Du visar för närvarande Mer benskörhet i länder med hög konsumtion av mjölk – och vad som verkligen stärker skelettet

Mer benskörhet i länder med hög konsumtion av mjölk – och vad som verkligen stärker skelettet

Den seglivade gamla myten om att mejeriprodukter skulle vara exceptionellt bra för att stärka våra skelett och motverka benskörhet är svår att slå hål på. Trots larmrapporter från diverse studier runt om i världen som visar på att länder med hög konsumtion av mjölk också har fler fall av benskörhet matas vi i Sverige fortfarande med att det är just genom mjölken vi får starka ben. Men det visar sig att varken kalcium eller mjölk har vetenskapliga bevis på att de motverkar benbrott.

All information i denna artikel kommer från vetenskapliga källor, inga ”anti-mejeri”-kampanjer.

Två viktiga detaljer att ta upp till att börja med:

  1. Jag har skrivit det i en artikel tidigare men ska vi vuxna verkligen dia ett helt liv? En annan djurart dessutom. Knappast. Och vad bidrar det med hos vuxna individer?
  2. Är jag emot att dricka mjölk? Absolut inte, jag är inte emot någonting i lagom mängder. Men jag har däremot inte mycket för alla de industrier som har så stor makt att de kan indoktrinera oss medborgare med lite vad som för deras egen lukrativa vinning. Vare sig det är läkemedelsbolagen, mjölkindustrin eller skogsindustrin. Och hur de tillåts så göra på grund av deras maktpositioner.

Skandinavien flest benbrott i hela världen

Skandinavien har den högsta frekvensen av benskörhet i världen. Samtidigt som vi också dricker mest mjölk av alla länder. Varför vi i dessa länder drabbas så pass är fortfarande inte helt klarlagt. Anledningar som ärftlighet, kostvanor med låga nivåer D-vitamin och låg fysisk aktivitet är några av de faktorer som idag diskuterad inom forskarvärlden. Vi lever ju dessutom längre än många andra befolkningar i världen och det är just främst de äldre som drabbas av benskörhet.

Vad är benskörhet?

Benskörhet, eller osteroporos, är en sjukdom som innebär att skelettet har en låg bentäthet vilket leder till större risk för frakturer (benbrott). En sjukdom som inte märks innan just frakturer sker, framförallt lårbenshalsen eller höftleds-, överarms- och handledsfrakturer.

”Skandinavien har den högsta frekvensen av benskörhet i världen. Samtidigt som vi också dricker mest mjölk av alla länder”

Fler kvinnor än män drabbas och framförallt efter klimakteriet då nedbrytningen av skelettet accelereras (läs längre ner, samt artikeln ”Fysisk aktivitet före, under och efter klimakteriet”, om hur det kan motverkas) Anledningarna till att kvinnor drabbas i större utsträckning är flera: dels har kvinnor tunnare skelett än män, benförlusten ökar efter klimakteriet och kvinnor lever dessutom längre. Var tredje kvinna i åldrarna 70–79 år i Sverige antas ha osteroporos.

Osteoporos orsakas av stigande ålder, klimakteriet eller läkemedel såsom kortison. Även livsstilsfaktorer som fysisk inaktivitet, rökning, alkohol samt näringsbrist kan bidra till benskörhet. Med tanke på att benskörhet har ökat markant de senaste 50 åren är det alltså mycket vi kan göra genom livsstilen för att motverka sjukdomen.

Närbild på äldre kvinnas händer. Kvinnan sitter med händerna framför sig och bilden är tagen med händerna i fokus och kvinnans ansikte och överdel suddig. Hon har en ring på ena fingret och en blommig ljus skjorta. Äldre kvinnor drabbas av benskörhet
Det är framförallt äldre kvinnor som drabbas av benskörhet, men även män. Kvinnor har dock tunnare skelett, snabbare nedbrytning efter klimakteriet och lever längre.

Svensk studie visar på fler frakturer vid hög mjölkkonsumtion

Bland annat har flertalet svenska studier visat på att individer i Sverige som dricker mer mjölk också har lättare för att drabbas av benskörhet. Vi kan börja med att citera sammanfattningen av en svensk studie som gjordes på 61 433 kvinnor och 45 339 män gällande sambanden mellan mjölkkonsumtion och tid till dödlighet eller fraktur:

A higher consumption of milk in women and men is not accompanied by a lower risk of fracture and instead may be associated with a higher rate of death”.

Vidare skriver de att en hög konsumtion av mjölk sågs leda till fler frakturer hos båda könen. Ett samband som dock inte sågs med fermenterade mejeriprodukter såsom yoghurt.

Inga bevis på att mejeriprodukter eller kalcium minskar benbrott

En översiktsartikel från 2015 (vetenskaplig artikel som samlar all nuvarande forskning inom ett visst ämne och sammanfattar dem) som tittade på huruvida det faktiskt finns bevis på att mejeriprodukter och kalcium motverkar benbrott hittade inte heller de sådana bevis. Följande är slutsatsen från översiktsartikeln från 2015:

Dietary calcium intake is not associated with risk of fracture, and there is no clinical evidence that increased calcium intake from dietary sources prevents fractures. Evidence that calcium supplements prevent fractures is weak and inconsistent”

Det finns alltså inga vetenskapliga bevis på att mejeriprodukter eller andra livsmedel och kosttillskott med kalcium skulle motverka benbrott. Och ytterligare en översiktsartikel från 2020 drar samma slutsats om att det mejeriprodukter inte var associerade med en lägre risk för osteoporos och frakturer.  

Vilka näringsämnen är essentiella för ett starkt skelett?

Att rent allmänt äta en näringstät mat är så klart essentiellt för hela vår kropp, för alla system. Och många studier visar på att personer med brist på kalcium och D-vitamin lättare drabbas av benfrakturer. Men, det finns kalcium i mängder av livsmedel. Du måste absolut inte dricka mjölk för att få starka ben.

Det finns idag inte tillräckligt med vetenskapliga bevis för ett samband mellan kalcium i kosten och bentäthet eller frakturer på grund av osteoporos

Det finns idag inte tillräckligt med vetenskapliga bevis för ett samband mellan kalcium i kosten och bentäthet eller frakturer på grund av osteoporos (källa: SBU). Men så klart behöver vi också tillräckligt av detta mineral i vår kost för hälsosam benstruktur och andra funktioner.

Som alltid är det dock helheten av vår kost som spelar roll för huruvida vårt skelett håller sig starkt (tillsammans med flera andra livsstilsfaktorer). Både vad den innehåller och vad den inte innehåller, såsom stora mängder alkohol.

Tillräckliga mängder protein är nödvändigt för ombyggnaden av benvävnad som ständigt pågår. Samt för den maximala benmassan. Brister på flertalet vitaminer har också visat sig öka risken för minskad bentäthet såsom A, C, D och K. Se med andra ord till att äta mycket frukt och grönt exempelvis.

Ändå får vi nästintill bara höra hur viktigt det är att dricka mjölk för att få starka ben…

Andra livsmedel med kalcium

Alla gröna blad innehåller massvis med kalcium. Så köp men framförallt plocka vilda växter för att regelbundet få i dig tillräckligt med gröna bladgrönsaker (ja, dessa vilda blad kan anses vara grönsaker).

Gammeldagsa mjölkflaskor med mjölk i. Glasfalskorna står i en korg med hållare för fyra flaskor. I korgn står tre stycken fyllda glasflaskor med mjölk och en fjärde flaska står bredvid korgen. Korgen står på marken utomhus. Mjölk moverkar inte benskörhet
Mjölk har varit en viktig del av den nordiska dieten under tusentals år eftersom vårt väder inte tillåter odling hela året. Men är det verkligen sunt att dia ett annat djur ett helt liv?

Vad ger starkt skelett? – fysisk aktivitet!

Så vad bör vi göra för att få starka ben? Röra på oss! Att sätta tryck på ditt skelett kommer att sända signaler om att det måste hålla sig starkt för att kunna motstå den yttre belastningen. Oavsett vilken ålder vi är. Men hur ofta hör vi det? Trots att osteoporos idag är en av våra vanligaste folksjukdomar. I jämförelse med hur mycket vi blivit inlärda att det är just mjölken och kalcium som ger starka ben?! Varför?

Något av det absolut viktigaste vi kan göra för att skapa ett starkt skelett är att få tillräckligt med fysisk aktivitet

Något av det absolut viktigaste vi kan göra för att skapa ett starkt skelett är att få tillräckligt med fysisk aktivitet. Och vi behöver främst bygga upp den bentätheten som barn, vilket sedan är vad vi ska leva på under resten av vårt liv. Rör du sedan på dig som vuxen motverkar du nedbrytningen av skelettet till stor del. Det är absolut inte så att alla äldre har svagt skelett. Svagare ja, men de som rört på sig under ett helt liv (mer eller mindre) kan behålla starka ben ett helt liv. Det är dock aldrig för sent att börja. Studier visar på att vi kan öka eller behålla vår bentäthet oavsett vilken ålder vi börjar träna vid.

För att få starka ben måste du alltså röra på sig, sätta lite press på skelettet. Inkludera helst muskelaktiverande träning någon gång i veckan samt aktiviteter där du får hopp eller ”tryck” på benen. Vilket kan vara allt från att jogga, styrketräna, dansa, jula, ja, vad som än passar dig och ditt rörelsemönster. Utmana dig själv lite grann, det mår vi alla bra av.

Ökad dödlighet vid hög konsumtion av mjölk

Att dödligheten är tidigare och större hos de individer som dricker mycket mjölk är andra resultat från flertalet studier, bland annat de i en av ovanstående nämnda översiktsartikel. Framförallt hos kvinnor. Men det är ett helt annat ämne, ett mycket intressant och viktigt sådant. Vilket visar på hur betydelsefullt det är att vi nyanserar vårt informerande mer om vad som faktiskt stärker våra skelett. Barn måste exempelvis inte hälla i sig mjölk varje dag för att få starka ben.

Så varför tror vi att mjölk ger starka ben?

Varifrån kommer då denna övertro på mjölk för att stärka skelettet? Enligt vissa forskare härstammar tanken främst från en studie från 1992 där 3800 äldre franska kvinnor (med medelålder på 84 år) fick ökade doser kalcium och vitamin D. Dessa kvinnors initiala intag av kalcium och D-vitamin var innan studien var lågt likväl deras bentäthet. Och efter studien med tillsatt kalcium och D-vitamin hade risken för fraktur minskat med 23%.

”Du behöver varken hälla i dina barn eller dig själv mjölk för att ni ska få starka skelett”

Om du däremot rör på dig regelbundet samt har en rent allmänt näringstät mat finns det ingenting som indikerar att bentätheten skulle bli bättre av att tillföra mer kalcium eller dricka mjölk, uttrycker sig forskaren Michael Bolland som varit med och utfört översiktsartiklar inom ämnet.

Mjölkindustrins enorma makt i Sverige

Vi tror att mjölk ger starka ben för att vi har blivit intalade att så är fallet. Precis som Kellogs på 50-talet lyckades med hjälp av en reklamkampanj få hela världen att under 50 år tro att frukosten faktiskt är den viktigaste måltiden under dagen (nej, så är det inte).

Jag skrev i en tidigare artikel om huruvida mejeriprodukter skapar inflammation i kroppen eller inte, just om hur Sveriges största mejeriföretag sponsrade en heldag med föreläsningar och ja, man får väl ändå säga reklam för oss som studerade kostvetenskap på Göteborgs universitet. Jag har egentligen bara goda saker att säga om den 3-åriga utbildning jag där gjorde inom kost och hälsa men just den sponsrade dagen då Arla kom en heldag för att prata om hur bra mjölk är, varför vi ska dricka mjölk samt hade flera timmar i köket med oss för att presentera sina produkter, måste väl anses som underligt? Muta? Samhällskorruption? Vad annars är det när ett privat företag får lov att gå in på ett svensk universitet på det sättet? Så mäktiga är mejeribranschen i Sverige.

Jag upplever det som att många svenskar anser att vi inte har korruption i vårt land. Men det finns inga system utan korruption, vår är dock mer sofistikerad än en maffiaverksamhet som många andra länder fortfarande bedriver. Sneaky typ av korruption.

Vi är extremt inlärda att ”mjölk ger starka ben” och ser det som helt naturligt att hälla ner mängder av mjölk i våra barn och blir nog oroliga om barnen inte dricker mjölk. Du behöver inte oroa dig för varken dig själv eller dina barn så länge ni får tillräckligt med fysisk aktivitet framförallt. Tillsammans med en hälsosam livsstil med rent allmänt näringsrik mat.

Referenser

Bolland M. J., Leung, W., Tai, V., Bastin S., Gamble, G.D., Grey, A. & Reid, I. R. Calcium intake and risk of fracture: systematic review. BMJ 2015(351). doi: https://doi.org/10.1136/bmj.h4580

Grahn Krohnhed, A-C. & Ribom, E. L. i FYSS – fysisk akvitiet i sjukprevention och sjukdomsbehandling. (2016). Fysisk aktivitet vid osteoperos. Läkartidningen förlag AB.

Göteborgs universitet. (2022). Osteoporos. Hämtat den 2022-05-31 från: https://www.gu.se/medicin/var-forskning/benskorhet

Läkare för framtiden. (2015). Varken mer kalcium eller mer mjölk i kosten ger färre benbrott. Hämtat den 2022-05-30 från: https://www.lakareforframtiden.se/nya-ron/varken-mer-kalcium-eller-mer-mjolk-i-kosten-ger-farre-benbrott/

Malmir, H., Larijani, B. & Esmaillzadeh, A. (2020). Consumption of Milk and Dairy Products and Risk of Osteoporosis and Hip Fracture: A Systematic Review and Meta-analysis. Critical Reviews in Food Science and Nutrition 60(10). Pp 1722-737.

Michaëlsson, K.,Wolk, A., Langenskiöld, S., Basu, S., Warensjö Lemming, E., Melhus, H., Byberg, L. & associate professor. (2014). Milk intake and risk of mortality and fractures in women and men: cohort studies. BMJ. 2014(349). doi: https://doi.org/10.1136/bmj.g6015

Merz, B. (2015). How well does calcium intake really protect your bones? Hämtat den 2022-05-30 från: https://www.health.harvard.edu/blog/how-well-does-calcium-intake-really-protect-your-bones-201509308384

SBU. SBU:s slutsatser och sammanfattning om osteroporos. Hämtat den 2022-05-31 från: https://www.sbu.se/contentassets/1bdab12b6815495bb74203f6ce101230/osteoporosslut.pdf

© 2024 Way of Life Hälso- & Örtblogg

Karolines Way Of Life HälsoBlogg

Jag heter Karoline och driver denna Hälso- och Örtblogg där jag skriver artiklar kring det mesta som har med hälsa att göra. Det viktigaste jag vill inspirera till är: hälsa är inte att vara perfekt. Jag vill inspirera till ett lagom hälsosamt liv, där kraven sätts utifrån vad du faktiskt kan uppnå i just ditt liv. Och örter (läkeväxter) kan hjälpa oss på den vägen. Min bakgrund är en kandidatexamen inom hälsa och kost. Dessutom är jag örtkännare (herbalist).

Lämna ett svar