Blogg

Att vara högkänslig, eller sensitivt begåvad, får alltmer uppmärksamhet som ett personlighetsdrag. Och kan vara både till nytta och aningen problematisk i dagens samhälle. Att vara högkänslig kännetecknas av att ta in känslor, tankar och sinnesintryck extra starkt. Uppskattningsvis anses så många som var femte person vara högkänsliga, med lika fördelning mellan könen.

Inför denna artikel har jag intervjuat Ida Engström från Power Of Senses och Annika Rosenqvist från Sensiveda Hälsoutveckling, som båda bland annat är samtalsterapeuter för högkänsliga. Dessutom är de själva högkänsliga och uttalar sig därför inte bara som terapeuter utan också utifrån egna erfarenheter.  

Vad innebär det att vara högkänslig?

Högkänslighet är ingen diagnos, utan ett personlighetsdrag vissa individer har och kännetecknas av att ta in känslor, tankar och sinnesintryck extra starkt.

– Det innebär att ha en extra hög uppfattningsförmåga, säger Ida. Man tar in världen starkare samt med fler intryck och sorterar sedan in dem i fler fack. Så det kan ibland uppfattas som att en högkänslig tar mer tid på sig men i slutändan så har den personer tagit in så mycket mer information. Under rätt förutsättningar kan man prestera och få ut mycket från en högkänslig individ, om man inte utsätts för hög stress som lätt leder till överstimulans.

Annika förklara vidare:

– En högkänslig individ tar också upp och känner av andra människors känslor till hög grad. Och kanske till och med tror att det är ens egna om man inte är medveten om vad som händer. Det kan vara bra att ta en stund innan till exempel ett möte och känna in hur man själv mår. Om jag känner mig lugn och trygg innan ett möte men som sedan ändras till oro när jag är i mötesrummet förstår jag att jag plockat upp den känslan från någon annan.

Det fina med att vara högkänslig

Ida och Annika understryker hur viktigt det är att fokusera och lägga betoning på de positiva sidorna vid att vara så nära sina känslor och känna av andras. Tyvärr kan diskussionen ofta hamna kring det jobbiga med starka känslor och att ta in information i hög grad.  

– Jag tycker att ”sensitivt begåvad” är en bra term, säger Annika. Att det inte handlar om att man är överkänslig och att det är synd om en, utan att istället se det som något positivt. Jag hade aldrig valt bort att vara högkänslig. Även om det har sina utmaningar är det en enorm styrka. Det kan vara tungt att jobba med sina känslor men vi är ju också väldigt bra på att känna av, både våra egna och andras känslor. Jag känner ju på en gång på personers energier om något har hänt till exempel.

Båda påpekar dessutom att alla människor så klart har varierande grader av känslosvall och förmåga att ta in andra personers känslor. Ingenting är svart eller vit, att man antingen är eller inte är någonting.

– Man kan ha vissa delar av det som är vanligt hos högkänsliga, understryker Ida.

DOES – grundläggande aspekter för högkänslighet

Psykologen Elaine N. Aron är en av de ledande forskarna inom högkänslighet och har tagit fram akronymen DOES för att beskriva de grundläggande aspekterna hos en person som är högkänslig:

D – Djup bearbetning (depth of processing)

Den viktigaste aspekten av att vara högkänslig är den djupa bearbetningen av känslor, sinnesintryck och tankar. Högkänsliga individer tar in och känner alla dessa starkt och reflekterar ofta över dem på ett djupt plan.

O – Överstimulering (overstimulation)

På grund av den djupa bearbetningen av alla intryck och känslor blir högkänsliga lätt överstimulerade och överväldigade.

– Det är mycket som kan bidra till överstimulering; ljud, ljus, dofter och sinnesintrycken. En högkänslig person upplever dem starkare och kan då bli tröttare av exempelvis en bullrig miljö. Det går inte att köra på som vissa andra utan pauser emellan är nödvändiga, förklarar Annika.

E – Emotionell mottaglighet och intensitet (emotional reactivity)

Högkänsliga reagerar starkare på känslor än andra personer, oavsett om de visar det utåt eller inte. Studier har visat att hjärnan hos högkänsliga har hög aktivitet i den delen som speglar andras känslor.

S – Att uppfatta det subtila (sensing the sublte)

Personer med högkänslighet uppfattar ofta det subtila och små nyanser, eller det som ”sägs mellan raderna”. Det är kanske det subtila som också intresserar högkänsliga mest.

– Personen säger en sak men jag känner och märker att det inte stämmer, berättar Annika. Han säger att han mår bra men jag känner att det inte är så. Som högkänslig läser man inte bara av kroppsspråket och orden utan vi känner hur personen uttrycker sina känslor.

Högkänslighet inom alla djurarter

Det uppskattas att ca 20% av alla djur inom olika arter är högkänsliga.

– Tänk dig rådjuren, där flocken står och betar och ett av rådjuren står på spänn och håller utkik. Det finns alltid minst ett djur i varje flock som ser, känner, hör och upptäcker saker lite snabbare än de andra. Det finns hos alla djurarter och är en viktig roll i flocken, förklara Ida.

Dra nytta av superkrafterna av att vara sensibelt begåvad

Både Annika och Ida är noga med att påpeka alla positiva sidor med att vara högkänslig.

– Det är lätt att fastna i det negativa och problemen med att vara högkänslig men det är viktigt att inte stanna i en ”diagnos av sig själv”, påpekar Annika. Att inte fastna i något som definierar en utan att det istället kan bidra med en ökad förståelse. Vara medveten om att det finns andra som också känner så här mycket, det är inget fel på mig och istället få en helt annan energi i möten med andra människor, och sig själv. Att helt enkelt hitta respekt och acceptans för den man är.

Att ha en stark närhet till sina känslor leder ofta till att många högkänsliga också lyssnar till dem, beaktar dem och möjligen styrs mer av dem. Och vad är det som får oss att fatta beslut om inte känslor? Vad är vår intuition om inte känslor? Därav följer många högkänsliga individer sina känslor och det som känns rätt och bra.

– Högkänsliga har en väldigt stark intuition men många trycker undan den, förklarar Annika. Om man däremot jobbar på att lyssna inåt på vad som känns rätt så är det en del av superkraften. Att känna efter vad som är nästa steg. Vi känner ofta av om något inte stämmer, hos oss själva, i en situatuon eller hos andra.

– Men det är även fint hur berörda vi kan bli av till exempel naturen och musik, fortsätter Annika . Jag älskar att bli berörd. Vi känner ju också det positiva starkare. Vilket ju även är härligt i möten med andra människor.

Jämn fördelning mellan könen

Det är kanske lätt att tro att fler kvinnor än män är högkänsliga med tanke på den stigmatiserade bilden av att kvinnor är mer ”känslofyllda” och känslostyrda än män. Men fördelningen verkar vara jämn mellan män och kvinnor.

– Traditionellt har kvinnor fått mer tillåtelse och utrymme att visa sina känslor. Män kan ha det kämpigare ibland, det är många gånger större tröskel att möta sin högkänslighet. I grunden är det ingen skillnad mellan könen men på grund av sociala strukturer kan det vara tuffare för män, säger Ida.

Dessvärre verkar det inte vara lika många män som söker hjälp för att få verktyg och lära sig hantera denna sida av sig själv. För både Annika och Ida är det enbart 20% män av dem som söker sig till samtalsterapi. Men båda är positivt inställda till att det håller på att förändras och att det även börjar bli mer accepterat för män att omfamna sina känslor.

Lever vi i ett samhälle mer accepterande av känslor?

– Jag tror att många kväver känslor på grund av det undermedvetna och gamla inlärda mönster från när man var ung och började trycka undan känslorna, förklarar Ida. För det handlar inte alltid om det jag ser framför mig idag. Det är ofta gamla erfarenheter som agerar automatiskt och fortsätter att trycka undan gråten eller vad det nu kan vara. Så visst är nog samhället öppnare och mer accepterande idag men det är fortfarande svårt när man har invanda mönster från barnsben. Men det går att förändra!

– Det är de gamla inlärda mönstena som är det normala för oss, fortsätter Annika. Det som vanligtvis sker i oss när känslorna kommer. Kroppen blir van vid att reagera på ett visst rätt, exempelvis i en stressad situation, rent kemiskt också. Det känns bekant. Är vi dock medvetna om det kan vi skapa förståelse och acceptans för att förändra saker. Så förändringen kan behövas ta i små steg, och möta det obehag som kan komma när vi arbetar med att ändra beteenden. Att se mönstret och sedan aktivt välja någonting nytt. Det är gamla inlärda mönster och vi ska inte hacka på oss själva om vi inte ändrar dem på en vecka.

Skillnaden mellan högkänslighet och ADHD / ADD

I en tid då många diagnostiseras med ADHD och var och varannan slänger med att de har ”en ADHD-personlighet” har jag funderat på vad skillnaden egentligen är mellan ADHD/ADD och högkänslighet? Förutom hyperaktiviteten som kommer med ADHD.

Att ta in intryck extra starkt och ha svårt för att sålla dem är ju bland annat vad som också kännetecknas av ADHD/ADD. Hjärnan är mer eller mindre alltid uppkopplad och hör, ser och tar in allt som händer runtomkring. Därmed kan det vara svårt att ibland fokusera på en sak.

– Jag kan inte de exakta kriterierna för att diagnostiseras med ADHD eller ADD, säger Ida. Däremot känner jag flera som jag tror är feldiagnostiserade. Som jag tror är högkänsliga men som har fått diagnosen ADHD och som vissa till och med mediciners för. Det är väldigt mycket som är likt. I grupperna på Facebook för högkänsliga är det många som uttrycker att de också har blivit diagnostiserade med ADHD eller ADD.  

Högkänslighet och ADHD/ADD liknar varandra på många plan

Även Dr. Elaine Aron påpekar att många som blivit diagnostiserade med ADHD eller ADD kanske egenligen mest är högkänsliga. Framförallt eftersom båda personlighetsdragen karaktäriseras av att lätt blir överstimulerade av för många sinnesintryck. Men då ADHD/ADD kännetecknas av impulsivitet agerara högkänsliga oftast precis tvärtom, med pauser innan man agerar eller uttrycker sig.

Dr. Aron påpekar att en av de viktigaste skillnaderna kan vara hur väl man fokuserar i ett tyst rum. Där personer med ADD eller ADHD fortfarande har problem med fokuset, även fast det är få sinnesintryck. Medan en högkänslig person istället fokuserar mycket bra på en tyst plats.

Men återigen; ingen passar perfekt in i ett fack. Vi är alla ett hopplock av många egenskaper och ingen är en perfekt avbild av en diagnos eller ett personlighetsdrag. Man kan dessutom ha både ADHD och vara högkänslig.

Är du kanske högkänslig?

Så vad kan du göra, om dina funderar går kring huruvida du är högkänslig eller inte?

– Jag tycker att man ska googla upp olika tester och göra dem, säger Ida. Och om det bara stämmer sisådär, att inte hänga upp sig på det. Utan ta tillvara på det som är du och jobba med det. Man måste inte placeras in i ett fack och fylla i alla rätt för att få vara med i det facket, med de människorna. Utan snarare försöka landa i de bitarna du är. Och att vara snäll mot dig själv och att ta emot dig i allt, i allt som är du. För när vi gör det, även det som vi inte tycker om hos oss själva, löser mycket upp sig. Livet bli lättare och leva när man inte bara letar efter fel hela tiden. Det går dessutom snabbare att ta sig ur dippar om man tillåter dem att komma.

– Man kan läsa massa böcker men det är också viktigt att inte fastna i tanken om att du kanske är högkänslig, utan att se dig själv och ta hjälp om du vill ha fler verktyg, tillägger Annika. Det kan också vara hjälpsamt att prata och dela med andra som är högkänsliga. Kärnan ligger i att det kan vara värdefullt att veta om man är högkänslig, eller har en diagnos av något slag, men inte för att fastna utan för att kunna välja sådant som funkar utifrån hur du är som individ.

Vill du veta mer?

Vill du veta mer finns det många webbsidor, böcker samt grupper inom social media som tar upp ämnet. Power of Senses och Sensiveda Hälsoutveckling finner ni i Mölnlycke och Göteborg, men båda erbjuder också samtal över telefon eller digitalt. Läs mer på deras webbsidor.  

Ida Engström – Power of Senses

Annika Rosenqvist – Sensiveda Hälsoutveckling