundna kontroller med mammografi för alla kvinnor över 40 år för att i tidiga skeden kunna motverka bröstcancer. Här är alltså inte hälsan i fokus, utan sjukdomen vi försöker att förhindra. Därmed blir insatserna precisa för den sjukdomen. I detta fall inte med fokus på att stärka hälsan (det är ingen som ger kosttips när du gör kontrollerna på hur du kan fortsätta stärka din hälsa för att inte få sjukdomen), utan erbjuda sätt som visar på om individer är nära på att utveckla en sjukdom och stoppa den i tid.

Det är alltså stor skillnad mellan det hälsofrämjande arbetet och det förebyggande.

Fokus på de som inte blir sjuka

Det är alltså det hälsofrämjande arbetet och tankesättet jag anser att vi inte lägger tillräckligt med fokus på i vårt samhälle. Utan de flesta resurser går till behandlande och förebyggande. Därmed programmerar vi oss också att tänka med sjukdom i fokus, snarare än med hälsan i centrum.

Låt mig ta ett exempel från Aaron Antonovsky, en av de stora gestalterna inom hälsopromotion. Om 70 personer av 100 blir sjuka av samma anledning kommer de flesta resurser och energin vi har i vårt samhälle, så som det fungerar idag, att gå till att försöka förstå varför dessa personer blir sjuka. Och hur vi sedan kan behandla dessa. Det är vad som kallas ett patogent tankesätt, alltså sjukdomsorienterat.

Men vi kan också välja att fundera mer över de där andra 30 personerna. Vad är det som gör att de inte blir sjuka? Hur är det möjligt för denna minoritet att frångå sjukdomen de andra får? Det är istället ett så kallat hälsoorienterat tankesätt, eller salutogent som det också heter.

Båda delarna är så klart jätteviktiga. Men tyvärr läggs allt för lite resurser på långsiktiga strategier för hälsoarbetet. Vi kan alltså lägga mer resurser, tid och energi på dessa 30 personer och hur vi kan få fler från den andra gruppen att behålla sig friska såsom dessa 30. Vi är idag allt för upptagna med de där 70 individerna och att behandla dem. Det är då stor risk att fler och fler från 30-gruppen också slinker över, och så står vi där och gräver och gräver men kommer aldrig ner. Någon annan står ovanför och skottar i samtidigt som vi gräver. Vi går sällan till roten av problemet om vad är det som orsakar att vissa inte är lika motståndskraftiga och hur behåller vi dem friska? Utan vi behandlar främst symtom.

Hur ser det ut i vårt samhälle idag?

Ett hälsofrämjande samhälle underlättar för människor att ta hand om sin hälsa. Tycker du att vårt samhälle idag gör det? Knappast. Hård stress (till och med hos våra barn och tonåringar), billig skräpmat, dyr hälsosam mat, långa arbetsdagar och så vidare. Att förändra ett samhälle tar otroligt lång tid men vi måste börja. De metabola sjukdomarna och icke-smittsamma sjukdomar är idag orsaken till 70% av alla dödsfall i världen. Och en väldigt stor andel av dessa kan motverkas med hjälp av en hälsosam livsstil. Vi måste börja denna förändring. I mina ögon måste vi då förändra hur vi ser på hälsa och sjukdom.

Det ohälsosamma levernet är mycket beroendeframkallande och hälsa kan vara svårt att få till. Skräpmaten, att inte röra sig tillräckligt, svårigheterna med att inte stressa, det är lätt att skära ner på sömnen, svårt att avsätta tid för avkoppling och så vidare. Det krävs så mycket på ett individuellt plan för att faktiskt leva ett sunt liv. Och med tanke på att våra hälsotal är katastrofala idag lyckas vi inte speciellt väl. Det måste alltså finnas samhällsstrukturer som underlättar för gemene man att ta hand om hälsan. Annars blir vi sjuka. Och då får vi lägga både extremt mycket tid, energi och framförallt resurser på att behandla sjuka individer. Där är vi idag.  

Tyvärr är hälsoarbetet oftast främst i projektform. Olika korta, lokala projekt för att se om det blir någon skillnad i vår hälsa om vi lägger mer fokus på sådant vi vet bygger hälsa. Och väldig ofta får man så klart positiva resultat. Men sen tar pengarna slut och inga fler kommer in. För det är så vi ser på hälsoarbetet. Och samtidigt har vi inget val i att putta in mängder av pengar i sjukvården.

Det ohälsosamma livet drabbar våra barn

Jag hörde precis att det ligger ett nytt förslag om att de skolor som vill kan få börja med betyg redan i årskurs 4. Är det vad vi behöver i vårt samhälle? Mer stress och press på våra barn? I ett samhälle där fler ungdomar än någonsin upplever stressrelaterade bekymmer. Nej, det är ett kunskapsorienterat och ett samhälle mycket fokuserat på produktivitet. Absolut inte på barns mentala hälsa.

Hade vi varit hälsoorienterade i skolan hade vi istället prioriterat fler idrottstimmar. I ett samhälle där fler och fler barn blir överviktiga och därmed riskerar ohälsa senare i livet. Många barn är ”rastlösa” vilket har visat sig minska (så klart…) med mer fysisk aktivitet i skolan. Barnens fokus samt deras resultat har även ökat då fler timmar med rörelse har införts på skolor. Men än så länge sker det enbart i projektform, av några skolor här och där för att det finns eldsjälar eller för att det har bedrivits specifika projekt. Det är inte ett hälsoorienterat samhälle.

Skräpmat på barnenes idrottsanläggningar

Låt oss ta ytterligare ett exempel, angående vilken mat som säljs på idrottsanläggningar för barn. Det är nästintill alltid skräpmat i form av hamburgare eller korv samt godis. På anläggningar som ska främja våra barns hälsa. De som sedan ska växa upp till starka vuxna individer. Att gömma sig bakom ”jo, men det är ju det barnen vill äta” är som att säga att vi lika gärna kan börja köpa sprit till våra tonåringar eftersom de ändå kommer börja dricka inom sinom tid.

Barn äter vad de blir lärda att äta. Därav äter indiska barn riktigt het kryddade grytor från att de är bebisar. Vårt samhälle blir så som vi bygger upp det, och där framförallt staten väljer att lägga sina resurser. Jag är säker på att det skulle kunna bedrivas hälsokampanjer för att dessa anläggningar ska tänka om kring vilken typ av mat de erbjuder. Utan att det ska behöva bli allt för komplicerat eller ekonomiskt ohållbart. Det måste vara möjligt åt 2021.

Förebyggande strategier i sjukvården, men få hälsofrämjande

I vårt sjukdomsorienterade samhälle är oftast de resurser som läggs på de där 30 personerna forskningsstudier och projekt. Sällan kontinuerliga strategier som betalas av våra skattepengar och därmed har sin plats i samhället, så som det behandlande arbetet får. Den så kallade hälso- och sjukvården bedriver ytterst lite hälsofrämjande verksamhet. Några exempel är BVC, MVC och hälsosamtal för de med störst behov. Däremot bedrivs förebyggande insatser såsom kontinuerliga kontroller för att förhindra uppkomsten av diverse sjukdomar. Men det är fortfarande med sjukdom i fokus.

Definitionen om vad hälso- och sjukvård avser göra:

1. åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador

2. sjuktransporter, och

3. omhändertagande av avlidna.

4. målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.

5. hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa.

Det är framförallt en beskrivning av patogena tillstånd. Och det jag vill påpeka är hur vi programmerar oss själva, vilken syn vi får på vad som är normalt. Och i vårt samhälle är det normalt att fokusera och lägga pengar på sjukdom. Men inte i samma utsträckning på hälsa.

Det hälsofrämjande arbetet ligger främst hos friskvården

Det hälsofrämjande arbetet är främst förpassat till friskvården, som inte subventioneras och därmed är dyr. Det är med andra ord upp till varje enskild individ att vara intresserad av att ta hand om sin hälsa och betala för den. Därav är hälsa högst socioekonomiskt beroende. De med lägre socioekonomisk status har sämre hälsa och vice versa. Vi konstaterar detta gång på gång men få långvariga, kontinuerliga strategier läggs upp. Det är ett arbete vi inte riktigt tar tag i. Kvinnors (framföarllt) situation i vårdyrken är väl det absolut tydligaste exemplet. Och istället drunknar vi i sjukdomar och de konsekvenser som blir av att hälsoarbetet saknas. Ett hälsoarbete med gemensamma strategier från staten. Precis som sjukvården; en gedigen, väl implementerad hälsostrategi.

Inget prat om hälsa från myndigheterna under pandemin

Har ni till exempel hört något om hälsa från våra myndigheter nu under Coronatider? Om hur vi svenskar ska se till att stärka vår hälsa eftersom det blivit väldigt tydligt att ett ohälsosamt leverne, däribland övervikt, har lett till att människor blivit mer allvarligt sjuka i infektionen. Och att de med stark hälsa sällan får stora följder av infektionen. Var är alla de hälsokampanjerna nu? Från FOLKHÄLSOmyndigheten? Var är strategierna om folkhälsan, inte sjukdomen?

Har du hört vår statsminister sagt till befolkningen att nu se till att få fysisk aktivitet, tänka på vad vi äter när vi spenderar mer tid hemma och så vidare? Inte ett ord. Men väldigt mycket om sjukdomen. Jag tycker att det är skrämmande, och jag blir ordentligt arg. Skitförbannad. Hur kan vi inte ens nu, när det blir så tydligt vad en osund livsstil kan leda till, inte prata om hälsofrämjande strategier? Det är klart att det påverkar oss alla i hur vi ser på vart fokus bör finnas.

Hur hade ett hälsofrämjande samhälle kunnat se ut?

Så hur hade ett samhälle som är mer hälsoorienterat kunna se ur? Grönsaker, frukter och andra sunda livsmedel hade varit billigare. Subventionerat från staten, absolut inte taget från odlarnas sida. Det måste vara lönsamt att odla grödor av hög kvalitet. Istället hade det varit högre skatter på skräpmat. Vilket så klart kan bli komplicerat, var går gränsen för vad som är ”bra” och ”dålig” mat? Men här har vi ju Livsmedelsverket. Det hade nog gått att lösa. Kan vi föra komplicerade krig tror jag vi knäcka den nöten. Norge har till exempel valt att införa sockerskatt.

Hälsa skulle inte vara en socioekonomisk fråga, till exempel skulle aktiviteter för barn vara billiga. Alla barnfamiljer skulle ha råd att sätta sina barn i fritidsaktiviteter. Barn hade haft mer fysisk aktivitet i skolan. Skolgårdarna skulle vara tilltalade till alla åldrar för att inbjuda till rörelse. Det skulle finnas än mer områden som främjar rörelse för barn i olika åldrar. Vi skulle ha större utrymme för hälsokunskap i skolan. Barnens hälsa är ju uppenbart grunden i ett hälsopromotivt samhälle. Växer de upp med mer kunskap, och framförallt respekt, för sina kroppar och hälsa kommer de lära sina barn bättre än vad vi idag lär våra.  

De senaste åren har det skett otaliga studier kring positiva studieresultat hos barn som får röra sig mer. Under 90-talet skars antalet idrottstimmar ner och de senaste åren har forskningen varit överens om att det behövs mer idrott i skolan och att strategin från 90-talet inte fungerar. Därav har regeringen fått i uppgift att ge ut fler timmar, men än så länge bara till vissa åldersgrupper.

Och varför är det alltid idrotten som prioriteras bort när de ska klämma in andra aktiviteter? Roliga som nödvändiga. Det är aldrig en mattelektion som får stryka på foten, utan nästintill alltid idrottslektionen. Varför är den inte ansedd att vara lika viktig? Inte lika viktigt som vårt intellekt, som att de vore separata från varandra. Så genom att övergöda intellektet men negligera kroppen får vi smarta, välfungerande barn… 2021..? Detta mitt folk, är inte ett hälsofrämjande samhälle.

Tanken är ju inte att förbjuda människor att göra eller äta saker som är illa för hälsan. Utan att möjliggöra och underlätta för det som stärker vår hälsa.

Skulle det hålla samhällsekonomiskt?

Det kan te sig svårt att betala mycket av detta från skatten. Men i ett hälsoorienterat samhälle, där färre människor blir sjuka i framförallt sjukdomar på grund av ett osunt levern, skulle vi med största sannolikhet ha förre sjuka. Fler människor skulle hålla sig friska och därmed går mindre pengar till behandling. Tänk bara på alla de långtidssjukskrivna på grund av utmattningssymtom! Eller på vår största dödsorsak; hjärt- och kärlsjkdomar som till stor del beror på osunda vanor. Vi kan inte få dessa ”sjukdomar” att försvinna, men vi kan absolut minska dem radikalt.

Istället för att lägga kopiösa mängder på när individer redan är illa sjuka, lägger vi en mindre summa på friska för att dessa ska hålla sig någorlunda sunda. Och fler skulle leva ett mer njutbart och hållbart liv. Det handlar inte nödvändigtvis om att spendera mer pengar från staten utan att omfördela de pengar som redan läggs på folkhälsan.

En sådan stor förändring i ett samhälle skulle så klart inte ske på en kvart. Vilken politiker skulle ens vilja gå till val med det…? Men, det måste finnas långsiktiga mål för att komma närmre ett mer hälsofokuserat samhälle. En långsiktig strategi med delmål. Precis som ett hälsoarbete på individnivå också måste ske.

Alldeles för lätt att leva ett ohälsosamt liv

Så som vårt samhälle idag ser ut är det alldeles för lätt att leva ett ohälsosamt liv. Just nu finns det få incitament för att leva sunt. Godis är billigt och i överflöd precis vid kassorna i matvarubutiken. Skräpmat är många gånger billigare än nyttig mat. Det är lätt att vara ”lat” och osund samt lite krångligt att vara aktiv och hälsosam. Hur kan vi acceptera ett sådant samhälle? Det är ju bokstavligen talat sjukt.

Så klart för att de flesta är beroende av dessa ohälsosamma vanor och många andra medberoende. Inklusive politiker som har möjlighet att fatta lite mer radikala beslut om förändring. Det finns dessutom en enorm påtryckning från industrierna som föder dessa osunda vanor genom att sälja varor. Det måste vara lönsamt för industrin att framförallt tillverka hälsosamma produkter. Men få saker sker i rätt riktning.

Och på grund av det dör idag fler människor i världen av övervikt och metabola sjukdomar, än av svält (vilken obehaglig obalans). För att ett liv med skräpmat och stillasittande är både billigare, mer bekvämt och enklare än att leva hälsosamt. Den tilltalar belöningscentrat vilket gör att det blir ett beroende. Och därför behandlar vi sjuka istället för att ändra våra vanor.

Jag hävdar inte att jag sitter på alla tankar om lösningar om hur detta sjudomsorienterade samhälle kan förändras. Vad jag vill åstadkomma är att vara en röst som påpekar detta vilket jag anser inte görs tillräckligt. Jag tycker fler behöver belysa ämnet.

Referenser

Antonovsky, A. (1987). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur

Korp, P. (2016). Vad är hälsopromotion? Lund: Studentlitteratur

Sveriges riksdag. (2017). Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Hämtat den 2021-03-09 från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso–och-sjukvardslag_sfs-2017-30

© 2024 Way of Life Hälso- & Örtblogg