Musik, detta universalspråk för glädje, samhörighet och möjligheten till att uttrycka känslor (också genom kroppsrörelser). Och faktum är att musik påverkar vår hälsa och berör oss fysiskt och psykiskt på många plan. Hormoner frigörs, vi kommer varandra närmre och till och med synkar våra hjärtrytmer när vi sjunger tillsammans. Musiken spelar en mycket viktig roll i människans liv och utan den kanske vi inte ens har vår hälsa i behåll?
Läs också artikeln ”Dubbel effekt av musik och dans för att stärka hälsan”
Vem kan inte relatera till den där känslan när en låt kommer in i ens liv som man nästan tror att man ska spricka av varje gång låten spelas. Av upprymdhet, glädje men kanske också sorg och ett hjälpmedel för att få ut känslor som annars stoppas undan. Att lyssna på musik, skapa toner, sjunga dem och röra kroppen till rytmer får oss inte bara att må bra utan också att känna mening med livet. Musik får olikheter att smälta bort, hjälper oss hitta vår identitet, får oss att finna mening. Och samtidigt minskar musik ångest och stress.
Musiken har en otrolig kraft på oss människor. Få andra djur har taktkänsla såsom vi har, där vi kan imitera och skapa ljud som egentligen är väldigt långt bort från våra naturliga läten. Det är sannerligen imponerande hur våra hjärnor verkar vara uppbyggda för att lära sig i musikaliska termer. Hur vi kan komma ihåg texten till en låt vi lärde oss som barn och sedan inte hör på 20 år men ändå kommer ihåg vartenda ord till. Eller hur personer med långt gången Alzheimers som inte känner igen sina näras ansikten länge fortfarande kan sjunga eller spela låtar de lärde sig som barn.
Vad händer i hjärnan och kroppen när vi lyssnar på musik?
Effekten av musik sker inte enbart i en eller fåtal delar av hjärnan utan när vi lyssnar på musik tänds stora nätverk av regioner i hjärnan upp. Hela hjärnan aktivers och flertalet områden bidrar till att känslor uppstår.
”Hormoner såsom dopamin, serotonin, oxytocin och kortisol frigörs i hjärnan när vi lyssnar på musik vilka får oss att må på topp”
När vi lyssnar på musik, framförallt den vi gillar, frisläpps dopamin i hjärnan vilket har positiva effekter på vårt humör. Även andra hormoner ökar såsom serotonin, kortisol och oxytosin som får oss att må bra, känna lugn eller upprymdhet, motivation, belöning samt samhörighet. Men även vårt immunsystem blir positivt påverkat av att lyssna på, sjunga eller skapa musik! Och läge, tempo och rytm är de delar som främst bidrar till hur vi emotionellt uppfattar musiken.
Ett fåtal människor har så kallad ”amusia” och kan inte särskilja toner eller komma ihåg melodier. Vilket kan vara ärftligt eller uppstå efter skador på hjärnan såsom stroke, tumörer och andra sjukdomar.
Effekter av att sjunga
Att sjunga har många effekter på vår kropp. Fysiskt blir vår andning djupare vilket kan lära oss att andas lugnare, djupare och mer strukturerat också under resterande delar av dagen. Men vi får även positiva effekter av andningen på hjärtat och blodtrycket. Samt även immunförsvaret.
Genom sång påverkar vi vagusnerven, den längsta kraniala nerven som sammanbinder hjärnan med kroppen. Vilken är en stor del av det som styr vår ångest samt upphetsning (inte enbart sexuellt utan rent allmän upphetsning till livet). Vagusnerven påverkas av hur vi andas vilket i sin tur har en inverkan på hjärtrytmen. När vi andas djupt med magen får vi en avslappnande effekt som kroppen behöver för att kunna läka, reparera och förnya på cellnivå.
Dessa effekter uppstår vare sig du sjunger ensam eller i grupp men att sjunga tillsammans eller i kör lägger på flera dimensioner. Då skapar vi något tillsammans vilket vi som flockdjur mår än bättre av.
”I en svensk studie visade det sig att när kören sjöng en långsam melodi tillsammans synkroniserade deltagarnas hjärtrytm varandra. Vilket får oss att känna välbefinnande”
I en svensk studie där 15 personer fick sjunga tillsammans på ett flertal olika sätt visade det sig att de när sjöng en långsam melodi tillsammans synkroniserade deltagarnas hjärtrytm också varandra. Vilket får oss att känna välbefinnande. Det finns nämligen en stark koppling mellan en långsam, djup andning och lunga hjärtslag. Dessutom kommunicerar våra hjärtan alltid med varandra (vetenskapligen bevisat, inte något flummigt hippiesnack). Hur häftigt är inte det?! Att till exempel sjunga nationalsången tillsammans under en fotbollsmatch kan ha precis den effekten. Likväl som mantran under spirituella ceremonier.
Musik i en gruppdynamik
Att göra olika typer av musikaliska aktiviteter såsom att dansa, gå på konsert, skapa musik eller lyssna tillsammans med andra gör att vi också känner större samhörighet. Likväl som att andra viktiga sociala band stärks; samarbete, kommunikation, kontakt, sammanhållning och till och med koordination. Musik borde väl med andra ord vara en stor del av varje skola och arbetsteams vardag.
Musik i grupp gör alltså att vi känner mer samhörighet med människorna runtomkring oss. Och grupptillhörighet är en av de viktigaste faktorerna för hälsa. På de ställen i världen där människor lever som allra längst är det inte bara kosten och att de använde sina kroppar fysisk som bidra till hälsan utan också att de lever i communities och samverkar med varandra. Något som dessvärre brister på många ställen runtom i västvärlden, framförallt i Sverige med världens högsta andel ensamboenden.
Musik för att hamna i trans
Musik har alltid använts för att få människor att hamna i trans. Spirituella ritualer som fortfarande lever kvar starkt i de flesta delar av världen. Men även musik för nöje, utan möjligen vidare spirituella baktankar, gör det samma. Musikgenren ”trance” är ju ett bra exempel på det, där själva tanken är att vi ska hamna i just trans med hjälp av musiken.
Musik kan hjälpa oss att träda in i ett inre rum där ingenting annat finns, det är bara musiken och stunden som existerar. En mycket kraftfull upplevelse som ofta vill upplevas igen och igen… Återigen, detta sker mer effektivt när vi gör det i grupp, även om vi sluter våra ögon och går in i oss själva. Som flockdjur synkar vi varandra och hjälper varandra att hamna där. Jag personligen tycker att det är det häftigaste, mäktigaste och viktigaste i mitt liv. Att dansa i trans tillsammans med andra människor.
Vi når oftast extas och högre glädje med musik i snabbare tempo, hög pitch (förenklat; ju högre något vibrerar desto högre ljud eller ”pitch”) och dur snarare än moll. Vad är dur och moll? Enkelt förklarat om tonarterna kombineras ihop så att de låter glada (dur) eller sorgsna (moll). Och det omvända är precis vad som underlättar uttryck av sorg. Vilket kan vara till stor hjälp för att släppa ut den typen av känslor.
Musik i sjukhusmiljöer
Sterila sjukhus, utan färger och utan allt det som vi vet skapar glädje och hälsa: konst. En i sig väldigt stressande miljö. Och inte ett ljud. Skapar vi verkligen en lugnare och stabilare miljö när det är tyst med enbart maskinernas ljud som påminner oss om anhalten vi befinner oss på?
”Att lyssna på lugn musik eller ljud från naturen med exempelvis fågelkvitter, vind eller ljudet av havet kan minska stress, blodtryck och trauma efter operationer, i jämförelse med tystnad”
Nej, enligt studier som gjorts där musik och lugna ljud har spelats på sjukhus har positiva effekter setts på patienters känslor samt även återhämtning. De har sett minskningar av ångest och stress samtidigt som miljön har känts mer bekväm och känslomässigt säker. Naturligtvis har även personalen tyckt att arbetsplatsen blir behagligare med dessa lugna toner.
Att lyssna på lugn musik eller ljud från naturen med exempelvis fågelkvitter, vind eller ljudet av havet minskade stress, blodtryck och trauma efter operationer, i jämförelse med tystnad. Musik har i studier och på sjukhus använts innan operationer för att dämpa ångest, stress och för att minska smärta under stora kirurgiska ingrepp. Det finns exempel på patienter som efter en stroke eller annan hjärnskada inte längre kan få fram ord men som kunnat sjunga fram orden, om än hackigt.
Musikterapi
Vilken musik som ger vilken effekt är idag en vetenskaplig gren, långt ifrån att ”bara spela lite musik”. Utan fullständigt uträknat i tempo, pitch, ljud och så vidare för att ge en specifik psykisk likväl som fysisk effekt i kroppen (mer eller mindre så klart).
Musikterapi kan vara ett mycket kraftfullt och kostnadseffektivt stöd i annan typ av behandling av diverse sjukdomar. Är det inte dags att vi börjar måla våra sjukhusväggar med färg och form, spelar naturligt avslappnande toner lugnt i bakgrunden? I den mest stressfulla situationen i en människas liv, har vi tagit bort allt det som är grunden för mänskligheten – konsten. Är det inte dags att vi börjar mjuka upp denna så hårt uppbyggda och känslomässigt distanserade värld vi nu lever i? Mer musik i alla rum, vad kan gå fel?
Referenser
Ekholm, O., Juel, K. & Bonde, L.O. (2016). Music and Public Health – an empirical study of the use of music inte the daily life of adult Danes and the health implications of musical participation. Art & Health and international journal for research. 8(2).
Iyendo, T. O. (2016). Exploring the Effect of Sound and Music on Health in Hospital Settings: A Narrative Review. International Journal of Nursing Studies. 63 (2016). pp 82-100.
Raglio, A. (2021). More Music, More Health. Journal of Public Health (Oxford, England) 43(4). Pp E742-744.
Singh, N.C. & Balasubramanian, H. /2018). The Brain on Music. Resonance 23(3). pp 299-308.
