Vi lever idag i ett samhälle där fler och fler påverkas av långvarig stress och blir utbrända, samtidigt som vi svenskar, tillsammans med finnarna, också dricker mest kaffe i världen. Låt oss gå igenom hur kaffe faktiskt påverkar vår stress, och framförallt varför kaffe kanske borde vara det första att utesluta om du känner dig stressad under en längre period.
Jag kommer i denna artikel inte gå in på koffeinets beståndsdelar samt hur kroppen rent allmänt påverkas av kaffe. För att läsa mer om det och kaffebönan läs artiklarna:
”Därför blir du glad av kaffe och koffein”
”Stimulerande örter som alternativ till kaffe”
Vi dricker kaffe för att bli piggare, och blir tröttare för att vi dricker kaffe…
Det är en svår karusell det här med koffein och stress. Vi är stressade och uttömda på energi varpå vi dricker kaffe för att piggna till (och ens klara vardagen), som gör att vi blir än tröttare när koffein släpper från receptorerna i hjärnan men ändock bidrar till att vi får sämre sömn.
Så vaknar vi upp efterföljande morgon och är alldeles för trötta för att inte dricka kaffe men vårt nervsystem blir aktiverat av koffeinet, vilket leder till att stressystemet kickar in. Hur slutar vi med kaffe i detta skede (ett klassiskt missbruk)? Hur lever vi ens i detta samhället på högvarv utan kaffe?!
Men låt mig motivera dig till att försöka, eller åtminstone skära ner på din kaffekonsumtion. För din skull. För ditt nervsystems skull.
Koffein är en centralstimulerande drog som aktiverar nervsystemet
Vi måste först och främst påminna oss om att koffein är en centralstimulerande drog likt amfetamin (två alkaloida molekyler). Vilket innebär att den ökar aktiviteten i hjärnan och nervsystemet. En drog hela världen dagligen trippar omkring på utan att ifrågasätta. En drog som leder till abstinens när vi slutar med den, och som påverkar oss så pass starkt att det är svårt att sluta när vi väl gått på substansen. Vad är inte en drog om just det?
Enligt forskaren Dr. Sergi Ferré (2014) är koffein: “a psychostimulant with the same central effects as the classical nervous system psychostimulants cocaine and amphetamine”. Dr. Ferré säger alltså att koffeinet ingår i samma grupp av psykostimulerande ämnen som kokain och amfetamin. Han påpekar dock att koffeinet inte har samma styrka som de drogklassificerade ämnena i vissa avseenden men att alla dessa ämnen bidrar till större motorisk stimuli samt upphetsning och aktivering av nervsystemet.
När vi är stressande under en lång tid behöver vi lugna nervsystemet, inte aktivera det såsom koffein och andra centralstimulerande substanser gör.
Anledningar till att koffein och kaffe kan negativt påverka stress
Att dricka en kopp kaffe lite då och då är säkerligen inte ett stort problem för de flesta individer (vi skulle då också inse kraften i denna växt, då vi inte länge är avtrubbade från framförallt koffeinet utan faktiskt känner hur starkt den påverkar). Men att varje dag konsumera en så pass potent växt och substans är något helt annat.
Kanske är kaffe till och med en av de största bidragande orsakerna till dagens långvariga stress, med tanke på hur mycket och ofta svenskar använder växten. Ett starkt påstående som jag gör av flera anledningar:
1.Vi hade aldrig haft ett sådant produktivt samhälle om det inte vore för drogen kaffe/koffein.
2.Vi lyssnar inte på kroppens signaler om att vi är trötta, utan tar istället en kopp kaffe till för att orka i samma tempo (eller orka överhuvudtaget).
3.Vi förlorar sömn (ja, det gäller även för dig som ”inte känner av kaffet längre”).
4.Koffein kan skapa aggression, rastlöshet och irritation – vilket aggreverar nervsystemet och HPA-axeln.
5.Koffein kan öka nivåerna av stresshormonet kortisol.
Låt oss gå igenom dem steg för steg.
1. Vårt samhälle är uppbyggt på ett konstant rus av koffein
Kaffet kom in i det västerländska samhället och Europa runt 1600 talet och med det ökade produktiviteteten och sedan industrialiseringen snabbt. Dagens extremt produktiva samhälle och höga tempo har alltså en direkt länk till när vi började använda koffein. Hela vårt samhälle bygger på denna potenta substans.
Innan kaffets intåg i det västerländska samhället var produktiviteten långt från vad den blev ganska omgående när drycken började användas av gemene man, och bidrog till att folk kunde arbeta längre timmar. Så länge de fick sin kafferast mitt på dagen (här började ”kafferaster”).
Vi hade med allra största sannolikhet inte orkat med detta tempot, eller ens kommit upp i takten vi idag har om inte kaffet anammats så stort i våra samhällen. En viktig tanke att bära med sig. Vad är det vi begär av oss själva och varandra?
2. Kaffe gör att vi inte lyssnar på kroppens signaler
Genom att ta en substans som släcker våra naturliga tecken på trötthet stänger vi av den signaleringen hos kroppen och går på sparlågor som vi egentligen kanske inte har. Vilket under tider med högt stresspåslag verkligen kan vara att använda mer energi än vad som finns. Vi pushar alltså våra gränser till omänskliga nivåer.
3. Kaffe gör att vi förlorar sömn
Eftersom nedbrytningen av koffein är så individuellt är det svårt att säga hur länge det faktiskt stannar i kroppen. Man brukar generellt säga att koffeinet har en halveringstid på 5 timmar. Vilket innebär att efter en kopp kaffe på 100 mg (vanlig mängd i en 2,5 dl kopp kaffe) finns 50 mg (hälften av koffeinet) kvar i kroppen efter 5 timmar. Det kan alltså generellt ta 10 timmar för 1 kopp kaffe att helt vara ute ur kroppen.
Flertalet studier har visat att intag av koffein så länge som 16 timmar innan sömn kan störa den, även om man inte har funnit koffein i blodet så pass långt efter. Är du känslig för sömnstörningar kan alltså till och med morgonkaffet störa nattsömnen. Dricker du en kopp kaffe klockan 15 på eftermiddagen är inte det koffeinet helt ute ur kroppen förrän runt kl 1 på natten. Dricker du kaffe än senare kanske det inte är så svårt att förstå varför hela nattens sömn kan bli rubbad.
Många tänker att det inte har problem med kaffet för sömnen eftersom de somnar mer eller mindre omgående på kvällen. Men koffeinet leder förutom att det kan vara svårare att somna på kvällen också till att man lättare vaknar under natten (då många också kan ha svårt att somna om), sover färre timmar per natt samt minskar djupsömnen (det stadie i sömnen där stora delar av hjärnan bearbetar dagen och bland annat lagrar minnen och ny kunskap).
Låter ju inte helt lovande om man till exempel också är stressad. Får vi inte tillräckligt med sömn blir kroppen dessutom mycket mindre stresstålig.
4. Kaffe kan skapa irritation och aggrevera stress-axeln
Många kanske känner av att efter några år av kontinuerligt kaffeintag att humöret ibland blir lidande och stubinen bli kortare när koffeinet kickat in. Och när vi blir arga eller irriterade aktiveras först amygdalan som i sin tur sätter igång HPA(stress)-axeln. Likväl som att stubinen kan bli kortare när också kraven ökar runt oss, vilka vi lätt samlar på oss när vi använder en substans som tillåter oss att jobba utöver den kraften vi faktiskt har.
Det är med andra ord lättare att andas djupare, ha tålamod och behålla lugnet när vi inte dricker kaffe.
5. Kaffe kan öka nivåerna av stresshormonet kortisol
Kortisol är ett hormon som frigörs i olika nivåer under dagen främst för att hålla oss alerta, reagera på stressfyllda situationer och hålla en normal energibalans. När vi vaknar på morgonen höjs nivåerna markant för att sedan sjunka under dagen och vara som lägst på kvällen och under natten då vi ska sova.
Koffein har visat sig öka kortisolnivåerna i samband med mental stress, men även i vila. Alltså ökar nivåerna av stresshormonet från koffein även när vi är lugna, men än mer vid stressade situationer. Hur mycket nivåerna går upp vid stress är individuellt och kan också variera mellan könen. Flertalet studier visar på att det verkar som att män får högre påverkan på kortisolnivåerna än kvinnor vid mental stress. Men å andra sidan har det också gjorts fler studier på just män.
Koffeinfritt kaffe är också gott
Ja, kaffe är jättegott och nej, du behöver inte helt sluta dricka kaffe om du älskar just smaken. Utan byt till koffeinfritt. Eller kanske hälften/hälften under ett tag och sakta trappa ner. Rent generellt rekommenderar jag att inte sluta ”cold turkey” (från en dag till den andra) med kaffet utan sakta trappa ner under en längre period. Annars kommer både det fysiska och mentala totalt tappa det antagligen, samt abstinens såsom huvudvärk (och trötthet) sätta igång.
Sök runt på nätet och beställ diverse koffeinfria kaffesorter. I butik finns väldigt få och oftast inte de mest smakrika. Men det finns absolut goda koffeinfria kaffesorter att köpa online!
Vill du ha tips på vilka andra örter du kan använda istället för kaffe läs artikeln: ”Stimulerande öret som alternativ till kaffe”. Lite snällare växter för nervsystemet.
Föreläsning om stress & örter i Mölnlycke
Den 18 april 2023 kl. 18-20 håller jag föreläsningen ”Stress, hälsa & örter” i centrala Mölnlycke (10 min buss- eller bilresa från Göteborg).
Under föreläsning går jag igenom vilka örter som istället för att aggrevera stress, såsom växten kaffebönan kan göra, kan hjälpa dig och din kropp under tider med långvarig stress. Örter som stöttar dina system och hjälper dig att motverka de skadliga effekter stress under lång tid kan ha, samt som direkt kan få dig att lugna ner ditt nervsystem.
Föreläsning kostar enbart 250 kr (195 kr för prenumeranter på nyhetsbrevet!) och det finns dessutom möjlighet att stanna kvar efteråt för att ställa allmänna frågor kring ämnet (inte personlig rådgivning) samt fika med örtteer.
Klicka här för att läsa mer eller för att boka din plats (begränsat antal platser).
Referenser
Harris, A., Ursin, H., Murison, R. & Eriksen, H.R. (2007). Coffee, stress and cortisol in nursing staff. Psychoneuroendocrinology. 32(4). 322-330. DOI: https://doi.org/10.1016/j.psyneuen.2007.01.003
Karttunen, K. (2020). Hur påverkar kaffe sömnen? Hämtat den 2023-03-20 från: https://blogg.way-of-life.se/halsa/hur-paverkar-kaffe-somnen/
Lovallo, W.R., Farag, N. H., Vincent, A.S., Thomas, T. L. & Wilson, M. F.. (2006). Cortisol responses to mental stress, exercise, and meals following caffeine intake in men and women. Pharmacol Biochem Behaviour. 83(3). Pp 441–447. doi: 10.1016/j.pbb.2006.03.005
National Academies Press (US). (2014). Caffeine in Food and Dietary Supplements: Examining Safety: Workshop Summary. Hämtat den 2023-03-20 från: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK202225/
Pollan, M. (2021). This is your mind on plants. Penguin Books: UK
The National Institute for the Clinical Application of Behavioral Medicine. (2018). HOW ANGER AFFECTS YOUR BRAIN AND BODY. Hämtat den 2023-03-27 från:
