Tatueringar har alltid varit en del av människan utsmyckning men de senaste åren har de blivit allt vanligare hos gemene man. Minst 12% av Europas befolkning är idag tatuerad. Allt för sällan tänker vi dock kanske på vad dessa tatueringsfärger innehåller och hur de kan påverka vår hälsa. Hur farliga är egentligen tatueringsfärger? Här finner du även tips på växter som eventuellt kan minska de skadliga effekterna.
Runt 100 miljoner européer anses idag ha en eller flera tatueringar. En gammal tradition i människans historia som vi antagligen gjort så länge vi funnits. Som utsmyckning, tillhörigheten av en tribe, för konsten och så vidare. Men också för kicken det ger när nålen obehagligt behagligt penetrerar huden. De där endorfinerna och adrenalinet blir absolut beroendeframkallande. Men tatueringar används också för att täcka ärr, hedra minnen och så mycket mer.
Förr användes diverse färger från naturen men idag är dessvärre kontrollen av vad dessa tatueringsfärger ganska bristfällig. Tidigare låg fokuset på riskerna med att bli tatuerad kring hygien vid själva tatueringstillfället och därmed risker för infektioner. Men med tiden, och framförallt då fler och fler färger har kommit in på marknaden, riktas istället ljuset mot vad färgerna faktiskt innehåller och hur de påverkar våra kroppar.
”Mellan 2007 till 2019 återkallades 190 tatueringsfärger i Europa eftersom de innehöll hälsofarliga ämnen i för höga nivåer”
De tatueringsfärger som idag används är allt annat än rena och det är mycket osäkert hur de faktiskt påverkar vår hälsa. En viktig faktor att tänka på när vi går i tankar om att tatuera oss. En diskussion som jag anser hålls allt för sällan (och ja, jag är själv tatuerad).
Är tatueringsfärger verkligen gjorda för användning på människor?
Tyvärr har marknad för tatueringsfärger inte varit tillräckligt kontrollerad för att säkerställa att färgerna som används inte är hälsofarliga för användning på människor. Vid kontroller och tester upptäckt ofta många ämnen som inte har blivit testade på människor. Färger som många gånger är tillverkade för industrier, ink och plaster.
Mellan 2007 till 2019 återkallades 190 tatueringsfärger i Europa eftersom de innehöll hälsofarliga ämnen i för höga nivåer. Metaller så nickel, bly, arsenik, koppar, zink, kadmium, krom, kobolt och polycykliska aromatiska kolväten (som kan skada kromosomer, framkalla cancer samt skada lever och immunförsvar. Bland annat anledningen till att vi inte vill bränna mat eller äta grillat allt för ofta) samt andra hälsoskadliga ämnen.
Vad består tatueringsfärger av?
Tatueringsfärger består av många olika ämnen och som i de flesta länder inte anses vara läkemedel, även fast de injiceras in i huden, utan kosmetika. Vilket innebär att kontrollerna är färre och slappare än de mesta annat som injiceras i oss (det håller dock på att förändras, läs mer om det längre ner).
”Svarta, vita och bruna färger har setts vara de som innehållit minst farliga ämnen av stickprov som gjorts på tatueringsfärger”
Den vanligaste färgen är svart vilken vanligtvis innehåller ämnen som sotrelaterade föreningar (såsom kolsvart) och titanoxid eller järnoxid. Och på grund av de dåliga kontrollerna på tatueringsfärger har de också setts innehålla flera otillåtliga ämnen när stickprovet gjorts. Som exempelvis otillåtna konserveringsämnen eller för höga nivåer av andra skadliga ämnen. I stickprov som gjorts på flertalet tatueringsfärger har svarta, vita och bruna färger setts vara de som innehållit minst farliga ämnen.
Nanopartiklar kan vara hälsofarliga
Nanopartiklar är extremt små partiklar som finns naturligt, och kallas då ofta ultrafina partiklar, samt på omgjord väg vilket gör att ämnena kan få nya egenskaper och därmed funktioner. Dessa nanopartiklar finns bland annat inom elektronik, mediciner och i livsmedelsförpackningar.
Forskningen är inte helt säkrer än på hur människan påverkas av nanopartiklar men vissa har setts vara mycket hälsofarliga. Och nanopartiklar har hittats i tatueringsfärger där de alltså används för att de har vissa eftertraktade fysikaliska egenskaper. Exempelvis kan kolsvarta nanopartiklar, som har hittats i tatueringsfärger, vara giftiga för celler. Bland annat kan de aktivera pro-inflammatoriska vägar, öka fria radikaler, skada DNA, skapa dysfunktion i den cellulära metabolismen och negativa påverka funktionen i organ såsom det kardiovaskulära systemet.
Diverse nanomaterial har hittats i lymfkörtlar hos tatuerade personer och kan frigöras både från körtlarna samt från det tatuerade området flera år efter själva tatueringstillfället. Bland annat kan de utlösa hudbesvär såsom klåda och förhöjningar.
Besvär efter tatuering
Ca 1–5% av de som tatuerar sig får infektioner av bakterier efter tatuering, eftersom det översta hudlagret penetreras. Vilket kan vara allt från milda infektioner till att virus, svampar och allvarliga bakterieinfektioner tar sig in. Infektioner med virus och svampar är dock mycket ovanliga. Och störst risk för att få dessa infektioner är på grund av bristande hygien under tatueringstillfället.
”Nanopartiklar har hittats i lymfkörtlar hos tatuerade personer och kan frigöras från körtlarna samt från det tatuerade området flera år efter själva tatueringstillfället”
Det är alltså ytterst viktigt att hålla allt sterilt och rent under tatueringen. Vilket så klart de flesta tatuerare idag gör. Med sterila verktyg, plasthandskar, städad miljö och så vidare. Det är med andra ord ytterst liten chans att drabbas av en allvarlig infektion på grund bristande hygien vid tatueringstillfället i Sverige och andra länder med liknande regler.
Allergisk reaktion efter tatuering
Allergiska reaktioner anses vara de vanligaste biverkningar efter att ha blivit tatuerad. Och som främst visar sig genom reaktioner på huden.
Allergiska reaktioner behöver faktiskt inte uppkomma direkt efter tatueringstillfället utan kan komma flera månader efter. En av de vanligaste reaktionerna är mot nickel som dessvärre kan gömma sig i många färger. Röd färg anses vara den färg som ger mest upphov till allergiska reaktioner. Mest allergena ämnen har hittat i just den röda färgen, samtidigt som det också är en av de vanligaste färgerna.
Ökar riskerna för cancer med tatueringar?
Det har gjorts studier under många år för att följa om tatueringar ökar riskerna för framförallt hudcancer. Men inget sådant samband har kunnat setts. Självklart finns det fall där cancer har formats i tatueringarna men med tanke på hur många miljoner människor som är tatuerade världen över har inget samband setts än i att tatueringar skulle öka risken för hudcancer. Forskare och läkare understryker dock att fler studier behövs. Hur tatueringar påverkar andra typer av cancer är dock oklart. Exempelvis genom nanopartiklar eller tungmetaller.
”Forskningen har inte sett någon risk för ökning av hudcancer på grund av tatueringar”
Tatueringar som görs över födelsemärken kan dock göra att förändringar i märket inte märks i tid. Därför är rekommendationerna att inte måla ovanpå födelsemärken. Vilket kanske är lättare sagt än gjort.
Nya regler kring tatueringsfärger
Det har hittills alltså inte funnits tillräckligt med kontroller på tatueringsfärger och vad de innehåller. När Läkemedelsverket 2020 gjorde ett stickprov på 24 tatueringsfärger på marknaden visade sig enbart 2 av dem ha korrekt innehålls- och märkningsförteckning. Samtidigt som hälften av färgerna innehöll förbjuda ämnen samt för höga halter av föroreningar.
Men från och med januari 2022 kom nya hårdare EU-regler kring vad tatueringsfärger får innehålla. Det blir nu hårdare krav på skadliga ämnen, krav på märkning men också högre krav på tatuerarna och hur de informerar sina kunder. Det ska ställas högre krav på färgerna som säljs och används gällande koncentrationsgränser för många tusen skadliga ämnen. Bland annat arsenik, bly och polycykliska aromatiska kolväten som hittats i många färger.
Från och med nu är det Läkemedelsverket som har ansvaret för kontrollen av de nya reglerna. Vilket förhoppningsvis innebär att kontrollen av vilka färger som nu säljs på den svenska marknaden kommer att bli tydligare och hårdare.
Inte så kul för den som vill tatuera sig för tillfället eller som jobbar som tatuerare eftersom det från en dag till en annan blev brist på färger. Men i slutändan förhoppningsvis säkrare för alla som väljer att utföra denna vackra konst.
Örter för att minska de skadliga effekterna av tatueringsfärger?
Det finns många växter vi kan använda för att minska de skadliga effekterna av föroreningarna i tatueringsfärger. Bland annat klorofyll som binder flertalet toxiner, kolväten och tungmetaller till sig och för ut dem ur kroppen. Så ät allt som är grönt! Köpt, odlat och vilt plockat.
Eftersom många av de farliga ämnena finns i lymfkörtlar kan växter som rensar lymfsystemet och ser till att det fungerar optimalt möjligen vara till hjälp. Örter såsom ringblomma, snärjmåra och echinacea.
”Eftersom många av de farliga ämnena finns i lymfkörtlar kan växter som rensar lymfsystemet och ser till att det fungerar optimalt vara till hjälp efter tatuering”
Det kan också vara en bra ide att använda leversträkande örter efter tatueringstillfället. Örter som effektiviserar enzymerna i levern som för ut giftiga ämnen ur kroppen. Exempelvis äkta Johannesört, alla bittra växter, stor kardborre, maskrosor och krusskräppa.
Och kom ihåg att äta tillräckligt med kostfibrer så att du går på toaletten ofta! Samt dricka ordentligt med vätska. Ju längre tid avföringen stannar i tarmen desto mer toxiner återabsorberas ut till kroppen igen. Just de ämnen levern och kroppen försöker göra sig av med genom avföringen och urinen.
Referenser
American Society of Clinical Oncology (ASCO). (2021). Can getting a tattoo cause cancer? Hämtat den 2022-03-02 från: https://www.cancer.net/blog/2021-05/can-getting-tattoo-cause-cancer
Forskning & Framsten. (2020). Giftiga ämnen i tatueringsfärg. Hämtat den 2022-03-07 från: https://fof.se/artikel/2020/8/giftiga-amnen-i-tatueringsfarg/
Laux, P., Tralau, T., Tentschert, J. Blume, A. Dahouk, S., Prof, B., Wolfgang, P., Bernstein, E., Bocca, B., Alimonti, A., Colebrook, H., De Cuyper, C., Dähne, L., Hauri, U., Howard, P., Janssen, P., Katz, L., Klitzman, B. et al. 2016). A Medical-toxicological View of Tattooing. The Lancet (British Edition). 387(10016). p 395-402.
Läkemedelsverket. (2021). Nya EU-regler stället hårdare krav på tatueringsfärger. Hämtat den 2022-03-01 från: https://www.lakemedelsverket.se/sv/nyheter/nya-eu-regler-staller-hardare-krav-pa-tatueringsfarger
Minghetti, P., Umberto M. M., Rossella D. & Rocco, P. (2019). The Safety of Tattoo Inks: Possible Options for a Common Regulatory Framework. The Science of the Total Environment. 651(Pt 1). P 634-37.
© 2024 Way of Life Hälso- & Örtblogg