Vi svenskar äter mest godis i hela världen. Jag skriver det igen: vi i Sverige äter mer godis än något annat land i hela världen. I snitt äter vi ungefär 15 kg godis och choklad per person. Och då får vi tänka på att vissa äter nästintill ingenting. Med andra ord äter andra personer långt mycket mer än enbart 15 kg. Vi kan jämföra det med 1960 då man åt ca 6 kg per person. Sen dess har det stadigt ökat. Denna enorma mängd socker är självklart inte bra för vår hälsa och än värre för våra växande barn.
Jag hör ofta svenskar i min ålder, vi som är födda på 80-talet, att vi växte upp på socker: oboy, vita tekakor, Kelloggs och så vidare. Tiden då fett var farligt och allt var light-produkter med socker istället. Men faktum är att dagens svensk äter mer socker än vad vi gjorde under 80- och 90-talet. För när jag som barn fick läsk var det en liten 33 cl flaska på fredagskväll. Godispåsarna var fortfarande små och det åt man på lördagar (så klart med undantag). Vi må ha ätit mycket av det ”gömda” sockret men det är ingenting i jämförelse med de enorma mängder läsk och smågodis barnfamiljer 2020 konsumerar.
Ibland hör jag från vissa vuxna att de tackar nej till sötsaker för att det är för mycket socker och kalorier för dem; ”ge det till barnen istället”. Är det för mycket för dig som vuxen är det definitivt för mycket för barnen. Deras maximala sockerintag är mycket lägre än vad en vuxen klarar.
Maximala andelen socker för ett barn per dag
Det är lätt att tänka att ens barn inte får speciellt mycket socker eftersom man nästan bara äter lördagsgodis. De andra dagarna får ju barnen inte speciellt mycket godis, läsk eller bullar. Men för det första, hur mycket godis finns det i den där godispåsen på lördag? Det är ju inte många butiker som har kvar småpåsar.
7 stycken godisbitar i storlek gott och blandat, alltså ganska små, och ditt barns hela maximala dagsmängd av socker är uppnått. Hur många föräldrar ger enbart 7 små godisar i påsen? Och sedan ingenting mer den lördagen? Ger man mer en helg bör man alltså se till att hålla nere sockermängden i maten och snacksen under hela veckan. Till minimalt.
Varför ska våra barn hålla nere sin konsumtion av socker?
Det har pratats så ofantligt mycket om socker de senaste åren så jag tror att många av er redan vet hur socker fungerar på ett ungefär i kroppen. Jag går därför bara lite snabbt igenom det.
Socker upptas i tunntarmen som glukos och går sedan vidare in i blodomloppet. Där leder glukosen till ett stigande blodsockervärde varpå cellerna öppnas för att föra in glukosen och bilda energi. Har man mer eller mindre konstant förhöjda värden länge och inte rör på sig under många år kan de höga blodsockervärdena leda till diabetes typ 2. I U.S.A. börjar man nu få en problematik med att även barn utvecklar diabetes typ 2, också kallad åldersdiabetes. Det fantastiska med fysisk aktivitet är att det också öppnar upp dessa receptorer för att släppa in glukos i cellerna!
Men framförallt, det socker som inte används som energi kommer att lagras som fett.
Ingen näring
Socker innehåller ju dessutom ingen näring överhuvudtaget. Så den mängd socker barnen får i sig missar de i näringsfylld mat. Det är ju så klart inte alltid en hög sockerkonsumtion leder till fetma, men det leder ofta till att barnet inte får i sig den näring de behöver för att växa och må som bäst. Eftersom barns energiintag är lågt men växer är det extra viktigt för barn att få näringstät mat. Godis innehåller ju istället massa energi. Så barnet kan täcka en stor del av sitt energibehov med godiset och samtidigt inte få i sig några näringsämnen genom de kalorierna. Barnet kan alltså bli överviktig men samtidigt ha näringsbrist.
Varför vill vi inte ha övervikta barn?
När man är liten bildar man sina fettceller. Har man fått många under sin barndom är det de fettcellerna man har senare i sitt liv. Och omvänt, om man inte har bildat så många har man heller inte speciellt många att fylla upp i vuxenlivet. Dessa fettceller vill alltid vara fyllda så det kommer kämpa för att behålla sin fettmängd genom hela livet.
Om du har ett barn med övervikt men ger barnet en hälsosam kost och barnet rör på dig beror övervikten på annat. Framförallt antagligen genetiska faktorer och många kan förlora den när de växer till sig. Och att ha lite hull är ju så klart inte illa i sig! Så länge man rör på sig och äter väl är man hälsosam! Men att fler i vårt samhälle blir överviktiga samt att det till allra största del är på grund av ohälsosamma vanor, är mycket oroande. Därför är det just övervikt jag ofta kokar ner det till.
Dessvärre, om fetman beror på en ohälsosam livsstil kommer dessa vanor med största sannolikhet följa med personer upp i ålder. Fetma på grund av osunda vanor i sig själv är en riskfaktor till förtidig död. Framförallt bidrar den dock till många andra metabola sjukdomar; högt blodtryck, förhöjda blodfetter, förhöjda blodsockervärden vilka kan leda till exempelvis diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar samt stroke. Men framförallt en kamp mot vikten, en eventuell livslång kamp för att hålla eller gå ner i vikt. För er föräldrar som har jojo-bantat ett helt liv vet ni hur tufft det är.
Alla kolhydrater är inte dåliga
Kolhydrater är det makroämne som ofta får störst skuld för vår ohälsa. Alla kolhydrater är dock inte dåliga. Men de raffinerade, snabba kolhydraterna är absolut en av de främsta orsakerna till den ohälsa vi ser idag. Komplexa kolhydrater är dock bra för oss: fullkornsprodukter, kostfibrer, grönsaker och frukter. Dessa bör vi inte undvika. Men avskalade, snabba kolhydrater såsom vitt mjöl (alla vita mjöler, inte bara vete) och socker, bör absolut minimeras.
Var finns det “gömda” sockret?
Även om man tänker att man främst ger socker till sina barn på lördagar finns det tillsatt socker i så många familjepopulära produkter. Ketchup, sockrad yoghurt (innehåller ungefär lika mycket socker som en coca-cola), flingor (de ska helst inte överstiga 5% socker vilket otroligt få gör!) och så vidare.
Men framförallt bröd. Sockermängden i bröd bör inte överstiga 5% (5 g per 100 g som visas på innehållsförteckningen). Helst ska du välja ett bröd med så låg sockerhalt som möjligt. Ta till exempel de där väldigt populära runda, mjuka kakorna (ja, företaget kallar dem ju faktiskt för kakor och inte bröd) som så många barnfamiljer äter till frukost samt andra måltider. De innehåller 8,2% socker, vi kan jämföra det med coca-cola på runt 10%. Inte så stor skillnad. Det gäller även de med råg som då har lite mer fibrer men absolut ändå störst mängd vetemjöl.
Vad många företag dessutom gör är att använda flertalet olika sockerarter i sina produkter. Varför det? Jo, då slipper ”socker” komma som första ingrediens i innehållsförteckningen. Den går ju i storleksordning, den råvara som det är mest av kommer först och vidare ner. Mycket finurligt men ack så fult. Och vilseledande.
Vitt mjöl och socker blir till samma sak i kroppen
Vitt mjöl blir också till glukos i tunntarmen. Eftersom det inte finns några som helst andra mineraler, vitaminer eller fibrer i raffinerande mjölprodukter blir utfallet för upptag i kroppen samma för dessa produkter som för vanligt socker. De spjälkas till glukos och går vidare in i blodomloppet. Om de inte används som energi kommer de istället att lagras som fett.
Så även om man tycker att man inte ger mycket socker till sina barn men äter en del raffinierade kolhydratsprodukter; i bröd, vit pasta eller vitt ris, så blir det till samma glukosfrisättning i kroppen. Och det är väldigt onaturligt för oss. Det finns ingenting i naturen som är sött men inte kommer med fibrer, vitaminer och mineraler i dess hela form. Det närmsta fiberfria vi kommer är kanske honung som istället har många andra hälsofördelar (om man köper en av rätt kvalitet vill säga). Fibrer binder bland annat andra ämnen till sig och gör att magtömningen går långsammare och därmed stiger inte blodsockret lika snabbt. Äter man då alltså ett bröd med mestadels vitt mjöl samt en relativt hög sockerhalt bidrar man till en stor glukosfrisättning.
Ökad fetma hos barn och ungdomar
En oroväckande ökande andel ungdomar har idag övervikt eller fetma. Från åren 1989/90 till 2017/18 har antalet ungdomar, 11–15 år, med övervikt och fetma mer än fördubblats. Andelen med fetma har under denna period femdubblats, från 0,8% till 4%. För yngre barn, ålder 6–9 år har ökningen inte setts lika dramatiskt med den största delen av den ökningen är istället till fetma, snarare än ”enbart” övervikt.
Och enbart 14% av tjejer i årskurs 2 på gymnasiet rör sig enligt den (lågt) satta rekommendationen. Barn och ungdomar bör få minst 1 timmas rörelse under en dag, vilket kan vara utspridd över hela dagen, inte nödvändigtvis i sträck. Kombinationen för mycket socker, för lite frukt och grönt, för mycket rött kött och charkprodukter samt för lite fysisk aktivitet ses idag hos dessa ungdomar.
Hur mycket socker finns i lösgodis?
Det är ju inte bara sockret i lösgodis som är otäckt. Vanilj till exempel om det inte är vaniljextrakt (vilket ju är dyrt) kommer från körteln hos bävers rumpor. På riktigt. Men i vilket fall… smågodis innehåller ungefär runt 50–70% socker. Coca-cola som vi vet är alldeles för sött för att dricka ofta innehåller 10%. Det är alltså ganska lätt att med lördagspåsen täcka en hel veckans maxintag av socker. Och så fortsätter man så, vecka efter vecka.
Men läsken! Läsken är en av de stora bovarna till barnens ökade sockerkonsumtion. Där häller man ju bara i sig sockret. En otrolig lätt överkonsumtion av socker.
Är till exempel dadlar ett bättre sockeralternativ?
Det enkla svaret är ja, det är alltid bättre att använda naturliga råvaror som fortfarande har kvar sina fibrer, mineraler och vitaminer. Men det är ju fortfarande socker så en lagom mängd gäller även här. Alla andra former av flytande sötma, vare sig det är agave eller honung är fortfarande socker, med fibrerna borttagna.
De små mängder med mineraler som må finnas i andra alternativ är ändå en sådan liten del. För att få i dig tillräckligt med dem bör du få i dig ganska stora mängder av produkten. Och då har du konsumerat alldeles för mycket socker (sackaros, glukos eller fruktos). Jag skulle säga att en bra honung är det bästa alternativet men det är fortfarande i små mängder!
Slutligen och sammanfattningsvis
Börjar man läsa statistik om barn och ungdomars kostvanor, deras sockerkonsumtion men också övervikt- och fetmaökningen inser man att vi måste agera. Och det snabbt. Socker innehåller massa energi men inga näringsämnen. Vilket innebär att barnen får i sig mängder av kalorier men inte tillräckligt med den näring de behöver för att växa och bli starka med fungerande system. Kombinationen för mycket socker och för lite rörelse är katastrofal.
Jag är medveten om att jag många gånger kommer tillbaka till fetma när artikeln handlar om socker. Men det är ju där vi oftast landar med en felaktig kost. Vi måste förstå allvaret i den rådande överviktspandemi vi befinner oss i, som till majoriteten kommer från osunda vanor. Det går inte att linda in den i milda ord. Vi som föräldrar har ett stort ansvar att lära våra barn en tillräckligt hälsosam livsstil, som de sen tar med sig i resten av livet. Precis som vi lär dem andra viktiga värderingar för framtiden. Det är inte för sent. Absolut en lång och svår inlärningskurva för många men inte omöjlig.
Rådet är att ta det lugnt. Det går inte att göra förändringar på en vecka, inte ens kanske ett år. Utan små förändringar i rätt riktning. Men de behöver tas, om det inte redan är en del av er familj. För era barns hälsas skull. Jag vet, det skapar så mycket ångest, alla dessa måsten för oss föräldrar men detta är en vi inte längre kan blunda för. Övervikten bland 11-15åringar har mer än fördubblats de senaste 20 åren där fetman står för den största ökningen. Hur mår dessa individer när de blir äldre?
Referenser
Folkhälsomyndigheten. (2020). Övervikt och fetma. Hämtat den 2020-12-21 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/overvikt-och-fetma/
Livsmedelsverket. (2020). Godis och snacks. Hämtat den 2020-12-17 från: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/mat-och-dryck/godis-och-snacks
