You are currently viewing Kan man verkligen påverka sitt pH-värde med kosten?

Kan man verkligen påverka sitt pH-värde med kosten?

Att påverka vårt ph-värde i kroppen med kosten, går det verkligen? Det pratas idag ofta om att våra kroppar är försurade och att vi behöver göra dem mer basiska. Som med mycket annat cirkulerande på internet, om det har skrivits tillräckligt många gånger måste det ju vara sant, eller hur…? Låt oss gå igenom vad forskningen säger om att balansera sitt pH-värde med hjälp av kosten.

pH-skalan

Låt oss först friska upp minnet om vad pH faktiskt innebär. PH-skalan visar på hur många vätejoner (H+) som finns i en lösning. Lösningar med låga värden kallas sura och de med höga för basiska. Skalan går från 0–14 där 0 är surt och 14 är basiskt (alkaliskt), 7 är då neutralt.

Förespråkarna av en alkalisk diet, för att påverka ph-värde med kosten

Teorin bakom är att mat som är sur (pH under 7) gör att kroppen behöver kämpa hårdare för att behålla sitt pH-värde. För att hålla denna balans tas basiska mineraler från skelettbenen, såsom kalcium och magnesium. Detta verkar vara det främsta som förespåkas med dieten. Det påstås också att proteiner är försurande och därför ska begränsas.

Enligt dieten bör man få 80% av sin mat från basbildande mat och enbart 20% från syrabildande livsmedel. Försurande mat är bland annat kött, fisk, ägg, mejeriprodukter, bovete, de flesta spannmålsprodukter, alla nötter förutom mandlar, alkohol och socker.

Basbildande mat är istället till exempel de flesta grönsaker, legymer, frön (förutom sesam), frukt, bär, färskpressad saft av citron och lime och skalade mandlar.

Påståendet är att man genom dieten kan reducera risken för flertalet sjukdomar såsom benskörhet och cancer. Cancer sägs växa framförallt i en sur miljö och genom att äta basiska kost gör man det alltså svårare för cancer att växa till.

träbord med gaffel och kniv med träskaft, kan vi påverka kroppen pH-värde med kosten
Kan man verkligen påverka sitt pH-värde i kroppen med maten? Och vill vi ens det?

pH-värden i olika organ

Alla organ i kroppen har olika pH-värden och de finns flera system som hjälper till att reglera dem, den så kallade syra-basbalansen. Den första frågan man bör ställa sig är vilken del av kroppen man vill påverka pH-värdet i när vi gör dessa kostrelaterade försök? Låt oss gå igenom de olika alternativen:

Blodet

Blodet ligger på ett snävt värde mellan 7,35–7,45. Vi har flera system i kroppen som hjälper till att hålla denna balans, bland annat andningen och njurarna. Dessa, tillsammans med andra system, lägger till och tar bort ämnen ur våra kroppar som påverkar pH:t till att bli mer basiskt eller surt (inom detta snäva området, 7,35–7,45).

Denna balans är svår att påverkar genom maten vi äter, såvida vi tex inte lägger av att äta mer eller mindre helt. Just anorektiker kan drabbas av så kallad ”ketoacidos” på grund av att de inte får i sig tillräckligt med energi och framförallt kolhydrater och därmed bildar ketonkroppar som i längden försurar blodet. En sådan förändring som håller i sig ett tag resulterar i döden (vare sig den är upp eller ner på pH-skalan).

Magen

Magen har normalt ett PH-värde på ca 1–3 (i jämförelse med tex citron som har ca 2) och ökar lite precis efter en måltid. I magen finns bland annat enzymer för att bryta ner proteiner. De aktiveras inte om PH-värdet är för högt och vi kan därmed inte påbörja nedbrytningen av proteiner.

Dessutom behöver magen vara ytterst sur för att döda bakterier som följer med ner med maten. Det är en högst viktig funktion. Alltså vill vi inte försöka påverka pH-värdet i magsäcken eftersom även här tar kroppen själv hand om det om vi lever någorlunda hälsosamt (vissa mediciner kan dock påverka värdet i magsäcken).

När vi tex dricker bikarbonat, som är basiskt, sker en förändring av magens pH-värde under en kort tid, men sedan återgår det till sitt normala. Annars hade magens och alla dess enzymers funktioner inte fungerat. 

Tarmarna

I tjocktarmen finns miljarder med bakterier som reglerar miljön och därmed bland annat pH-värdet. Precis som i magen är det viktigt att tarmarna är aningen sura för att förhindra tillväxt av oönskade patogena bakterier. Därav vill vi äta mycket fiberrik mat (tex fullkornsprodukter, frukter, grönsaker, bönor, nötter och frön) eftersom de är mat (prebiotika) för de goda bakterierna i tarmen. När de fermenterar fibrerna hålls pH-värdet på en bra nivå.

Följaktligen, äter vi bra mat med mycket fibrer ser bland annat bakterierna till att tarmarnas pH-värde håller sig på en bra nivå.

Andra organ

Förutom de organ vi precis har gått igenom har jag svårt att tro att det är andra ställen på kroppen vi försöker att påverka gällande pH?

pH-värdet i urinet

Det värde vi kan få genom att mäta urinet är totalt missvisande eftersom det är ett sätt för kroppen att reglera pHt. Genom att helt enkelt kissa ut ämnen kroppen inte behöver för att balanser pH-värdet. Njurarna är några av de viktigaste organen i syra-basbalansen, vilka hjälper till att reglerar den genom att föra ut ämnen ur kroppen med urinering.

bild med olika livsmedel  och pH-skala för att visa kostens pH-värde

Därmed kan pH-värdet i urinen variera väldigt och är totalt missvisande för värden i resterande delar av kroppen. Om man skulle äta mat som är syrabildande kommer urinen möjligen vara mer surt eftersom bland annat njurarna gör sig av med molekyler som bidrar till försurandet genom urinen. Vill man mäta de faktiska värdena i kroppen behöver man mer avancerade tester.

Forskningen kring att påverka pH-värde med kosten

Det finns förespråkare för båda sidorna gällande om man kan eller inte påverka pH-värdet med hjälp av kosten. En hög köttkonsultion anses ha en försurande effekt varpå kroppen använder diverse saltmineraler för att balansera upp pH-värdet, framförallt kalcium. Eftersom stora delar av framförallt västvärlden äter enorma mängder kött skulle detta kunna vara en förklaring till osteoperos (benskörhet).

I vilket fall, en såpass hög konsumtion av kött som vi i växtvärlden idag har är negativ för hälsan ur många synvinklar. Bland annat ökar risken för t.ex. mag- och tarmcancer samt de höga mängderna mättate fett kan leda till diverse metabola sjukdomar.

Med tanke på att vi människor alltid har jagat och intagit telativt höga halter av protein under all vår existens vore det kanske orimligt med denna teori? Forskare som motsätter sig denna teori hävdar att vi då borde vara urholkade efter bara några år vilket vi inte är. Framförallt inte om man är fysisk aktiv och på så sätt stärker sitt skelett. De framhåller att dessa balanserande mineraler inte kan vara det enda sättet för kroppen att behålla pH-balansen efter mat med lågt pH. Det är antagligen många processer som vi inte än har upptäckt.

Varför vi inte kan påverka vårt pH-värde kortsiktigt med kosten

Återigen, kroppen kan alldeles utmärkt på egen hand hålla pH-homeostas så länge man lever ett någorlunda hälsosamt liv, det tål att upprepas. Maten vi äter går först till magsäcken där den börjar processas (eller rättare sagt, de första stegen börjar redan i munnen). Sedan till tunntarmen där vidare nedbrytning sker och också den mesta absorptionen. För att föras vidare genom porta venen till levern där maten ”renas” innan den förs ut till resten av kroppen som näring.

De slaggprodukter kroppen inte vill ha transporteras vidare till njurarna och ut med urinen (eller följer med ner till tarmen och vidare ut med feces). Det är en ganska lång, kontrollerad process innan kroppen faktiskt får ta del av alla näringsämnen. På den långa vägen frisätts många olika ämnen för att hålla pH precis där varje organ vill ha det.

Bland annat frisätter njurarna mer bikarbonat för att reglera värdet och gör sedan av med överblivna metaboliter genom urinen. Bikarbonaten bildar också tillsammans med andra molekyler koldioxid som sedan lungorna andas ut. Om något av kroppens pH-värden går utanför dess gränser blir man väldigt sjuk, väldigt snabbt.

Fysisk aktivitet ger starkt skelett

För att skapa en stark benstomme behöver man röra på sig, utsätta skelettet för tryck och därmed hålls benen starka (läs artikeln ”Rekommendationer för fysisk aktivitet”). Den byggs upp under barndomen, därför är det så viktigt att man som barn rör på sig mycket! Runt 20-årsålder börjar skeletten brytas ner men om man är fysiskt aktiv kan man behålla det man redan har, länge och väl. Med andra ord kommer rörelse och träning att behålla dina ben starka, inte framförallt basisks eller sur mat.   

Mycket forskning anser att det inte finns tillräckligt med bevis på att en basisk diet skulle påverka vare sig benskörhet eller cancer. Livsmedel med höga halter av kalcium såsom mejeriprodukter anses istället påverka skelettet i en positiv riktning (vilket många har olika tankar om och inte heller forskningen kan förklara varför vi scandinavier som intar stora mängder mejeriprodukter också har många fall av benskörhet). Är man orolig för att kalcium och magnesium tas från skelettet genom viss mat kan man inta många nyttiga livsmedel som har höga halter av dessa mineraler (det är ju ganska grymt att mörk choklad har höga halter av magnesium). Men framförallt träna och röra på sig.

blond kvinna i träningskläder och jacka runt midjan springer på grusväg i en park, fysisk aktivitet ger starkt skelett mer än att pH-värdet urholkar skelettet genom kosten. Påverka ph-värde med kosten och fysisk aktivitet
Det finns teorier om att felaktig mat försurar kroppens pH som i sin tur kan leda till exempelvis benskörhet. Men vill man ha starka ben ska man framförallt träna. Fysisk aktivitet stärker kroppans skelett.

Kan vi påverka på cancer med en ph-balanserande kost?

Cancer kan leva i vilket pH-värde som helst men gör själv att värdet blir mer försurar, det verkar alltså som att det främst är cancercellerna i sig som försurar miljön. Man kan framförallt motverka cancer genom att äta hälsosamt, framförallt mycket växtbaserat.

Att rent allmänt äta mycket grönsaker, frukter och måttligt med kött anses i alla sammanhang (modedieter såväl som forskning) hälsosamt och bra för att undvika sjukdomar. Men att det skulle bero på balansering av något pH-värde verkar de flesta forkare inte anse.

Funkar dieten?

Oavsett anledning till att byta ut mycket av de ”försurande” produkterna, som tex socker, raffinerade spannmålsprodukter, alkohol och stora mängder kött, mot flera av de ”basande”, såsom grönsaker och frukter, kommer att påverka din hälsa i en positiv riktning.

Rekommendationerna är till exempel att inte äta mer än 500 gram rött kött per vecka. Självklart kommer du att må bättre av att göra den förändringen, men om det är på grund av pH-värdet finns det inget i dagens vetenskap som verkar styrka.

Många förespråkare nämner även att flera typer av proteiner är syrabildande vilket innebär att dieten de talar för kan bli relativt proteinfattig. Proteiner behövs för flertalet funktioner i kroppen. De agerar bland annat som muskulära byggstenar, transportörer, enzymer, hormoner, skyddsfaktorer och mycket mer. Försöker man samtidigt att gå ner i vikt och därmed ligger i negativ energibalans kommer proteiner från maten att främst användas för att utnyttjas som energikälla och inte till alla de andra viktiga uppgifterna aminosyror har. Jag skulle personligen aldrig rekommendera någon att ta bort så många proteinkällor. Framförallt om man också tränar.   

Blå keramiktallrik med grönsaker och ägg, avokado ligger på sidan av på ett gamalt rustik träbord med blommor och ett glas dryck. 
Balansera ph-värden med hjälp av kosten.
Äter du en balanserad kost med mycket grönsaker kommer kroppen att må bra och få de byggstenar den behöver för att hålla sig hälsosam.

Slutligen och sammanfattningsvis

Den främsta anledningen till att äta en pH-balanserande kost är alltså för att inte kroppen inte ska urholka skeletter på framförallt kalcium. Här är forskningen fram till idag lite oenese. Den grupp som oavsett kost har störst risk för att drabbas av benskörhet är äldre kvinnor som helt enkelt får skörare ben med åldern. Sammanställningar av forskningen har sett att ålder, kön samt hur fysisk aktiv man är mer avgörande faktorer gällande risken för benskörhet än om man äter en syrabildande kost.

Är man en äldre kvinna som inte rör på sig speciellt mycket kan man således eventuellt tänka lite extra på att hålla ner sin konsumtionen av syrebildande mat.

Allmänt hälsosam diet

Många av de kostråd som ges med en så kallas alkaliserande diet kan ge hälsofördelar, om man inte åt dessa innan. Alla dieter, oavsett vad de förespråkar, som gör att en individ byter ut dåliga matvanor mot bättre kommer uppenbarligen att ge positiva hälsofördelar. Många gånger är det vad vi tar bort som ger positiva resultat, snarare är utformingen på det vi lägger till.

I slutändan förespråkar nästintill samtliga så kallade ”modedieter” ungefär samma saker; minska på rött kött, salt, alkohol, processad mat, socker och skräpmat. Samtidigt som man ska öka sin konsumtion av till exempel grönsaker, frukter, nötter, bönor och nyttiga oljor. Alla dieter lägger tonvikten på olika anledningar till varför och tillvägagångssättet men i slutändan förespråkar de i princip samma sak. Men alla dessa förändringar kommer att leda till bättre hälsa.

Det verkar som att vi lever i en tid då vi har tappat tron på och förtroendet till att kroppen löser sina uppgifter på egen hand. Vi ska detoxa den, förändra pH-värde, skölja tarmarna o.s.v. Visst, vi utsätter våra kroppar (och psyken) för mycket mer än vad de naturligt är ämnande för men för mig låter dessa ofta mest som quickfix-lösning för att kunna sälja en vara eller tjänst. Och det är väl precis just det många vill ha. Det är faktiskt ganska fantastiskt hur kroppen löser och balanserar alla dessa system på egen hand, så kallad homeostas, om vi bara behandlar den tillräckligt väl. Lev allmänt hälsosamt (och vad är då hälsosamt tänker du…?) och kroppen löser mycket själv.

Andningsövningar

Vill du underlätta för din kropp att balansera pH-värden i kroppen är något av de viktigaste att andas djupt. Lungorna är ett av kroppens största organ inom syre-basbalansen. Är du orolig för att din kropp inte mår bra, gör andningsövningar vilket kommer att göra positivt för både kropp och sinne.

Stressa mindre, sov tillräckligt, rör på dig, ät näringsrik mat och lev ett hälsosamt liv (notera, absolut inte nödvändigtvis ett perfekt liv). Med en hälsosam livsstil kommer din kropp att reglera pH alldeles själv, du behöver inte fundera på det. Det finns mycket i kroppen vi kan kontrollera, försök att ge dig själv en paus från denna.

Referenser

Abrahamsson, L., Andersson, A. & Nilsson, G. (2013). Näringslära för högskolan. Stockholm: Liber

Frassetto, N., Banerjee, T., Powe, N. & Sebastian, A. (2018). Acid balance, dietary acid load and bone effects – a controversial subject. Nutriens. 10(4): 517. DOI: 10.3390/nu10040517PMCID: PMC5946302PMID: 29690515

Hanley, D. A. & Whiting, S. J. (2013). Does a High Dietary Acid Content Cause Bone Loss, and Can Bone Loss Be Prevented With an Alkaline Diet?. Journal of Clinical Densitometry. Volume 16, Issue 4, October–December 2013, Pages 420-425

Livsmedelsverket. (2020). Kött och chark – råd. Hämtat den 2020-04-28 från: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/kostrad-och-matvanor/rad-om-bra-mat-hitta-ditt-satt/kott-och-chark

Moira Lawler. (2020). Alkaline Diet 101: Review, Research, Food List, and More. Hämtat den 2020-04-29 från: https://www.everydayhealth.com/diet-and-nutrition/diet/comprehensive-review-alkaline-diet-what-it-how-it-works-what-eat/#definition

Sand, O., Sjaastad, O. V., Haug, E. & Bjålie J. G. (2007). Människokroppen – fysiologi och anatomi”. Stockholm: Liber

Schwalfenberg, G. K. (2012). Review Article: The Alkaline Diet: Is There Evidence That an Alkaline pH Diet Benefits Health? Journal of Environmental and Public Health. Volume 2012, Article ID 727630, 7 pages. doi:10.1155/2012/727630

Huebner, J., Marienfeld, S., Abbenhardt., Ulrich C., Micke, O., Muecke, R. & Loeser, C. (2014). Counseling Patients on Cancer Diets: A Review of the Literature and Recommendations for Clinical Practice. Anticancer Research. January 2014. vol. 34 no. 1 39-48.

© 2022 Karolines Way Of Life HälsoBlogg

Karolines Way Of Life HälsoBlogg

Jag heter Karoline och driver denna Hälso- och Örtblogg där jag skriver artiklar kring det mesta som har med hälsa att göra. Det viktigaste jag vill inspirera till är: hälsa är inte att vara perfekt. Jag vill inspirera till ett lagom hälsosamt liv, där kraven sätts utifrån vad du faktiskt kan uppnå i just ditt liv. Och örter (läkeväxter) kan hjälpa oss på den vägen. Min bakgrund är en kandidatexamen inom hälsa och kost. Dessutom är jag örtkännare (herbalist).

Detta inlägg har 4 kommentarer

  1. Marlene

    Väldigt lärorikt! Tydligt och bra skrivet ?

Lämna ett svar