6 myter om kost

6 myter om kost

Det cirkulerar så många faktoider (något som tas för att vara en sanning men som egentligen saknar tillräcklig grund) på internet angående kost. Problemet är att många utan adekvat utbildning uttalar sig och gör rekommendationer om kost. Och verkar då utgå från just dessa faktoider, om det har sagt tillräckligt många gånger måste det väl vara sant?? Men faktum är att det är många av dessa myter som inte har någon grund att stå på. Som i vissa fall är helt felaktiga.

1. Du kan balansera din kropps pH-värde genom att dricka varmt citronvatten

Detta måste vara en av de absolut mest spridda trenderna de senaste 5 åren. Den verkar ha avtagit en aning men ack fortfarande så implementerad i många människors liv.

Magsyrans pH-värde ligger på ca 1–3 beroende på om man precis har ätit eller inte. En citrons pH-värde är ca 2–3. Alltså är både citronen och magsaften sura. En del av myten är att citrons effekt på pH-värdet i kroppen är att göra det basiskt. Alltså höja pH-värdet. För det första, var? Vilket pH-värde pratar man om? Magens? Blodets? Leverns? Tarmarnas? Det har slängts lite för mycket med ”kroppens” pH-värde. Varje del av kroppen har olika pH-värden som styrs minutiöst av kroppens syra-basbalans. Citronvatten kommer inte att påverka detta. Den varken gör ”kroppens” pH-värde mer basiskt eller surt.

Det är enbart om du äter rysligt dåligt eller inte alls som ditt pH-värde i framförallt blodet förändras. Och det är livsfarligt. Minsta lilla avvikelse och du hamnar på sjukhuset. Magens pH kommer du heller inte att förändra åt något håll, det vill du inte! Det kommer att vara lågt för att det behöver det, annars aktiveras inte vissa enzymer som behövs för att sönderdela vår mat samt för att avdöda bakterier som följer med maten ner. Vilket annat pH-värde är det vi försöker påverka? Äter du rent allmänt hälsosam mat behöver du inte fundera på kroppens pH-balans. Med bra näring kommer den att fungera precis så bra som den kan, detta är en av grejerna kroppen klarar mycket bra på egen hand.   

Däremot innehåller citron och andra citrusfrukter många andra positiva hälsoeffekter, men inte den om att balansera ditt pH-värde. Läs artikeln ”Kan man verkligen påverka sitt pH-värde med kosten?” för mer information.

2. Du ska äta en antiinflammatorisk kost

Visst finns det livsmedel som orsakar inflammation, framförallt om du har en intolerans mot dessa. Och det finns definitiv mat som är antiinflammatorisk. Men inflammationsmarkörer ökar främst i takt med övervikt och ohälsa. Vill du minska dina inflammationsmarkörer bör du med andra ord framförallt gå ner överviktiga kilon, snarare än att äta ”antiinflammatoriska” livsmedel. Många av inflammationsmarkörerna stiger just vid övervikt och istället minskar när dessa kilon tappas. Du måste ta hela ditt liv i beaktning; att inte sova tillräckligt, övervikt, låg aktivitetsnivå och stress kan alla skapa inflammation.

En kost med just de livsmedel dessa dieter framhäver är hälsofrämjande så äter du mycket grönsaker och minskar på skräpmat kommer du att gå ner i vikt. Om det är det du behöver. Och du kommer att få en bättre hälsa, eftersom dessa livsmedel är vad som skapar hälsa och bekämpar ohälsa. Precis som skräpmat orsakar ohälsa. Oavsett vilka ”beteckningar” vi sätter på dessa livsmedel. Alla dieter förespråkar detta och att äta hälsosam mat kommer att leda till att du får bättre hälsomarkörer generellt och förhoppningsvis leda till att du tappar överflödiga kilon. Och på så sätt får mindre inflammation i kroppen. Men det är alla stegen som leder till det, inte enbart den ”antiinflammatoriska kosten” du stoppar i dig.

Skräpmat, övervikt, dåliga livsvanor och ohälsa leder till inflammation. En bra kost med rätt fettsyror och mycket grönsaker leder till hälsa, balans och därmed mindre inflammation. Jag tycker personligen att detta mestadels är ett nytt sätt att fånga personer, sätta en etikett på en modediet som många kan relatera till och därmed få med sig dessa individer. En antiinflammatorisk livsstil är helt enkelt ett sunt liv. Vilket är helheten av ditt liv. Och det är alltid vad vi behöver göra för att få bra hälsomarkörer. Inga quickfixes med en ”antiinflammatorisk kost”. Jag blir så trött på dessa förenklande mode-ord.

tallrik och skålar med lax, ris och grönsaker på bord med servett och träskärbräda, hälsosam kost

3. Man ska inte dricka tillsammans med måltid

Denna myt kanske inte är så stark längre men ändock värd att ta upp. Tanken är att matsmältningen inte fungerar lika bra om man dricker vätska tillsammans med en måltid. Att vätskan bland annat skulle späda ut magsaften allt för mycket. Men maten bryts inte framförallt ner av magsaften utan av specifika enzymer för varje ämne. Dessa fungerar oavsett om det finns vätska i magen eller inte. Magsaften är till exempel viktig för att aktivera vissa av dessa enzymer och det är en av anledningarna till att magsyran har ett lågt pH, annars skulle de inte aktiveras. Men maten bryts ner av specifika enzymer, oavsett mängd vätska i magen.

För individer som tenderar att överäta kan det till och med vara positivt att dricka mycket tillsammans med maten. Eftersom vätskan då upptar plats i magen och gör att man känner sig mättare fortare. Det har visat sig vara ett enkelt knep för vissa att äta mindre.  

4. Kokosolja är det bästa fettet

Kokosolja innehåller mestadels mättade fetter, hela 90% är mättade fettsyror. De senaste åren har det påpekats att de mellankedjiga fettsyror som kokosoljan innehåller absorberas och används annorlunda mot de längre fettsyrorna som andra mättade fetter har. Vilket till viss del är sant, de har vanligen inte riktig samma långa absorption och kan därmed användas av kroppen snabbare. Vissa av dessa mellankedjiga fettsyror har dock setts absorberas på samma sätt som långkedjiga, vilka är de som finns i exempelvis smör.

Men, mättade fetter är ändock fortfarande mättade fetter. Den samlade forskningen vi nu har kring fetter visar på att individer som konsumerar stora delar mättade fetter har sämre hälsa. Istället bör vi konsumera majoriteten omättade fetter.

En av de absolut viktigaste faktorerna till varför vi vill ha mestadels omättade fetter genom vår mat är på grund av molekylstrukturen av fettsyrorna. De oljor och fetter som är rinnande är omättade eftersom molekylstrukturen inte är rigid, det finns lite mellanrum i strukturen. Medan de hos mättade fettsyror sitter tätt ihoppackade och är därmed hårda.

Dessa fettsyror är vad som bygger upp våra cellväggar, den yttre delen av cellen. Vi vill att dessa cellväggar ska vara mjuka och smidiga så att ämnen kan ta sig in och ut ur cellen. Vad de består av beror på vilket fett vi konsumerar genom vår mat. Då kanske ni förstår hur dessa cellväggar kommer att se ut om vi konsumerar stora mängder mättade fetter? Inte så smidiga och mjuka utan mer rigida. Vi vill ha en blandning av fettsyror för den bästa cellväggen med en minoritet av mättade fetter. Och kokosoljan är fortfarande ett mättat fett.

En hög konsumtion av mättade fetter har dessutom kopplats samman med en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt tarmcancer. Men om du är vegan och inte får i dig mättade fetter genom djurfett, ja, då kan du så klart äta större mängder kokosolja. Och om du tränar mycket kommer du att använda mer mättade fetter och behöver därmed inte tänka på det lika mycket som en person med låg aktivitetsnivå.

Visst stämmer det att kokosoljan består av mellanlånga fettkedjor vilka används snabbare till energi än vad de långkedjiga gör, som finns i smör. Att dessa fettsyror har positivare effekter än de långkedjiga har setts i flera studier. De verkar inte påverka blodfetter lika illa till exempel. Men problemet är att kokosoljan inte bara består av dessa mellankedjiga fettsyror, utan är en sammansättning av många olika mättade fetter. Man kan därför inte ta studier som har gjorts på enbart mellankedjiga och överföra dem till kokosoljan. Andra studier har visat på att många av de mellankedjiga i kokosoljan ändock tas upp likadant som de långkedjiga.

Det finns faktiskt inte tillräckligt med forskning fram tills idag för att stödja de påstående som kokosoljan har fått de senaste åren, framförallt på internet. Det har gjorts en del studier på djur som har plockats upp och används som bevis. Det finns dock tillräckligt med forskning på att oljan har många fördelar externt, på huden och som tandsköljning. Men inte internt. Och som sagt, på mellankedjiga fettsyror isolerat. Vad vi dock vet genom forskningen är att vi ska begränsa vårt intag av mättade fetter och istället äta mer av de omättade.

Kokosolja har absolut massvis med hälsofördelar av olika skäl. Oljan innehåller till exempel många näringsämnen såsom vitamin E och polyfenoler (en antioxidant). Så visst, kokosoljan (som ju smälter i lägre temperaturer än smör) må vara ett bättre alternativ än smör. Kokosoljan har till exempel setts ha mer positiva effekter på blodfetter än smör. Men sämre än de omättade fetterna som finns i rinnande vegetabiliska oljor. Absolut, ät kokosolja men inte bara. Utan variera mellan alla olika oljor. Varje fett har sin fördel.

kokosolja i glasburkar på randig duk
Kokosoljan har många fördelar men är fortfarande ett mättat fett, Så välj inte enbart kokosolja utan variera mellan olika fettyper.

5. Agave-sirap är ett bättre sötningsalternativ än vitt socker

Det finns idag många sötningsalternativ istället för vitt socker. Agave har blivit en av de mest populära och används gladeligen av kost-intresserade som sötningsalternativ. Men problemet är att agave, likväl som sötningsmedlet High Fructos Corn Syrup, består mestadels av fruktos. Medan vitt socker består av sackaros vilket är en sammansättning av fruktos och glukos.

Glukos är det våra celler och vår hjärna kan använda som energi och den molekylen alla nedbrytbara kolhydrater spjälkas till. Fruktos kan istället inte användas av någon del av kroppen. Utan måste först komma till levern och genomgå en ganska komplicerad process för att omvandlas till glukos, eller så struntar kroppen i det och lagrar det som fett. Det är helt beroende på hur många andra kolhydrater du också äter samt din genetik. Vissa har svårt för denna omvandling varpå fruktosen följer med ner till tjocktarmen istället och kan där orsaka gaser. Omvandlingen i levern kan eventuellt också orsaka påfrestning och i värsta fall leverskador. Framförallt om man konsumerar stora mängder fruktos.

Den mesta agavesirapen som säljs är precis lika raffinerad som vanligt socker och innehåller därför inga andra näringsämnen. Men även om du köper en som blivit kallpressad och fortfarande innehåller näringsämnen kvarstår problematiken med att den främst består av fruktos. Så mycket som 75–90% av sockerarterna är fruktos. I jämförelse med till exempel honung där lite mer än hälften av sockerarterna är fruktos. Men tack vare de små mängderna glukos har agave ett lågt glykemiskt index, vilket sirapen har fått positiv uppmärksamhet för. Ett lågt GI gör att blodsockret inte höjs lika snabbt och därav har den promotats för diabetiker. Men det finns både forskning som visar på positiva resultat för diabetiker, likväl som negativa hälsoeffekter på grund av anledningen till det låga glykemiska indexet; fruktosen.

Fruktos är ju också den främsta nedbrytbara kolhydraten i frukt. Men där är den sammanbunden med så många andra näringsämnen och framförallt fibrer, att de inte får samma effekt. Det finns inga negativa effekter med att äta mycket frukt. Utan precis tvärtom, till och med för individer med diabetes (jag vet att många kan ha motsatta åsikter men flertalet forskningsstudier påvisar just detta). Förutom att de kan bidra till ett ökat sötsug vilket kan vara problematiskt i sig.

Visst innehåller många agave-sirapssorter mer näringsämnen än vitt socker men det är i så små mängder att de inte har någon påverkan på din allmänna näringsstatus. Då behöver du äta massa, vilket leder till ett alltför stora intag av socker. Agave innehåller dessutom fler kalorier än vanligt socker, vilket kan vara ytterst betydelsefullt för vissa individer. Så det bästa är så klart att rent allmänt minska på sockerintaget.

person häller honung eller agavesirpa på pankakor på fat
Agavesirap innehåller nästan enbart fruktos vilket är svårt för kroppen att använda

6. I vilket ordning man äter mat spelar roll. Till exempel ska frukt inte ätas efter kött.

Denna myt kanske inte är lika spridd i Sverige som den är i resten av världen. I det judiska sammanhanget är den till och med en del av traditionen (jag är gift med en israel). Tanken är helt enkelt att det tar längre tid att smälta viss typ av mat, som till exempel kött, och maten ovanpå kommer då att ruttna och fermentera innan den bryts ner. Alltså om man först äter en måltid med kött, och sedan äter frukt till efterrätt. Man skulle då alltså kunna få magbesvär, ont och matsmältningsproblem.

Men för det första kan inget fermenteras i magen. För det krävs bakterier och i magen finns det ytterst få på grund av det låga pH-värdet. Det är lågt just för att avdöda bakterier som följer ner med maten.

Precis som jag skrev i ett av styckena ovan, bryts varje makroämne (kolhydrater, protein och fett) ner genom enskilda processer. Det är främst enzymer som bryter ner kolhydrater och proteiner. Denna process påbörjas redan i munnen där enzymer för att bryta ner kolhydrater finns. Den sura magsyran aktiver sedan enzymer för att bryta ner proteiner. Och fetterna påbörjar sin nedbrytning av enzymer i svalget, sedan i magsäcken men den främsta nedbrytningen sker med hjälp av gallsyran från gallblåsan. Vilken frisläpps i tunntarmen.

Man behöver med andra ord inte vara orolig för att maten inte ska brytas ner beroende på vilken ordning man äter livsmedlen. Men sen har alla individuella problem med diverse livsmedel vilket kan påverka nedbrytningen så klart. Det är dock alltså inte så att maten som ligger längst ner i magsäcken är den som bryts ner först och att resten får vänta. Det sker en enzymatisk nedbrytning av maten i hela matsäcken omedelbart. Magsäcken består av muskler som ”kramar” och vänder runt på maten. Om man får problem med gasbildning är det alltid från tarmarna. Det är där vi har bakterier som fermenterar framförallt fibrer och när denna processen sker bildas gaser. Får du magknip i magsäcken direkt efter att du har ätit beror det på något annat. Inte på att du har ätit maten i fel ordning.

Sen har så klart diverse livsmedels olika påverkan på varandra. Till exempel hämmar kalcium och koffein upptaget av järn och fettsyrorna omega 3 och omega 6 konkurrerar om samma upptagskanaler. Men det är ju en annan fråga, om kombinationen av livsmedel. Snarare än i vilken ordning de äts och att det skulle påverka matsmältningen.

Gluten…..

Tänkte att jag skulle ge mig in i gluten-diskussionen här också… Men den är allt för stor så det får bli ett helt eget inlägg. Stay tuned!

Lämna gärna kommentaren nedanför, jag vet att många har starka åsikter kring dessa punkter

Karolines Way Of Life HälsoBlogg

Jag heter Karoline och driver denna HälsoBlogg där jag skriver artiklar kring det mesta som har med hälsa att göra. Det viktigaste jag vill säga är: hälsa är inte att vara perfekt. Jag vill inspirera till ett lagom hälsosamt liv, där kraven sätts utifrån vad du faktiskt kan uppnå i just ditt liv. Min bakgrund är en kandidatexamen i hälsa och kost från Göteborgs universitet. Utöver det har jag studerat extra träningslära, är herbalist och företagsekonom.

Lämna ett svar