Vagusnerven är kroppens längsta kranialnerv och sammanbinder hjärnan med resten av kroppen. Genom den signalerna och kommunicerar hjärnan med resten av kroppen. Nerven är en del av det parasympatiska nervsystemet (nervsystemet i vila) och en betydande del av kontrollen av vårt humör, hjärtfrekvens, immunförsvar och vår matsmältning. Vagusnervens aktivitet hjälper oss helt enkelt att känna ro, mindre stress och balanserar både humöret och matsmältningssystemet.
Jag har tidigare skrivit om det endocannabinoida systemet och hur lite vi pratar om detta enorma nätverk som påverkar varenda funktion i våra kroppar. Och vagusnerven är ytterligare ett viktigt system i våra kroppar som få verkar veta tillräckligt om. Vad nerven gör och hur vi medvetet kan aktivera den för att positivt påverka vår mentala och fysiska hälsa.
Vagusnerven är nämligen kroppens längta kranialnerv som hjärnan kommunicerar med resten av kroppen genom. Den går ut till organ, går genom hela kroppen och kontrollerar ofrivilliga motoriska funktioner i kroppen såsom pulsen och urinproduktionen men också funktioner som tal och humör.
”När vi aktiverar vagusnerven blir vi lugna, kan bättre hantera stress samt känner ro.”
Nerven är en del av det parasympatiska nervsystemet, som aktiveras när vi är i vila och återhämtning. När vi aktiverar vagusnerven blir vi alltså mer lugna, kan bättre hantera stress samt känna ro. Och vi har möjligheten att själva stimulera denna nerv för att påverka det parasympatiska nervsystemet till vår fördel.
Stress påverkar negativt
Vagusnerven är alltså en del av det parasympatiska nervsystemet, som är aktiv vid vila och när vi återhämtar oss. Det parasympatiska nervsystemet hjälper oss att känna lugn samt håller bland annat hjärt- och matsmältningssystemet i balans.
När vi upplever stress, vare sig den är akut eller konstant, aktiveras istället det sympatiska nervsystemet och därmed nedregleras aktiviteten i vagusnerven. Om vi till exempel ältar negativa tankar och fortsätter oroa oss blir kroppen kvar i stressläget, med högt blodtryck, högre hjärtfrekvens och fortsatt ökade nivåer av kortisol. Vagusnereven avstannar då sin aktivitet och kan så göra långt efter att stressen är över.
Immunförsvaret kommunicerar genom vagusnerven
En stor del av immunförsvarets kommunikation sker genom vagusnerven. När vi till exempel har patogena mikroorganismer i kroppen, såsom förkylningsvirus, meddelar delar av immunförsvaret det till hjärnan genom vagusnerven. Vagusnerven skickar signaler till hjärnan som i sin tur leder till diverse kroppsreaktioner, såsom smärta (vilket är ett sätt för kroppen att skydda sig, känner vi smärta ska vi stanna för att skydda oss själva). Det är nämligen bland annat genom vagusnerven kroppen skickar signaler till hjärnan för att utlösa smärta.
Stimulering av vagusnerven som behandling för vanliga sjukdomar
Det pågår en hel del studier kring att använda läkemedel vilka stimulerar vagusnerven som behandling för sjukdomar såsom epilepsi, depression, stroke, autoimmuna sjukdomar och smärta vid migrän och fibromyalgi samt sjukdomar med kronisk inflammation som lung- och hjärtskador, diabetes och reumatiod artrit (RA). Behandlingen används redan nu för att behandla epilepsi och depression hos patienter över 12 år. Denna typ av stimulering innefattar bland annat att operera in enheter som stimulerar vagusnerven när det behövs.
”Vi kan aktivt stimulera vagusnerven och träna upp den ungefär som en muskel och därmed få lättare till att aktivera den och det parasympatiska nervsystemet”
När vi stimulerar vagusnerven stärker vi samtidigt immunförsvaret vilket gör att vi kan balansera inflammationer genom att frisläppa pro- och antiinflammatoriska cytokiner. Enligt en översiktsartikel från 2018 fanns det redan då ”överväldigande bevis” på att vagusnerven är en betydande del av immunförsvaret och genom att manipulera den kan vi också balansera immunförsvaret. En metod som är mycket mer skonsam än många andra behandlingar med läkemedel.
Hur vi stimulerar vagusnerven och därmed lugnar nervsystemet
Vi kan aktivt stimulera vagusnerven och träna upp den ungefär som en muskel, att alltså få den att bli mer ”kontrollerad” och därmed få lättare till att aktivera den och det parasympatiska nervsystemet. När vi utför handlingar som stimulerar vagusnerven skickar vi alltså signaler till resten av kroppen att varva ner och lugna sig. Vilket inte bara för stunden påverkar vårt fysiska och mentala välmående utan även på lång sikt mår vi bättre samt ökar vårt motstånd mot ångest och depression.
Det finns många aktiviteter vi kan utföra för att stimulera vagusnerven; medveten andning, yoga, meditation, skratta, sjunga och fysisk aktivitet bland annat. Men också genom att äta rätt mat som stärker vår tarmflora, läs mer om det längre ner.
Genom att förlänga andningen, och då framförallt utandningen aktiviteter vi vagusnerven som gör att vi blir lugnare. Vilket kan vara en bra strategi vid många tillfällen; vid allmänt stressiga situationer, när alla barn skriker på dig samtidigt som du lagar mat, före kallbadet eller innan du ska hålla ett offentligt tal. Under aktiviteter som yoga och meditation kan vi få denna lugnade effekt då vi fokuserar på andningen. Meditation har visat sig påverkar vagusnerven positivt, vilket i sin tur setts leda till lättnader i depression.
Sång har setts positivt påverka vagusnerven och därmed hjälpa oss att varva ner. Sätt på en favoritlåt och sjung, eller humma, vad du än trivs med vid tider av stress. Kanske i bilen på väg hem från jobbet?
Kallbad, även om det enbart är att bada enskilda delar av kroppen, såsom ansiktet, har setts aktivera vagusnerven och därmed minska stress och sakta ner pulsen. Det är väl en av alla de fina egenskaper kallbadare blir beroende av och älskar så högt.
Ät mat som positivt påverkar tjocktarmens bakterieflora.
Tarmbakterierna kommunicerar med hjärnan bland annat genom vagusnerven
Mycket av kommunikationen mellan tarmarna och hjärnan går genom vagusnerven, och bakterierna i tjocktarmen gör mycket av sin signalering till hjärnan genom nerven. Genom att ta hand om vår tarmflora och äta mycket pro- men framförallt prebiotika får vi en rik bakteriestam som i sin tur bidrar till hälsa genom många kanaler och däribland vagusnerven. Läs artikeln ”Varför prebiotika är viktigare än probiotika” för tips på du bör äta för att stärka tarmflora.
”Lider du av IBS eller någon annan inflammatorisk tarmsjukdom kan aktivering av vagusnerven vara en hjälpsam strategi”
Det finns också en hel artikel om tarmbakteriernas och hjärnans kommunikation ”Tarmbakterierna kommunicerar med hjärnan och styr vårt beteende”
Antiinflammatorisk verkan i matsmältningssystemet genom vagusnerven
Vagusnerven antas kunna spela en viktig roll i inflammatoriska tillstånd i matsmältningssystemet. Och anses därför efter studier vara ett bra terapeutiskt alternativ. Mycket tack vare den kommunikation som finns mellan tarmen och hjärnan genom vagusnerven.
Lider du av IBS eller någon annan inflammatorisk tarmsjukdom kan aktiveringen av vagusnerven vara en hjälpsam strategi. Alltså inte enbart fokusera på vilka födoämnen du stoppar ner i din tarm, utan stärk också allt annat runtomkring, såsom vagusnerven. Det är alltid en holistisk helhetstrategi vi behöver för att läka och stärka hälsan.
Ta en djupt andetag till att börja med.
Referenser
Blackburn, E. & Epel, E. (2017). Could your thoughts make you age faster? Hämtat den 2022-11-14 från: https://ideas.ted.com/could-your-thoughts-make-you-age-faster/
Bonaz,B., Sinniger, V. & Pellissier, S. (2016). Anti-inflammatory properties of the vagus nerve: potential therapeutic implications of vagus nerve stimulation. The journal of physiology. 594(20). Pp 5781-5790. DOI: https://doi.org/10.1113/JP271539
Breit, S., Kupferberg, A., Rogler, G. & Hasler, G. (2018). Vagus Nerve as Modulator of the Brain-Gut Axis in Psychiatric and Inflammatory Disorders. Frontiers in Psychiatry. 2018(9). pp 44.
Johnson, R. L. & Wilson, C. G.. (2018). A review of vagus nerve stimulation as a therapeutic intervention. Journal of Inflammation Research. 2018(11). pp 203-213. doi:10.2147/JIR.S163248
© 2024 Way of Life Hälso- & Örtblogg
